Raset ingen talar om

25 respektive 15 öre.

Så mycket dyrare har den amerikanska dollarn och euron blivit den gångna veckan.

Valutaförsvagningen är högst kännbar för svenska löntagare, sparare och ressugna.

Att få mindre för mer är aldrig roligt. I själva verket är det frustrerande.

Sedan årsskiftet har Stockholmsbörsen, mätt som SIXRX, avancerat med strax över 8 procent. Under samma period har dollarn blivit nästan 5 procent dyrare. Börsen har med en knapp marginal alltså stigit i dollar, men inte med mycket.

Räntedifferenser

Vad ligger då bakom kronfallet? Som vanligt är det flera faktorer som påverkar den flödesdrivna valutamarknaden och är drivande bakom kronfallet.

I första hand brukar valutarörelser förklaras med räntedifferenser, det vill säga att räntenivåerna skiljer sig mellan olika länder och i olika valutor. I skrivande stund kan du få strax under 2,50 procent på en tvååriga amerikansk statsobligation. För den svenska motsvarigheten är räntan -0,50 procent.

Även om inflationstakten skiljer sig något mellan USA och Sverige är incitamenten kristallklara. 3 procentenheter högre ränta lockar naturligtvis kapital ur svenska kronor och in i dollar.

Faktum är att mer sofistikerade spekulanter kan gå ”kort” den svenska tvååringen – och få betalt för att göra så – och gå ”lång” den amerikanska tvååringen och lägga mellanskillnaden i egen ficka. Om valutaparet USD/SEK rör sig åt rätt håll (för spekulanten) blir utvecklingen än bättre. Aggressiv hävstång kan förbättra kalkylen ytterligare.

Andra förklarande faktorer

Utöver räntedifferensen – som inte förklarar fallet mot euron – finns andra oroshärdar. Listan kan göras lång beroende på dagsform, men här är ett axplock:

• Den politiska situationen i Sverige är minst sagt märklig och blir allt märkligare för varje dag som går
  
• Bostadsmarknaden har tvärnitat och ”bostadsbankomaten” - tillväxtcylindern för svensk ekonomi - är tillfälligt avstängd
  
• Hushållens höga skuldsättning är bekymrande, särskilt vid en försämrad arbetsmarknad och mer restriktiv kreditpolitik
  
• Riksbankens räntenormalisering är sannolikt över för denna cykel. Räntehöjningsfönstret missades fullständigt
  
• Den internationell konjunkturavmattningen riskerar att medföra en kollaps i den svenska exporten, inte minst vid ett eskalerande handelskrig
  
• Brexit närmar sig i närtid och situationen skapar mer osäkerhet i mer sårbara ekonomier i Europa, däribland den svenska
  
• Skuldsatta tillväxtmarknader jagar desperat efter dollarlikviditet, vilket ger starka stöd till dollarn i generella tal

Avslutande diskussion

Kronan är svag och trenden är inte munter. Mer svaghet väntar innan en stabilisering sker.

Hyggliga statsfinanser och överskott i utrikeshandeln är en klen tröst i sammanhanget när den globala konjunkturen avmattas i snabb takt.

Ur ett placeringsperspektiv är det klokt att fortsätta diversifiera internationellt och prioritera utländska aktier och fonder. Svenska bolag med stor verksamhet i utlandet, framförallt USA, är ett vettigt alternativ, medan bolag som köper i USD och säljer i SEK får det allt svårare.

Denna högst ovetenskapliga undersökning på Finanstwitter ger viss vägledning i hur svenska investerare tror och resonerar, se resultatet nedan.

Vad tror du?

Se till att rösta och skriva dina tankar på Twitter!

Christoffer Ahnemark