Så minskar du din månadskostnad

Ander Andersson menar att de flesta med en timmes planering och lite självdisciplin kan spara minst ett par tusenlappar i månaden genom att följa dessa tre enkla råd:

1. Prenumerationstjänster. Gå igenom kontoutdraget för autogiro och e-faktura. Vilka streamingtjänster, molntjänster, dataprogram och andra prenumerationstjänster har du? Säg upp dem du inte använder.

2. Andra månadskostnader. Gör en lista över fasta kostnader som du vill ha kvar – mobilabonnemang, el-abonnemang, bredbandsabonnemang, hemförsäkring, bilförsäkring. Byt till det som är mest prisvärt. Ta in
offerter, googla, ring runt och kolla på jämförtjänsterna på nätet.

3. Krediter. Se efter vilka lån du har. Mindre krediter kan slås ihop till ett enda lån med lägre ränta. Räntan på bolånen kan kanske förhandlas om.

Tänk dig att du på detta sätt sänker dina kostnader med 2 000 kronor i månaden. För varje månad över de pengarna via autogiro till aktiefonder, exempelvis en Sverigefond och en globalfond. Om fondens värde stiger med i genomsnitt 8 procent per år har pengarna efter 10 år vuxit till 363 000 kronor.

Nästa tankeexperiment blir vad de pengarna ska användas till.

Det kommer ständigt nya prenumerationstjänster som gör det svårare för konsumenterna att få grepp om sina månadskostnader

Det är inte längre bara nyhetstjänster, streamingtjänster och dataprogram som du kan betala månadsvis. Du kan nu prenumerera på matkassar, kläder, glasögon, kattmat.

Senaste påhittet kommer från Dagens Nyheter som erbjuder sina prenumeranter att också prenumerera på en elcykel för 495 kronor i månaden.

I denna nya ekonomi är det snart bara en tjänst som saknas – en prenumerationstjänst som visar vilka prenumerationstjänster som är mest fördelaktiga. En sådan skulle behövas med tanke på alla fallgropar som finns för oss konsumenter.

För företagen är det bättre att kunden betalar ett litet belopp varje månad än en större engångssumma. De sätter då inte priset efter värdet utan efter vad de tror kunden vill betala.

En streamingtjänst för 199 kronor i månaden låter ju inte så dyrt, men på tre år blir det över 7 000 kronor.

Vi frestas av lockrop om att första månaden är gratis. När månaden gått glömmer vi bort vad vi sagt ja till, och tjänsten rullar vidare även om vi aldrig använder den.

Månadsbetalningen dras på autogiro utan att vi tänker på det, och företagen får fasta långvariga kunder utan att anstränga sig. En del techbolag som söker riskkapital utnyttjar detta när de gör hissnande kalkyler över hur ett växande antal långlivade kunder höjer
bolagets värdering till skyarna.

Apple gör riktigt bra affärer. För att en app ska få vara sökbar i Appstore tvingas leverantörerna betala 30 procent till Apple.

Problemet är att det är passiva, lättpåverkade kunder med dålig ekonomi som blir de största förlorarna. De förlorar inte bara på dyra och onödiga prenumerationstjänster. När deras ekonomi försämras faller också många för frestelsen att låna till konsumtion.

Klarna och andra lockar kunderna med att skjuta upp betalningarna för deras köp. Kunderna frestas
att leva över sina tillgångar och betala skyhöga räntor.

Med några enkla knep kan dock i princip alla förbättra sin privatekonomi. Det handlar inte om att snåla. Tricket är att sänka sina kostnader utan att försämra sin levnadsstandard. Om du tar reda på vart månadslönen tar vägen hittar du säkert en del kostnader som är totalt onödiga.

Anders Andersson, tidigare chefredaktör för Privata Affärer. Har fortfarande ett hett engagemang för konsumenternas bästa.