Aktiespararna

Så kommer vi att minnas börsåret 2023

Av Cristofer Andersson
1 december 20236 min lästid
Cristofer Andersson är analytiker på Aktiespararna.
År 2020 kom att få epitetet Coronaåret, medan 2021 koms ihåg för sin enorma och kraftiga börshausse. 2022 blev känt som dels krigsåret, dels året då inflation och räntor sattes sig på allas läppar. Vad kommer 2023 att bli ihågkommit som? 

Pengars värde och makro

När det råder en hög intensitet av antingen hausse eller baisse tenderar den nyckfulla och ofta manodepressiva Mr. Market att mer agera och handla på makro än mikro. Detta har till viss del kunnat ses under 2023, i alla fall fram till och med slutet av sommaren. Väl därefter, i takt med att inflation och räntor har blivit lite mer hanterbara, har mikro successivt hamnat i fokus och således har agnar skiljts från betet. Konsultbolagen kan här agera exempel, där bland annat Prevas visat mer motståndskraft än B3 och Afry. 

Med en fortsatt hög inflation tillika räntenivåer under 2023 har det betytt att bolag med höga skulder, eller som på annat sätt är beroende av externa kapitaltillströmningar, har straffats hårt. Förutom de självklara fastighetsbolagen, där de främsta exemplen torde vara SBB och Fastator, har marknadens dom inte varit nådig mot bland annat Intrum, som med sin höga skuld fått ställa in utdelning och teckna nya, dyra obligationer. Vidare kan nämnas Ovzon, där både Öresund och Bure finns med på ägarlistan.

Blankningar och kursfall

Säg ”Viceroy Research”, dess frontfigur ”Fraser Perring” och ”SBB” i en och samma mening och risken är stor att du kommer mötas av mordiska blickar. Oavsett Viceroys förfarande och medienärvarande kvarstår faktum att de har varit ytterst lönsamma med sina blankningar i SBB och Hexatronic, där sistnämnda kom med en ny vinstvarning så sent som den 21 november. Vinstvarningen fick aktien att med ens falla över 35 %(!) och i år är den minus drygt 85%.

Branta kursfall har också varit karaktäriserande för räkenskapsåret 2023. Viaplay, Catena Media, Cint och Kinnevik samt tidigare nämnda SBB, Fastator och Ovzon är bara några av flera som fått se sina kurser slaktas. Nedgångarna har framför allt varit knutna till rapportsläpp och även det är något som karaktäriserar året som gått – marknadens pardonlöshet vid rapporter, där minsta lilla avvikelse har straffats hårdare än vad som annars varit fallet.

De onoterades och IPO-markandens död

Affärsvärldens IPO-guide granskade 143 nordiska bolag under den noteringshets som rådde 2021. Under 2022 sjönk den siffran med 77 % och uppgick till 36. På global nivå har samma trend kunnat ses och även om det återstår en månad av 2023 ser trenden ut att vara fortsatt nedåtgående. Detta är en konsekvens av den allt tuffare kreditmarknaden, där varken investerare, banker eller obligationsintressenter är beredda riskera det kapital som bara för ett par år sedan sågs som ”gratis”.

Onoterade bolag, det vill säga bolag som eventuellt kan komma att noteras senare i sin tillväxtfas, har även de värderats ned, vilket kunnat ses i rapporter från flera av de svenska investmentbolagen. Återkommande hos bland annat Creades, Kinnevik och VNV Global har varit nedskrivningar av de onoterade tillgångarna.

Trots de onoterades nedtryckta kurser tycks det ha varit svårt för de fåtal Spacar som finns kvar. Förvisso blev ACQ Bure och Yubico ett, men faktumet att sistnämnda redan fanns inom Burerörelsen i form av ett innehav i investmentbolagets portfölj avslöjar inte så lite om att det råder hög försiktighet hos kapitalförvaltare. Detta stärks även av realiteten att Creaspac ännu inte fusionerats med ett annat bolag.

Världens mest hatälskade affärsmodell på tapeten

Återkommande rubriker bland dags- och kvällstidningar har under året i allmänhet, men i samband med dagarna efter bankernas rapportsläpp karaktäriserats av begreppet ”övervinster”. Samma banker som såväl i Sverige som i USA fått se sina värderingar sjunka i och med vårens turbulens i Silicon Valley Bank.

Med högre räntor och en majoritet av kundstocken med rörliga bolån har nämnda sektorspelare upplevt sin bästa period sedan 2007. Enligt en nyligen publicerad rapport från konsultbolaget McKinsey väntas årets vinster öka från 2022 års $1 400 miljarder till att per sista kvartalet 2023 uppgå till $1 400 miljarder.

Såklart väcker dessa övervinster känslor hos gemene man, men att beakta är att det var få om ens någon av dessa som beklagade sig när mer eller mindre alla lån och krediter beviljades under 2020–2021. Således fortsätter banksektorn att vara den mest hatälskade på Stockholmsbörsen.

2023 döps till…

Så vad ska 2023 krönas till? Kanske kan en gemensam nämnare bland alla av de genomgångna delarna hittas, eller ska vi ta det just nu mest virala temat om Novo Nordisk och dess konkurrenters jakt på världsherravälde inom fetmaläkemedel? Vi väljer förstnämnda och således presenterar vi svaret: Året då värderingar, vinster, marginaler och kassaflöden återfick sin berättiga position hos investerare. Det må låta tufft och brutalt, men till syvende och sist handlar allt om ett bolags fundamentala verksamhet och aktiens värdering.

Warren Buffett parafraseras ofta, men det finns en anledning till det. Med sin breda och djupa erfarenhet har han fått se och uppleva mycket sedan 1960-talet och därav bör hans ord om att ”pris är vad du betalar, värde vad du får” inte tas så lätteligen på. Detta har alltid varit gällande, om än att det var kamouflerat under 2020, 2021 och delar av 2022.

LÄS MER: Veckans aktie: Köp - ska upp rejält 2024

LÄS MER: Korta portföljen: Vi portionerar oss för småbolagens comeback

Krönikor

Dela med dig