Nya jaktmarker för tillväxtjägare

Världens tillväxtmarknader har visat gryende god form på sistone med positiva makrosiffror i ryggen. Högre råvarupriser i allmänhet och högre oljepriser i synnerhet har hjälpt börsutvecklingen i länder som Ryssland och Brasilien.

Definitionen av tillväxtmarknader är marknader vars ekonomier växer snabbare än övriga världen under en längre tid. Asien, Latinamerika och Östeuropa är exempel på tillväxtmarknader. Med en högre tillväxttakt än världens utvecklade ekonomier har dessa tillväxtekonomier blivit ett alltmer populärt investeringsalternativ i jakten på högre avkastning.

Vilket inte minst inflödet av kapital skvallrar om, som har fortsatt söka sig till tillväxtmarknaderna i oförminskad takt. Samtidigt är de förknippade med hög risk då såväl politisk som ekonomisk instabilitet föreligger i flertalet länder. Även valutarisker och dålig likviditet är variabler värda att ta i beaktande. Att världens största ekonomi, USA, dessutom går mot en mer protektionistisk hållning är också problematiskt för de export­orienterade tillväxtregionerna.

Den ekonomiska tillväxten fortsätter imponera. En viktig bidragande faktor är att en relativt hög andel av den arbetsföra befolkningen är ung. Detta är en fundamental skillnad från många utvecklingsländer som lider av demografiska motvindar i form av åldrande befolkning och därmed allt färre i arbetsför ålder. Även den konsumtionskultur som håller på att utvecklas bidrar starkt till tillväxtmarknadernas framfart.

Det här innebär att allt fler tillväxtländer blir mer självständiga, något som medför en större flexibilitet och möjlighet att bedriva handel både på hemmaplan och med andra länder. I förlängningen innebär det att den känslighet som förelegat kring vad som händer i övriga världen minskar och den ekonomiska stabiliteten ökar.

Stark utveckling under 2016

Under föregående år växte vins­terna på aggregerad nivå på tillväxtmarknaderna med 8 procent. Det är bättre än på världens utvecklade marknader, ett trendskifte som inte skett sedan 2010.

Den starka vinsttillväxten syntes också i börskurserna där tillväxtmarknaderna genererade 2 procent bättre avkastning än på de utvecklade marknaderna. Hade inte Donald Trump med sina protektionistiska uttalanden, tagit över makten i USA, hade överavkastningen med största sannolikhet blivit ännu större.

Utfallet i det amerikanska presidentvalet ledde också initialt till en stärkt amerikansk dollar då förväntningar kring Trumps tillväxtfrämjande politik innebar höjda tillväxt- och inflationsprognoser och därmed också förväntningar på räntehöjningar från den amerikanska centralbanken. Som utlandsinvesterare lockar en marknad vars inhemska ekonomi växer och där dessutom avkastning finns att hämta i större utsträckning i ”säkra” statspapper, i och med förväntade räntehöjningar. För att som utländsk investerare kunna köpa amerikanska tillgångar såsom aktier och räntepapper krävs amerikanska dollar, något som då ökar efterfrågan på valutan och priset på densamma stiger.

Dollarkursens relevans för världens tillväxtmarknader

Varför är då den amerikanska valutans utveckling av vikt för utvecklingen på världens tillväxtmarknader? Därför att rörelserna på såväl den amerikanska statsobligationsräntan som dollarn i stor grad styr kapitalflödenas riktning på den globala marknaden.

Många tillväxtländer har också lån i dollar vilket gör dessa extra känsliga för en starkare amerikansk valuta då skulderna sväller. Många tillväxtländer sitter även på rika naturtillgångar, tillgångar som prissätts i dollar. Så när dollarn stiger i värde har det, allt annat lika, en negativ inverkan på råvarupriserna och därmed på råvaruexporterande länder.

Det starka sambandet mellan tillväxt­ekonomier och amerikanska obligationer (och dollarn) är något vi sett gång efter annan. Både under 2013 när FED:s kvantitativa lättnader (QE) avslutades och i 2015 då diskussionerna kring räntehöjningar tog fart på allvar ledde det till stora rörelser på den globala marknaden i allmänhet och tillväxtmarknaderna i synnerhet.

De började tappa så fort rykten cirkulerade kring ett slut på QE-åtgärder och när FED annonserade en önskan att höja räntan. Den enorma likviditet som tillförts marknaden under de senaste fem åren har varit ett stort plus för riskabla tillgångar i allmänhet och inneburit att stora flöden av kapital sökt sig till exempelvis tillväxtmarknader i jakt på bättre avkastning.

Den amerikanska centralbankschefen Janet Yellen flaggade i april för att gradvisa räntehöjningar ”kan ta oss dit vi behöver vara”. Trots att det alltjämt är många centralbanker som bedriver en ultralätt penningpolitik i nuläget kommer FED:s kommande räntebeslut ha en stor bäring på tillväxtmarknadernas fortsatta utveckling. En trend som ser ut att kunna fortsätta i takt med att allt fler tillväxtländer minskar sitt beroende av omvärlden.

Råvarupriserna är en viktig komponent för tillväxtländerna

Under den resa söderut som oljepriset tog under 2015–2016 hade det en generellt negativ inverkan på utvecklingen på tillväxtmarknaderna. Dels då många länder är exportörer av olja men också då det låga oljepriset tyngt sentimentet och riskviljan på de finansiella marknaderna. När investerare flyr risk tenderar tillväxtmarknader vara bland det första som säljs av.

Sedan botten i januari 2016 är oljepriserna dock upp över 100 procent vilket fått riskviljan att åter infinna sig och kapital har igen börjat söka sig tillbaka mot dessa marknader. Delade meningar råder huruvida ett lågt oljepris verkligen är nettonegativt för den globala ekonomin i allmänhet och tillväxtmarknaderna i synnerhet. Ett lågt oljepris är positivt för råvarukonsumerande länder samtidigt som det är gynnsamt för de allra flesta bolags marginaler och vinster.

Lägre råvarupriser pressar också ner inflationen, vilket medför ett större utrymme till en mer expansiv penningpolitik. Det här ger i sin tur stöd åt den inhemska efterfrågan som agerar drivande kraft mot en högre tillväxt. Med andra ord finns det både vinnare och förlorare inom klustret tillväxtmarknader på oljeprisets rörelser.

Skillnader tillväxtländer emellan

Även om tillväxtmarknader i många fall ses som ett kluster, finns det en poäng att skapa sig en lite mer nyanserad bild av de olika länderna då de är en heterogen grupp med egenskaper och förutsättningar som i många fall skiljer sig åt väsentligt. Vissa länder sitter på stora naturtillgångar, exempelvis Ryssland och Brasilien, där export av dessa tillgångar är en stor del av landets totala intjäning och innebär därför att känsligheten för råvaruprisutvecklingen är stor.

Andra länder är mer beroende av inhemsk konsumtion, likt Indien. Ett land med fina förutsättningar för att generera fortsatt hög tillväxt tack vare drivkrafter som konsumtion, investeringar samt infrastruktursatsningar.

I Kina ser vi fortsatt hög relativ tillväxt trots den transformation som pågår från att gå från en export- och investeringsdriven ekonomi till en konsumtions- och tjänsteekonomi. Samtidigt riskerar landet handelskrig mot USA efter att Donald Trump äntrat Vita huset och bland annat anklagat kineserna för prisdumpning av stål och aluminium.

Listan kan göras lång på specifika faktorer som påverkar, och kommer att påverka enskilda länder framöver. Som investerare gäller det att hänga med i nyhetsflödet och hålla koll på dessa.

Bästa tiden förbi i det korta perspektivet?

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att makroekonomiska data har fortsatt att överraska på uppsidan, även om själva överraskningarna blivit allt mindre i takt med att förväntningarna hunnit ikapp den uppåtgående trenden. Den dollarförsvagning vi sett under årets första kvartal har varit en huvudanledning till de senaste månadernas starka börsutveckling.

Fundamentalt ser vi att tillväxten inom konsumtion lyfter hela marknaden men vinsttillväxten är samtidigt en aning blandad om vi går ner på bolagsnivå, där olje- och råvaruprisexponering varit en huvudsaklig bidragsgivare till den aggregerade vinsttillväxten.

Med högre råvarupriser och lägre dollar har det varit lite av den bästa av världar för tillväxtmarknaderna. Får vi ett skifte här med lägre oljepriser och en återfunnen köpkraft av amerikanska dollar kommer sentimentet skifta fort och definitivt sätta sin negativa prägel på världens tillväxtmarknader.

Positivt för dem är dock att dollarkänsligheten har minskat på senare år tack vare mer flexibla valutor (på grund av att de inte i lika hög grad är låsta/peggade mot enbart dollarn) och förbättrade balansräkningar. En trend som ser ut att kunna fortsätta i takt med att allt fler tillväxtländer minskar sitt beroende av omvärlden. Detta bör på sikt innebära sänkta riskpremier på berörda marknader.

Som tidigare nämnts är riskerna många och olikartade beroende på vilket land som analyseras men övergripande kan vi ändå konstatera att det går åt rätt håll i de flesta tillväxtländer. Levnadsstandarden ökar och tillväxten gror. Tillväxtmarknader är ett spännande investeringstema som är väl värt att utforska i jakten på högre avkastning.