Siffrorna visar: Vad f-n får vi för pengarna?

De senaste fem åren har Sverigefonderna haft det kämpigt. Dels har en starkare USA-dollar och brant uppgång i New York gjort att både globalfonder och många andra utlandsfonder utvecklats bättre.

Dels har de aktivt förvaltade fonderna tappat ovanligt mycket mot index. Stockholmsbörsen har i snitt stigit 11,5% per år under 5-årsperioden som började 28 februari 2018, mätt med Six Portfolio Return Index (SIX PRX, det börsindex som Fondbolagens Förening rekommenderar, eftersom det är justerat för de placeringsbegränsningar som gäller för aktiefonder). Men de aktivt förvaltade aktiefonderna i Morningstars kategori "Sverige" har som syns i tabellen bara levererat i snitt 9,3% avkastning per år under samma tidsperiod.

Skillnaden på 2,2 procentenheter avkastning per år är dubbelt så mycket som fondernas genomsnittliga årliga avgift: 1,13%. Och med tanke på att dessa aktiva Sverigefonder tillsammans idag innehåller 422 miljarder kronor är det mycket pengar som fondspararna gått miste om. Förvaltat kapital hade varit sammanlagt 44 miljarder kronor större om fonderna de senaste fem år i snitt hade stigit lika mycket som SIX PRX.

Fem största har utvecklats sämre än kategorisnittet

Alla de fem största aktiva Sverigefonderna (AMF, Carnegie, Didner & Gerge, Folksam LO, Swedbank) har dessutom utvecklats sämre än kategorisnittet. Förklaringarna till att de flesta fondföretag misslyckats med sina aktiva Sverigefonder de senaste fem åren varierar, men gemensamt är att en serie oväntade chocker har överraskat förvaltarna. Tre hack syns i trenden uppåt: Oktober 2018 kom ett plötsligt börsras, när rapporterna för tredje kvartalet var svaga och bankaktierna föll. Mars 2020 gav pandemin Covid-19 en tvär inbromsning i världsekonomin. Februari 2022 satte Rysslands invasion i Ukraina fart på inflationen, vilket gav brant höjda räntorna. Dessutom har småbolagens aktiekurser generellt utvecklats bättre, medan särskilt de största Sverigefonderna främst äger storbolagsaktier.

Även indexfonderna har haft svårt att hänga med uppåt de senaste fem åren, trots att de ska äga samma fördelning aktier som sina jämförelseindex och därmed ge samma avkastning (minus sina låga avgifter). Som deras tabell visar har de i snitt bara stigit 9,8% per år från början av mars 2018 till 28 februari 2023, medan SIX PRX som sagt stigit 11,5% under samma period. Och skillnaden i avkastning jämfört med de aktivt förvaltade fonderna är därmed mindre än skillnaden i årlig avgift, för indexfonderna kostar i snitt bara 0,3% per år.

Få har överträffat index

Under den föregående femårsperioden, från och med mars 2013 till februari 2018 lyckades de aktivt förvaltade Sverigefonderna betydligt bättre. Deras avkastning då var i snitt 13,3% per år (efter alla kostnader), medan SIX PRX steg 12,7% per år. Och det gör att deras snittavkastning under hela 10-årsperioden är 11,3%. Detta är fortfarande sämre än SIX PRX (12,1% per år), men bättre än indexfondernas snitt under samma period (10,4%. Fast bara 8 fonder av 44 har överträffat index.

Fast en indexfond har faktiskt överträffat SIX PRX de senaste tio åren, det är Aktiespararna Direktavkastning som följer ett index som heter SIX Sweden Dividend 21 SRI och enbart köper de 21 aktier bland de 60 största på Stockholmsbörsen som har högst direktavkastning. Denna strategi har givit 12,2% per år i snitt under 10-årsperioden, medan alternativet Aktiespararna Topp Sverige (som köper de 30 mest omsatta börsaktierna) har stigit 9,9% per år.

Dock är det viktigt att känna till att genomsnitt under så långa tidsperioder som tio år tydligt påverkas av det som forskarna kallar "survival bias", vilket är effekten av att de fonder som presterat sämst tenderar att läggas ned och därmed försvinna ur statistiken. Under de senaste tio åren är det 61 Sverigefonder (52 aktivt förvaltade och 9 indexfonder) som har lagts ned, medan 59 har överlev och ingår i statistiken, varav 44 aktivt förvaltade och 15 indexfonder.

Många andra index

För att försvara förvaltarna är det rättvist att påpeka att många har haft annorlunda jämförelseindex än SIX PRX, och därmed har de tävlat med andra förutsättningar. De flesta Sverigeindex avviker ganska lite från SIX PRX, men det finns några jämförelseindex som ger fonderna en tydlig egen profil. Aktiespararna Direktavkastning har som sagt ett. Fyra andra exempel är: Handelsbanken Astrazeneca Allemansfond som har skapat ett eget index där just Astrazenecas aktiekurs ingår med 40%; Enter Select Pro som jämför sig med ett likaviktat index för de 50 största börsbolagen; indexfonder som följer S30-index med enbart de 30 mest omsatta aktierna; SEB Swedish Value som jämförs sig med ett Value-index som enbart inkluderar aktier med nyckeltal som antyder att företagens framtida tillväxt är lågt värderad.

Dessutom ingår inte småbolagsfonder i jämförelsen ovan. Tack vare bättre värdeutveckling hos många av de mindre börsbolagens aktiekurser de senaste tio åren har småbolagsfonder som placerar i Sverige givit en högre snittavkastning. Men de har en egen Morningstar kategori och brukar jämföras med börsindex där enbart företag med ett börsvärde under 1% av hela Stockholmsbörsen ingår.

50 miljarder i avgifter

Ändå är det tänkvärt hur mycket avkastning sparare i normala Sverigefonder har gått miste om under det senaste decenniet jämfört med index, trots att de betalar rejält med pengar för förvaltningen. En investering på 10 000 kronor för tio år sedan i en aktivt förvaltad Sverigefonder med genomsnittlig avgift (1,13 %/år) och genomsnittlig nettoavkastning (11,3 %/år) har därefter levererat cirka 2 000 kronor i avgifter till fondbolaget och 18 900 kronor i avkastning till spararen. Men om värdeökningen hade varit som SIX PRX (12,1 %/år) hade avkastningen blivit drygt 21 300 kronor. Skillnaden på 2 400 kronor beror främst på avgifterna, men även på att de ger försvagad effekt av ränta-på-ränta.

För hela svenska folket är avbränningen stor. I början av år 2013 fanns 255 miljarder kronor i aktivt förvaltade Sverigefonder (inklusive småbolagsfonder) och 57 miljarder i indexfonder. Sedan dess har nysparandet främst gått till indexfonder, medan de aktivt förvaltade fonderna haft utflöden. Därför har summa förmögenhet i de aktivt förvaltade Sverigefonderna bara drygt dubblats, medan indexfonderna innehåller fem gånger mer pengar idag.

Multiplicerat med genomsnittlig årlig avgift betyder det att fondbranschen det senaste decenniet fått intäkter på cirka 50 miljarder kronor brutto (före avdrag för rabatter till mellanhänder som PPM och Collectum) från de aktivt förvaltade Sverigefonderna, men bara cirka 5 miljarder från indexfonderna.

Ökad aktivitet

Mest avgörande för om aktiv förvaltning har varit värd 50 miljarder i fondavgifter är förstås Sverigefonderna avkastning, men det är även intressant att kolla hur aktiv förvaltningen har varit. Genom åren har särskilt storbankerna fått kritik för att deras förvaltning varit för försiktig, så att deras aktiefonder netto efter avgifter haft låg chans att överträffa sina jämförelseindex. 2014 pekade Aktiespararna ut ett par Swedbank-fonder som dolda indexfonder och krävde att fondsparare skulle få skadestånd.

Vår granskning visar att de aktivt förvaltade Sverigefonderna tydligt har ökat sin aktivitet de senaste åren. Enligt senaste årsrapport är aktiv risk i snitt 5,5 %-enheter, vilket förenklat betyder att avkastningen vart tredje år kommer att avvika mer än 5 %-enheter från index. För tio år sedan var snittet 3,1 %-enheter, så kritiken verkar ha haft effekt.

Men det är stor skillnad i aktiv risk. En handfull ligger över 7 (Lannebo, Nordea Alfa, Simplicity, Öhman Sverige Fokus), medan några ligger under 3 (Carnegie Sverige, Länsförsäkringar, Folksam LO). Om du tycker det är värt att betala högre årlig avgift för att spara i en aktivt förvaltad Sverigefond, så välj någon av dem som verkligen förvaltas aktivt och dessutom har lyckats bra. Enligt denna granskning är det främst Lannebo och Spiltan.

Fast huvudtrenden är som sagt att flytta pengarna till billiga indexfonder. Hos 3 av 4 storbanker är numera den största Sverigefonden en indexfond.

FAKTARUTA:

Granskningen gäller aktiefonder i Morningstars kategori "Sverige" som har minst 5 års historik. Dels aktiva, med förvaltare som försöker välja innehav som utvecklas bättre än index. Dels passiva indexfonder, som köper samma fördelning av innehav som sitt jämförelseindex. Kategorin innehåller fonder som investerar minst 80% på Stockholmsbörsen och minst hälften i stora börsbolag.

Snitt avkastning, 5 och 10 år är genomsnittlig avkastning per år i %. Beräknad i svenska kronor med återinvesterade utdelningar och efter att avgifterna är avdragna, fram till 28 februari 2023. Månadsslut ger mer rättvis jämförelse. Källa Morningstar Direct.

Årlig avgift är kostnader som fondbolaget tar i procent av genomsnittligt kapital per år, enligt senaste EU-faktablad (KIID). Resultatbaserade avgifter (fåtal fonder) och "market impact" ingår inte, men alla fondernas kostnader är avdragna i andelskurserna (NAV) som används för att beräkna fondernas avkastning. Källa Morningstar.

Förmögenheten är senast rapporterade förvaltat kapital i miljoner kronor. Källa Morningstar.

Aktiv risk är ett mått på hur mycket fondens avkastning har avvikit från jämförelseindex under de senaste två åren, beräknat som standardavvikelse (engelska: tracking error). Källa är fondens senaste årsberättelse.