Rolander: Fortsatt svårslagna
Teknikbolagen är tungviktarna på New York-börsen. FAANG-bolagen är en välkänd kvintett med Facebook, Apple, Amazon, Netflix och Google som inte direkt konkurrerar med varandra men som gynnas av digitaliseringen. Netflix, mer rörliga underhållande bilder till prenumeranter över internet, är i sammanhanget en lilleputt med börsvärdet 2000 miljarder kronor.
Teknikbolagen personifieras i flera fall av grundare som höjs till skyarna. Här finns karaktärer som Elon Musk som nyligen annonserat att pojkdrömmen om mänskliga resor till Mars ska realiseras tack vare hans tekniskt framgångsrika SpaceX redan om fem år och före 2050 ska en miljon människor ha rest dit.
Musk badar främst i kursrusande Tesla-aktier men förhärligar också Bitcoin som även Tesla nyligen köpt på sig. Hans förmögenhet angavs nyligen till 185 miljarder dollar vilket är lite mindre än världsettan Jeff Bezos 195 miljarder dollar, vars Amazon grundades 1994 och där han äger 12 procent och hans ex-hustru 4 procent.
I bokslutet för 2020 levererade Bezos en vinst på 14 dollar per aktie för Q4 vilket var dubbelt upp mot väntat. Han klev samtidigt av vd-posten, men stannar på jobbet som mindre publik och lugnare styrelseordförande som också hyser drömmar om rymden.
Bill Gates äger bara 1 procent i Microsoft som han grundade 1975. Men frigjort kapital har investerats bredare och portföljen är i början på 2021 värd över 120 miljarder dollar. Mark Zuckerberg har på 16 år, sedan starten av Facebook 2004, gjort sig en förmögenhet på nära 100 miljarder dollar vilket ju är hastigt värre, raketlikt, jämfört med Warren Buffetts fantastiska, 70-åriga bygge på knappa 90 miljarder dollar.
Alphabet (Google)-grundarna Sergey Brin och Larry Page, som drog i gång 1998, är i början på 2021 goda för 81 respektive 83 miljarder dollar. Larry Ellison, som grundade databolaget Oracle 1977, sitter på drygt 86 miljarder dollar. Han har varit smart på aktiemarknaden. Köpet 2018 av Tesla-aktier för 1 miljard dollar har sedan dess gett ett lyft på 14 miljarder dollar och han är med i styrelsen.
Gemensamma nämnare som ofta lyfts upp för FAANG-bolagen är att grundare och investerare längs resan belönats. Men diskussionen om bolagen handlar alltmer om monopolmakt i ekonomin och makt i samhällsdemokratin.
I december 2020, med Donald Trump i Vita Huset, gick konkurrensverket (FTC) ut med en stämningsansökan mot Facebook som nästan alla delstater hakade på. Man menade att Facebooks förvärvsstrategi gick ut på att eliminera konkurrens vilket köpen av Instagram och Whatsapp var exempel på. Därför ska dessa tjänster knoppas av och FTC vill att Facebook nu förbjuds att göra förvärv större än 10 miljoner dollar. Målet lär dras i långbänk och det trodde också börsen som lämnade aktien oförändrad. En konkurrensrättslig stämning av Google i oktober ledde inte heller till kurssättning.
Att Facebook gått sidledes på börsen på sistone beror främst på risken för att de utdragna bekymren med covid-19 ska fortsätta att drabba småföretag som därför drar ned på annonsering via Facebook.
I demokratidebatten beskrivs sociala medier som digitala torg där medborgare uppträder och frågan är hur det sker med rätta. Att Donald Trump efter stormningen av Kapitolium den 6 januari stängdes av från Twitter, slängdes ut från Facebook med mera hyllades av många. Men det var inte okontroversiellt. Amazon kan kasta ut kunder som lagrar data på deras webbhotell. Det kan också Google som ju även kan stryka namn på sina sökfunktioner inklusive Youtube. Netflix kan radera i sin filmbank och Apple kan plocka bort appar från sin plattform.
Sociala medier är polariserande men både ettor och nollor ska ha yttrandefrihet. I presidentvalet och efteråt associerades bolagens företrädare med demokraterna men i partiets vänsterflygel argumenterade Elizabeth Warren för uppstyckning av bolagen. Paralleller finns till Europa. Vad som sker på internet anses behöva regleras men bolagen bör inte ensamma få avgöra det. Kanske ska det lagstiftas.
Den politiska diskussionen pågår centralt och i enskilda EU-länder och den lär liksom konkurrensrättsliga frågor dras i långbänk. Någon ekonomisk belastning ser det inte ut att bli fråga om och börsen tycks inte bry sig.
Drakarna Microsoft och Tesla kompletterar FAANG-bolagen till vår lista med sju teknikbolag i New York. Störst med omsättningen 386 miljarder dollar är Amazon. Mätt i börsvärde toppar Apple med 2 300 miljarder dollar.
Amazon toppar med en omsättningstillväxt på 37 procent i fjol, vilket delvis förklaras av priskonkurrens som håller rörelsemarginalen nere på 6 procent. Utsikterna är gynnsamma vilket det höga p/e-talet på 80, räknat på 2020, signalerar. Samma låga marginal och snarlik tillväxttakt har Tesla men här är värderingen högst av alla med ett börsvärde på 17 gånger omsättningen för 2021 och ett p/e-tal på 200.
Teslas elbilar ska bli allt intelligentare och självkörande. Konkurrensen hårdnar. Apple är på väg med en innovativt designad rumslig dator på hjul men handlas liksom Facebook, Google och Microsoft med p/e-tal räknat på prognos för 2021 i intervallen 25–30. Oräknat Tesla steg vår tekniklista med i genomsnitt 55 procent i fjol och aktierna har klättrat på med 6 procent i år. Var Tesla-raketen landar efter tiofaldig uppresa på ett drygt år, går inte att veta. Storheter är också spännande på börsen.