Malmqvist: Räntan viktigast

Vad betyder räntan vid aktievärdering? Enkelt - är den låg så är det bra för börsen och om den är hög är det dåligt. Räntesparande är nämligen huvudalternativet till aktier. Ger räntesparande låg avkastning är vi beredda att ta en ökad risk genom att satsa mer på aktier och omvänt.

Idag är obligationsräntan extremt låg, nästan noll mätt som ett genomsnitt för de största industriländerna i världen. I Sverige är den noll, i exempelvis Tyskland är den minus 0,5 procent, medan den i USA är plus 0,8. Även europeiska högränteländer som Italien, Spanien och Portugal ligger plötsligt kring nollstrecket.

Den låga obligationsräntan kan vi tacka centralbankerna för. Att trycka ner obligationsräntan var helt okänt förr, men aptiten för denna extrema åtgärd har ökat vid varje kris. Tidigare ändrades bara den rörliga räntan, vilken har mindre betydelse för aktieplaceringar. Det är räntan på tioåriga statsobligationer som är riktmärket.

För att illustrera vad som händer med börserna om tioårsräntan förändras utgår jag från den viktiga amerikanska marknaden och S&P index. Idag är värderingen skyhög. Bolagsvinsterna värderas till 21 gånger årsprognosen (ger ett p/e på 21) trots att pandemin härjar för fullt och många stora länder är inne i en andra runda av nedstängningar.

Ett p/e-tal på 21 är samma sak som att vinsterna motsvarar 4,8 procent av börsvärdet (kallas vinstavkastning). Denna relation är lättare att använda vid räntejämförelser. Mina undersökningar visar att marknaden i USA är i balans om vinstavkastningen överstiger räntan med drygt 4 procentenheter och det är exakt där vi är idag. Den amerikanska tioårsräntan ligger nämligen på 0,8 procent.

Den här relationen har S&P haft sedan finanskraschen 2008. Bara under Greklandskrisen 2013 var meravkastningen högre under en längre tid. I Sverige är motsvarande vinstavkastning drygt 5 procent och där ligger vi idag. Den högre siffran kan motiveras av att Stockholmsbörsen är en mindre börs, liksom har högre svängningar än S&P.

Hur hög kan räntan bli? Granskar vi Sverige de senaste 60 åren kan konstateras att den genomsnittliga tioårsräntan ligger på 6,7 procent, medan den i USA ligger på 6,0 procent. Samtidigt har den genomsnittliga inflationstakten legat på 4,3 procent i Sverige och 3,7 procent i USA. Det innebär att realräntan legat på 2,4 procent i Sverige och 2,3 procent i USA.

Nu börjar vi närma oss något som är användbart, för inflation kan inte centralbankerna manipulera, även om deras jobb är att försöka hålla den kring 2 procent. USA:s centralbank har varit ganska framgångsrik på detta. Deras inflation de senaste tjugo åren har legat på 2,1 procent och de senaste tio på 1,7. Sverige har legat notoriskt under målet, med 1,3 procent respektive 1,0 procent.

Nu kommer vaccinet under våren sopa bort coronaviruset från förstaplatsen i mediakaoset. Då kommer det mesta att återgå till det normala. Om det innebär en amerikansk inflationstakt kring 2 procent och en realränta på 2,3 då skall nivån för amerikanska statens tioårsobligationer ligga kring 4 procent. Om Sverige lyckas fortsätta med en normal inflation kring 1 procent och en realränta på 2,4 då bör vår tioårsränta landa kring 3,5 procent.

Vad betyder det för börsen? Det vill du inte veta. Det du vill veta är att centralbankerna lovat att hålla räntan extremt låg under lång tid. Därför förväntar sig placerarna en långsiktig tioårsränta på 1-2 procent, om ens det. Det är nämligen maximalt vad dagens börsvärderingar klarar och då måste vinstutvecklingen 2021-2022 blir klart högre än vad analytikerna just nu prognostiserar. Vågar du lita på centralbankerna? Inte jag.

(https://old.aktiespararna.se/forfattare/Peter%20Malmqvist)