Du är här

2017-11-10

Så drabbar nya amorteringskravet spararna

wysiwyg_image

ANALYS: Det nya amorteringskravet minskar spararnas möjlighet att dra nytta av ränta-på-ränta-effekten och den finansiella hävstången, skriver Claes Folkmar, chef för Aktiespararnas marknadsbevakning.

På måndag väntas Finansinspektionen presentera ett förslag på att skärpa amorteringskravet, som innebär att bolånetagare kan tvingas amortera upp till 3 procent per år. Det innebär i sin tur ett minskat sparutrymme för de personer som omfattas av skärpningen.  

På tio år kan det handla om hundratusentals kronor i skillnad i nettoförmögenhet för en vanlig familj, som tvingas att amortera istället för att spara i aktier och fonder.

Amortering är en form av sparande brukar förståsigpåare säga. Jo, så kan man visserligen se på saken, men den svenska debatten kring hushållens skuldtillväxt, ofta kopplad till bostadsprisutveckling, är både enögd och knappast i fas med modern och välbeprövad finansiell teori.

I det perspektivet är det lätt att bli förvånad och förvirrad över den skrämmande retorik och symbolik de regelskapande myndigheterna (Finansinspektionen, FI) och statsmakten använder när de beskriver hushållens skuldsättning. Det tycks vara både farligt och fördärvligt att skuldsätta sig, i synnerhet när du köper bostad.

Snarare är belåning, via den finansiella hävstången, en mycket viktig förklaring till det ökade välståndet i Sverige och övriga västvärlden. Belåning skapar ”skattesköldar” både för näringslivet och hushållen, genom avdragsrätten.

Belåning via bostad eller aktieportfölj blir där igenom en mycket billig finansieringskälla i tack vare den globala lågräntemiljön. Detta i kombination med en gynnsam aktiemarknadsutveckling och ”nya” lågbeskattade sparformer, ISK och kapitalförsäkringar, har skapat förutsättningar och möjligheter att bygga ett eget kapital som motvikt till hushållens skuldsida. 

Möjligheten för hushållen att stärka sina balansräkningar genom att utnyttja den finansiella hävstången vill FI, och även regeringen via det tidigare beslutet att införa amorteringskrav på bostadslån över 50 procent av marknadsvärdet, begränsa. Det är svårt att förstå varför hårt beskattade svenskar skall avstå en av få möjligheter att skapa ekonomisk frihet för att i stället tvingas betala av på ett bolån som efter skatt kostar mindre än 1 procent.

För den som har, låt säga 60 procents belåning på sin bostad och 4 miljoner i lån, måste efter amorteringskravets införande i fjol avstå från ett ”riktigt” sparande på 40 000 kronor (och därigenom minska sin räntekostnad med 392 kronor efter skatt) för att istället betala tillbaka samma belopp till sin bankman.

Om denna låneamortering i stället investerats i, till exempel, preferensaktier hade bostadsägaren skapat en avkastning på knappt 2500 kronor, eller drygt 2100 kronor mer än räntekostnaden.  Genom ränta-på-ränta effekten ger detta sparande en nettoförstärkning av hushållets balansräkning jämfört med amorteringskravet på omkring 120 000 räknat på 10 år och oförändrad bostadslåneränta och avkastning från preferensaktien. Förändras förhållanden så kalkylen försämras, till exempel kraftigt stigande räntor så att låneräntan överstiger avkastningen från börsportföljen kan bostadsägaren avbryta sparandet och i stället amortera.

Skulle det nya amorteringskravet från Finansinspektionen, eller snarare skuldkvottaket på 4,5 gånger bruttoinkomsten, införas blir förstås kalkylen för individen ännu sämre jämfört med alternativet att investera sitt överskottskapital där investerarens avkastningsmål i förhållande till risken sammanfaller. I värsta fall kan en bostadsköpare tvingas amortera 3 procent av skulden istället för att stärka sin balansräkning genom eget kapital. Det är sorgligt och lite beklämmande att myndigheter och politiker stirrar sig blinda på enbart skuldsidan i hushållens balansräkning; rätt använd är den finansiella hävstångens en viktig drivkraft för hushållens ekonomiska frihet.

Claes Folkmar

FAKTA

Enligt FI:s nya krav ska bolånetagaren även amortera ytterligare 1 §procent om lånet uppgår till mer än 4,5 gånger bruttoinkomsten. Det totala amorteringskravet kan alltså komma upp i 3 procent av lånebeloppet.

Ett par som tjänar sammanlagt 90 000 kronor i månaden kan låna upp till 4,86 miljoner utan att omfattas av det skärpta amorteringskravet, skriver Aftonbladet. Vid ett bostadsköp på 7 miljoner och ett lån på 5,95 miljoner måste paret amortera 14 875 kronor per månad om FI:s skärpning går igenom, jämfört med 9 916 kronor med de nuvarande reglerna.

Exempel: Om paret skulle spara mellanskillnaden på 4 959 kronor i månaden, i till exempel preferensaktier med en avkastning på 6 procent, istället för att tvingas att amortera lånet, med en ränta på 1 procent (efter skatt), skulle paret som sparar i preferensaktier ha 171 000 kronor mer i nettoförmögenhet efter tio år, jämfört med parets som omfattas av amorteringskrav.

Författare Redaktionen

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.