Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2020-01-10

Malmqvist: Svåranalyserad småbolagstrend

wysiwyg_image

Denna artikel framgår ur Aktiespararen nummer 11/12-2019

Aktiespararnas medlemmar älskar småbolag. Det syns på alla våra välbesökta event. Men hur bra har småbolagen gått, egentligen?

Det finns drygt 900 marknadsnoterade bolag i Sverige. 10 procent svarar för 90 procent av börsvärdet och ytterligare 7 procent av värdet ligger på listan för de mellanstora bolagen. Resterande 3 procent av värdet sprids på 650 bolag.   

Det vanligaste småbolagsindexet är Carnegies. De senaste tjugo åren har detta index gått upp 11 procent per år, exklusive utdelningar, medan Stockholmsbörsen bara klarat en tillväxt på 5 procent per år. Klar utklassning av storbolagen, alltså. 

Problemet är att om vi startar 1984, då Carnegies index bildades, har små och stora bolag gått exakt lika, men med helt olika trender. Småbolagen släpade kraftigt efter från starten 1984 till juli år 2000, då Carnegies index bara genererade en tredjedel av storbolagens tillväxt. 

Trenden vände i juli år 2000. På sju år, fram till juli 2007, tripplades värdet på småbolagsindex. Det motsvarade en tillväxt på fantastiska 18 procent per år, medan börsens storbolag i princip bara lyckades komma tillbaka till samma nivå som i juli år 2000. Nu var småbolagen i ropet igen.

Nästa positiva småbolagsfas startade 2014. På drygt två år steg Carnegies index med 75 procent, medan storbolagen bara klarade en tredjedel. Det skapade rena småbolagshysterin och vi såg börsnoteringar i en utsträckning som aldrig tidigare. Små tillväxtbolag kom till börsen i en aldrig sinande ström. Sverige blev ett unikum - Europas Silicon Valley.

Problemet är att analysen är fel. Index handlar inte om små tillväxtorienterade utvecklingsbolag. Det handlar om fastigheter. Förändringarna i Carnegies småbolagsindex kan nästan helt kopplas till fastighetsaktiernas utveckling, som i sin tur helt kan kopplas till ränteutvecklingen.

Småbolagens eftersläpning 1984–2000 sammanföll med en period med relativt höga räntor i Sverige. Det straffade fastighetsaktierna. Visserligen steg många små it-bolag kraftigt 1995–2000, men det var ingenting jämfört med börsens stora it-bolag – Ericsson. Den aktien tjugofaldigades (!) under it-bubblans fem år och drog upp börsens index helt på egen hand. 

Under it-haussen släpade dessutom fastighetsaktierna efter ännu mer. På fem år lyckades de bara öka med 65 procent. Det var då vi skrattade åt Fredrik Lundberg, börsens så kallade fastighetskung. Det gör vi inte längre. Han och andra fastighetsmoguler har firat enorma triumfer de senaste åren. Tacka Riksbanken för det.

Ett renodlat fastighetsindex har stigit 80 procent snabbare än börsens breda index från början. Det har naturligtvis hjälpt även Carnegies småbolagsindex, som slagit börsens breda index med 40 procent. Det senaste året har allt fler placerare börjat tvivla på att Riksbankens ränteknarkande någonsin kommer att upphöra. Därför har fastighetsaktiernas värde exploderat. 

Att skilja småbolagsaktiernas tillväxt från fastighetsaktiernas har därför blivit synnerligen komplicerat. Det är därför viktigare än någonsin att sätta sig in i småbolagens verksamheter, lönsamhet och riskprofil. Framtidens tillväxt ligger troligen inte där den legat historiskt. Därför finns Analysguiden, där vi regelmässigt analyserar nästan ett sjuttiotal småbolag

Författare Peter Malmqvist

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.