Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2019-07-11

Så kan du ta rygg på aktieaktivisterna

wysiwyg_image

Denna artikel framgår ur det andra numret ur Unga Aktiesparares medlemstidning Stock Magazine 2019. Bli medlem i Unga Aktiesparare här.

På 1980-talet dök de upp, aktieaktivisterna. Kända för att utmana finanseliten, gamla maktsfärer och stora konglomerat har de både porträtterats som skurkar i Hollywood och fått stjärnstatus. Länge ville man hålla aktieaktivister utanför styrelserummen av oro att bolagskassorna skulle tömmas och de anställda förlora sina jobb. Numera har Sveriges egna aktieaktivist Christer Gardell fått ett brett erkännande och blivit en av landets mäktigaste affärsmän. Rykten om att hans företag Cevian Capital gjort en investering, får idag börskursen att stiga.

Konglomeratens tid är förbi

Efter andra världskriget blev det populärt i både USA och Europa med konglomerat, det vill säga stora företagsgrupper där de tillhörande företagen har olika verksamheter. Man ansåg att det var ett bra sätt att sprida risken vid en konjunkturförändring och att uppnå långsiktig lönsamhet, men det kunde också handla om storhetsvansinne hos företagsledare som fick ro i hamn jätteaffärer och plötsligt leda tiotusentals anställda. De administrativa kostnaderna ökade och företagen inom konglomeraten blev trögrörliga och ineffektiva. Dessutom värderades ofta konglomeraten lägre än portföljbolagens samlade marknadsvärde. Några som började utnyttja detta var aktieaktivisterna.

På 80-talets Wall Street dök det upp aktörer som genom att köpa en tillräckligt stor aktiepost i ett börsnoterat företag, till exempel ett konglomerat, kunde utöva aggressiva påtryckningar och pressa företagsledningen att styra verksamheten i en viss riktning, därav ordet aktieaktivist. Man krävde en styrelseplats i företaget och samtidigt uttryckte man sina åsikter flitigt i media. På det här sättet kunde man också få med sig andra aktieägare. Syftet var hela tiden att öka aktiens värde genom att till exempel arbeta för att stycka verksamheten och avyttra en del, ändra företagsledningens sammansättning, sälja hela företaget, genomföra återköp av aktier, införa sparprogram eller ibland kräva extra utdelningar.

LÄS OCKSÅ: Förvaltaren: Sommaren brukar ge svag avkastning

Det var inte sällan aktieaktivisterna var kortsiktiga i sina innehav och aggressiva i sin kamp att få sin vilja igenom, detta ledde till att de fick smeknamn som bolagsslaktare, företagspirater och styckmästare. Gamla maktsfärer och politiker var rädda för att deras klenoder skulle gå dem ur händerna. Att bråka öppet och stämma varandra var mer regel än undantag, något som fortfarande är vanligt, till exempel finns det amerikanska advokatbyråer som specialiserat sig enbart på att försvara företag mot aktivistkampanjer. 

Aktieaktivism inne i värmen

I artikeln Investing: activism enters the mainstream från februari 2018 skriver Financial Times-reportern Lindsay Fortado om den nya generationen aktieaktivister. Enligt Fortado beter de sig annorlunda. Nu är man mer strategisk och långsiktig i sina innehav, beslut fattas med ett större dataunderlag och fokus har flyttats från att bara tjäna pengar åt sig själva till att tjäna pengar åt investerarna. Aktieaktivisterna är mer måna om sitt rykte och att få med sig den allmänna opinionen eftersom man i en allt högre grad företräder alla aktieägare, till exempel kallar man sig idag hellre för constructive activists eller highly-engaged shareholders.

I samma artikel beskriver Jim Rossman från finansföretaget Lazard hur det numera i de flesta bolagsstyrelser finns någon med erfarenhet av aktieaktivism, dessutom blir antalet glåpord färre och diskussioner mellan aktivisterna och företagsledningar förs allt oftare bakom stängda dörrar istället för i media. Dels finns ett intresse av aktieaktivisternas analys, dels vill ledningarna ogärna ta risken som finns att aktieaktivisterna får sola sig i glansen efter att ha lyckats driva igenom en förändring medialt.

YTTERLIGARE LÄSNING: Så analyserar du ett fastighetsbolag

Europas största aktivistfond

År 2002 grundade kompanjonerna Lars Förberg och Christer Gardell aktivistfonden Cevian Capital. Då var aktieaktivism något nytt i Sverige. Tajmingen var dålig. För det första hade man problem med att hitta rätt företagsnamn, från Archipelago till Amaranth till Cevian. För det andra släpptes det första pressmeddelandet i efterdyningarna av 11 september-attackerna då kapitalmarknaderna låg nere. Det krävdes därför mycket jobb att få in pengar till den första fonden, till slut fick man nog och gjorde sin första investering i klädkedjan Lindex, innan fonden fulltecknats. Gardell valdes till ordförande. Vd:n fick avgå, finansmålen höjdes och butiker stängdes. Till slut återstod två av nio personer ur den gamla ledningen. Efter tre år sålde man innehavet med en vinst på en miljard kronor. Då hade Lindex-aktien gett en avkastning på omkring fyra gånger pengarna.

Idag har Cevian Capital kontor i Stockholm, London och Zürich. Man förvaltar mer än 13 miljarder euro och Svenska Dagbladet uppskattade 2018 att den fasta årliga avgiften var 1,5 procent. Sedan starten har det investerats i flera kända svenska och utländska bolag, bland annat Volvo, Thyssenkrupp, Danske Bank och ABB.

Det är mycket hemlighetsmakeri inför en kommande investering. I korthet kan man säga att en aktieräd inleds med en grundlig analys. Ibland kan man kolla på bolag i flera år innan man bestämmer sig. Bolaget som får ett kodnamn, måste vara undervärderat och det ska också finnas en möjlighet och potential att förändra företagets riktning, då krävs ofta en diffus ägarstruktur utan en stark ägare. Sedan köper man aktier i hemlighet via olika banker, ofta mellan fem och tio procent, allt för att man inte ska bli avslöjad och aktien blir dyrare. Därefter är man helt öppen med sin investering. Enligt en intervju i tidningen Fokus från 2013 ligger mycket av Gardells styrka i hans rykte. Han har ett väloljat nätverk av internationella investerare, hedgefonder och institutioner som han i förväg tipsar. Vid det här laget har aktiekursen redan lyft. Nu börjar arbetet, man begär en styrelseplats eller på andra sätt jobbar för att driva igenom kursdrivande förändringar. När aktierna enligt Cevian Capital nått rätt pris säljs de av i tysthet.

Det har dock inte alltid varit så enkelt och kritiken har alltid funnits där. Gardell har ibland mött hårt motstånd och behövt munhuggas med flera industriledare. Men i samma tidningsintervju med Fokus har han sagt att han aldrig haft någon överdriven respekt för auktoriteter eller haft problem med att gå emot någon, vilket varit till Christer Gardells favör.

MISSA INTE: Piloten som nobbar utdelning: "Ska behålla länge"

Ta rygg på aktieaktivisterna

I många fall kan man tjäna pengar på att ta rygg på aktieaktivisterna. De lär ha gjort grundliga analyser och de jobbar för att rationalisera företagens verksamhet. Det finns exempelvis en fond, Skagen Insight, som bara skuggar aktieaktivister. Gamla maktsfärer utmanas och otidsenliga bolagsformer motarbetas, vilket lett till många utförda och kommande avknoppningar, däribland, Veeoner från Autoliv, Power Grids från ABB och Costa Coffee från brittiska Whitbread. Däremot, väljer man att investera i samma företag som aktieaktivisterna, har de med ganska stor sannolikhet redan sett sina aktier öka i värde i och med att de brukar investera i tysthet, före marknaden reagerar.  

FAKTA

Några kända aktieaktivister

Carl Icahn (Icahn Enterprises).

Paul Singer (Elliott Management).

Nelson Peltz (Trian Partners).

Jeff Ubben (ValueAct).

Barry Rosenstein (Jana Partners).

Källa: Financial Times 2018.

Skribent: Knut Örnéus/Stock Magazine.

Författare Unga Aktiesparare

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.