Saab flyger på börsen

Saab har sedan andra världskriget varit en maktfaktor och huvudleverantör till svenska Försvarsmakten. Flygsegmentet, där bland annat flaggskeppet Gripen ingår, står för 42% av koncernens totala försäljning och stridsflygplanet har sålts till Sverige, Brasilien, Thailand, Tjeckien, Ungern och Sydafrika. Lika många försäljningsprocent har den svenska marknaden och Försvarsmakten är Saabs största kund.

”Vi såg en tillväxt långt innan kriget tragiskt bröt ut. Vi hade förberett oss med ökad kapacitet, men den stora uppmärksamheten kom när kriget bröt ut. Många länder fattade modiga politiska beslut för vad försvarsindustrin ska innefatta. Två procent av BNP och Nato-medlemskap innebär förändringar för oss som företag”, säger Saab:s vd Micael Johansson.

Invasionen i sig blev en väckarklocka för den europeiska säkerheten, att Ryssland menade allvar med hot om invasion. Kriget i Georgien 2008 och annekteringen av Krim 2014, i kombination med den ryska militära upprustningen, kan i efterhand ses som tydliga varningssignaler. När media dessutom kunde uppvisa folkrättsbrotten Ryssland genomfört under invasionens inledande delar, med massakern i Butja som fick störst uppmärksamhet, har digniteten för att skydda länders gränser blivit ännu viktigare.

”Nu är vi inte längre ifrågasatta, den diskussionen har helt försvunnit. Nu är syftet att försvara folk och gränser, något som vi kämpat med i decennier, så synen på oss har förändrats. Det är inte längre bara den innersta kretsen som förstår utan vi har i bredare sammanhang fått en annan uppmärksamhet.”

Orderstocken ökade

Av Sveriges BNP är planen att 2% ska gå till Försvarsmakten, enligt Nato-standard, och försvarsutgifterna förväntas nästa år passera 100 miljarder kronor, 2017 låg de på cirka 40 miljarder kronor. Europeiska länders försvarsbudgetar väntas totalt landa på cirka 350 miljarder dollar för 2024.

”Flera länder i Europa har gjort satsningar för att öka försvarsförmågan. Tyskland har gjort en stor satsning och Polen har följt efter. 2% av BNP börjar ses som ett golv.”

Orderstocken för Saab ökade under 2022 med 21%. Upphandling av att designa, producera och underhålla två signalspaningsfartyg till Polen till ett värde av 6,7 miljarder kronor undertecknades för att nämna en stor affär.

”Det tog ett tag innan konkreta affärer direkt kunde kopplas till kriget, det var först i slutet av förra året. Cirka 7–10 miljarder av 63 är kopplade till Ukrainakriget, så 10–15% av orderingången kan kopplas till Ukraina. Det mesta vi hade var affärsprocesser som vi startade för längesen. Nu behöver länder höja sina lagerförmågor. Processerna är kopplade till långa ledtider.”

Ryssland har ett helt annat arsenal

Ledtider och upphandlingar är det som gör försvarsindustrin speciell i jämförelse med andra branscher. Eftersom stater är kunderna krävs speciella regelverk och upphandlingar ska följa processer som oftast tar flera år. Ofta finns krav på att fabriker ska ligga i kundens land, för att säkra produktionen i kristider och skapa inhemska arbetstillfällen.

Saab:s ihärdiga försök att förmå Finland att köpa in JAS Gripen är ett tydligt exempel på hur politiken och staten styr hur upphandlingarna slutar. I slutet av 2019 valde Finland att köpa amerikanska stridsflygplanen F-35 från Lockhead Martin efter att Saab varit en av huvudkonkurrenterna. Affären var värd 100 miljarder svenska kronor och sträckte sig över flera decennier.

Kriget har som sagt varit det första storskaliga och konventionella sedan andra världskriget. Annars har västvärldens försvarsmakter krigat mot motståndare med betydligt mindre resurser, likt Nato-insatsen i Afghanistan. Då bestod motståndaren av talibaner med främst eldhandvapen, raketgevär och vägbomber.

Ryssland har en helt annan arsenal av vapen med långdistansrobotar, tungt artilleri och stridsvagnar och då blir utmaningarna helt andra. Saab:s pansarvärnsvapen NLAW har fått stor uppmärksamhet och uppskattning efter att de framgångsrikt slagit ut ryska stridsvagnar. Även det mer berömda granatgeväret Carl-Gustaf och AT4 har gett framgångar i kriget.

”Kriget har varit konventionellt och våra supportvapen har varit till hjälp. Vi kan bara se flödet från mediauppgifter och är inte i direktkontakt med ukrainsk militär. Vi vill inte skylta med att våra vapen används där, utan det är upp till länderna som köpt våra vapensystem att skicka vapen. Däremot kan vi se att våra vapen har varit effektiva, vilket fler förstått när de började användas i kriget.”

En anpassad portfölj

Produktportföljen sträcker sig längre än bara Gripen och NLAW. Utöver stridsflygssystem och avancerade vapensystem finns sensorer, ledningssystem samt undervattenssystem. Spanings- och ledningsflygplanet GlobalEye och radarsystemet Giraffe är två välkända och renommerade produkter som används för att skapa en lägesbild i luftrummet, och på sjö och mark.

”Vår portfölj är väl anpassad för krig i Europa”, säger Micael Johansson.

Drönare har fått en stor roll i kriget, inte minst för att det ändrat dynamiken på slagfältet. Nu kan båda sidor med enkla medel både störa och slå ut fienden i skyttegravar och stridsvagnar med enkla medel. Förutom att enkelt upptäcka och följa fiendens gruppering och rörelse har drönare bestyckats med granater, vilket slagit ut både soldater och stridsvagnar.

”Vi tillverkar inte enkla drönare och har inte riktigt intresset för det. Det är inte otroligt att vi kommer göra obemannade farkoster men då mer sofistikerade, som obemannade sensorer eller under vatten.”

Sveriges Nato-inträde har varit en het fråga och i skrivande stund är det fortfarande inte klart med vårt inträde.

”Det är skillnad att arbeta med och innanför Nato, det blir ett forum vi inte haft innan. Konkurrensen ökar absolut men vi får också en starkare roll. Då kan vi arbeta mer sofistikerat med telekrig och ledningssystem, även om vi redan har många Nato-kompatibla produkter.”

Vad blir viktigt för Saab för att klara framtida behov, trender och konkurrens?

”Just nu är vi i ett läge där vi har mycket att göra, mycket ska ut i fabriken med stor orderstock. Fokus är också att titta framåt, med hjälp av våra vassa ingenjörer, för att skapa nya förmågor och teknologi. Vi tittar också på hur vi kan öka joint targeting med att blanda domängränserna mark, luft och sjö mer.”

Författare: Carl Törner