Något stort är på gång

Allmän reflektion

Oro. Det ordet kan bäst beskriva hur vi känner just nu.

Känslan har gradvist vuxit sig starkare vecka för vecka. Flera marknadssignaler visar även en kombination av gult och rött ljus, allt från valutor och råvaror till räntor runt om i världen.

Den turkiska liran kollapsade exempelvis på fredagen för en vecka sedan. Nedgången inträffade dagen efter inlägget ”Fortsatt högtryck på het börs” av Korta Portföljen, där vi poängterade att börsen visat en märklig styrka – trots de pågående kriserna i periferin.

Sedan dess har Stockholmsbörsens prisindex (OMXSPI) fallit tillbaka, men visar styrka idag.

Samtidigt är det svårt att inte ta riskerna på allvar: Turkiets banksystem knakar i fogarna, nationens ledare – Recep Tayyip Erdoğan – skyller krisen på USA och västvärlden, medan spridningseffekter redan har börjat noteras i Indonesien, Argentina, Brasilien och Sydafrika.

Asienkrisen 1997

Få kommer ihåg det nu – men Asienkrisen år 1997 började med en till synes isolerad valutahändelse i Thailand som senare följdes av ett pärlband av kriser i Asien. Året därefter, 1998, kom sedan den ryska kollapsen som drog med sig hedgefonden LTCM i fallet.

Likt Thailand hade år 1997, har Turkiet år 2018 lån i utländsk valuta i en ungefärlig storleksordning av 60 procent av BNP. I absoluta tal är summan nästan 500 miljarder dollar som turkiska företag och institutioner lånat i dollar och euro, medan intäkterna främst är i turkiska lira.

Hur dessa lån ska kunna återbetalas – eller ens kunna servas med löpande räntebetalningar – med en kollapsande inhemsk valuta är ett stort frågetecken. Här är europeiska banker som till exempel BNP Paribas, BBVA och Unicredit exponerade, för att nämna några.

Situationen har fått flera bedömare att varna för att Turkiet kan bli ett riktigt stort problem. Den turkiska ekonomin är inte tillräckligt stor för att få världsekonomin på fall – men spridningsriskerna och följdproblematiken för banksektorn bör inte underskattas.

Turkiet i grafer

Det är minst sagt ett prekärt läge i Turkiet med inflationen kraftigt upp, liran kraftigt ner, stigande räntor och en fallande industriproduktion. Källa: Tomsom Reuters

Men kommer inte en IMF bail-out?

När utvecklingsnationer stöter på finansiella problem brukar blickarna riktas mot den internationella valuta fonden (IMF) som – mot ett antal krav, prestationer och regler – går in med utländskt kapital (dollar) i landet. Detta brukar lugna ned situationen och krisen avvärjs.

Men riktigt så enkelt är det inte i Turkiet-fallet.

Turkiets ledare, Erdoğan, har utmålat västvärlden – i synnerhet USA – som boven i dramat och ursprungskällan till landets ekonomiska problem. Att vädja om hjälp (eller snarare lån) från Washington-baserade IMF blir därför lättare sagt än gjort i praktiken.

Sammantaget tror vi att något stort är på gång. Dollarstressen på tillväxtmarknaderna riskerar snart att nå en smärtgräns. I en sammanflätad global ekonomi är ingen ”immun” mot dessa problem – inte ens den starka amerikanska börsen eller Stockholmsbörsen.

Men vem vet hur det hela slutar?

Här får vi en viss vägledning från våra jamaicanska reggaevänner som i videon nedan sjunger: ”Who knows, who knows, who knows - I just go where the trade vind blows sending love to my friends and foes” 

Börsen

Problemen på tillväxtmarknaderna syns i vissa segment på börsen. I spåren av en kraftig nedgång i kopparpriset, har aktier som Boliden och Lundin Mining rasat. 

Kopparpriset har ett starkt signalvärde på kapitalmarknaden eftersom priset ger en indikation på slutkundsefterfrågan och den ekonomiska aktiviteten i världen - inte minst i Kina.

"Doktor koppar" ser inte så pigg ut just nu..

Korrelationen mellan Boliden (grön linje), Lundin Mining (vit linje) och kopparpriset (blå linje) är stark. Källa: Infront/Aktiespararna

Andra råvaruintensiva aktier har också fått känna på de negativa tongångarna, däribland flertalet oljebolag samt portföljbolaget Semafo, som pressats av nedgången i metallpriset.

I övrigt kan vi notera att ICA Gruppen faller tungt på börsen efter sin Q2-rapport idag. Vi befarade att aktien skulle tappa på rapporten och sålde därför aktien för några veckor sedan på 295 kr.

Vi ska studera rapporten mer ingående kommande dagar och återkommer om vi väljer att köpa tillbaka ICA-aktien till portföljen.

Hela portföljen finner ni nedan

Om den kortsiktiga portföljen

Aktiespararens kortsiktiga portfölj förvaltas av Aktiespararnas två analytiker Carl-Henrik Söderberg och Christoffer Ahnemark.

Portföljen är fiktiv och syftet med portföljen är att ge inspiration till spännande börsaffärer för Aktiespararnas medlemmar. Placeringshorisonten är vanligen en till sex månader, men horisonten kan variera från fall till fall. Målet med portföljen är främst att generera alpha (riskjusterad överavkastning gentemot jämförelseindex).

Investeringsmandatet är brett i portföljen, vilket innebär att analytikerna får använda sig av en rad finansiella instrument för att öka den potentiella uppsidan eller minimera nedsidan i portföljen. I huvudsak sker dock placeringarna i bolag och andra instrument som har analyserats i tidningen Aktiespararen.