Politikerna ett hot mot börsen
Jag har alltid högaktat politiker. De jobbar med de svåraste frågorna, söker hela tiden överenskommelser som många parter kan acceptera och lever i ett mediefokus, som snabbt skulle knäcka de flesta företagsledare. Tyvärr har coronaviruset tvättat bort den bilden. Politikerna har förvandlats till fladdriga åsiktsmaskiner, beredda att fatta långtgående beslut på väldigt oklar information. De tycks bara lyssna till den virusexpert som för tillfället förordar den mest drastiska åtgärden.
Det gäller dock inte Sverige. De svenska politikerna har hållit en rak linje - låt experterna föreslå rimliga åtgärder, som sedan konsekvent förvandlats till handling och bibehållits. Dessutom har vi i Sverige i huvudsak sluppit politiskt käbbel mellan blått, rött och grönt i denna fråga, som ju inte låter sig indelas i de dimensionerna.
Har detta betydelse för börsen? Ja, det stora hotet mot konjunkturen kommer från politikernas åtgärder att stoppa viruset. Det ser vi nu, när britter måste gå in i tvåveckorskarantän efter ett besök i Portugal och Spanien. Det ser vi också i USA:s folkrikaste stater, som efter en uppgång i smittspridningen återigen börjat stänga ner verksamheter. Det ser vi också i Australien, där området kring femmiljonersstaden Melbourne satts i karantän.
Detta politiska hot kommer att öka i Europa eftersom smittspridningen är på väg upp. När medborgarna släpptes fria i början av juni var den dagliga smittspridningen ungefär 5 000 personer. Nu är siffran 12 000. Om vi multiplicerar detta med 30 dagar, för att få fram ungefär hur många som är smittade samtidigt blir det 600 000 personer. Det skall jämföras med en folkmängd på drygt 500 miljoner. För varje stad av Stockholms storlek finns det alltså 120 smittade. Risken att stöta på någon av dessa är minimal.
Men även om vi gör det är coronaviruset inte lika med döden. Det framgår av svenska Folkhälsomyndighetens uppgifter. Vid slutet av juli hade totalt 80 000 svenskar konstaterats coronasmittade. Ungefär hälften var under femtio år. Andelen döda i denna hälft motsvarar 0,2 procent av de konstaterat smittade. Eftersom det i praktiken troligtvis finns minst fem gånger så många smittade, som konstaterat smittade (erfarenheter från 1960-talets Hongkonginfluensa och 1950-talets Asiaten) är risken för döden av covid-19 för personer under femtio år, helt försumbar.
Värre är det för äldre, över 70 år. Där har Sverige 16 000 uppmätta smittade. Nästan en tredjedel har avlidit och även om vi ökar antalet smittade med fem gånger är det helt klart att äldre lever farligt. Utan ett vaccin är dock enda möjligheten att långsiktigt få ner smittspridning och dödstal, att friska personer under 50 år får influensan. Till slut har så många unga och medelålders fått viruset att det inte har några kroppar kvar att använda som språngbräda över till de äldre.
Men vad gör Europas politiker? Skyddar de äldre? Nej, de stänger ner landsdelar och sätter upp hinder för alla medborgare att röra sig över gränserna. Detta kommer att öka under hösten. Lärdomarna från de tidigare pandemierna är nämligen att viruset kommer i vågor, med årsvisa mellanrum. Accelerationen sker på senhösten när vi stänger in oss på kontor och i hemmet. Därför finns det anledning att varna. Det är inte viruset som är hotet mot konjunkturen och börsen, utan hindren politikerna sätter upp för att försöka stoppa det.