Silvertacka till guldpris

Denna artikel framgår ur Aktiespararen nummer 3–4 2019.

För ett tag sedan gjorde jag vad som kan verka som den sämsta investeringen i mannaminne.

Ett kilo silver inhandlades under aggressiv budgivning hos Kronofogden för cirka 15 gånger marknadspriset på silver. Dårskap, medryckande budgivning eller bara ett slag av förvirring tänker du. Men vi talar inte om vilken silvertacka som helst, utan vad som är att betrakta som en symbol för Sveriges största ekobrott och finansskandal genom tiderna.

Inskriptionen på silvertackan lyder:
”Jonathan Guinness, Lord Moyne. Acquisition of Trustor and sale of Kanthal June 1997”.

Det har tidigare tillhört Jonathan Guinness, Lord Moyne, och härrör från förvärvet av Trustor och avyttringen av Kanthal till Sandvik 1997 – ett mörkt kapitel i den svenska näringslivshistorien.

Att härvan nått närmast populärlitterära proportioner i klass med Wolf of Wall Street, Wall Street, och andra klassiska Hollywoodkörare, har också gjort skandalen känd långt utanför ordinarie finanskretsar. Zlatan har tydligen döpt sin hund till Trustor.

För egen del har Trustor kommit betyda helt olika saker genom åren.

Som ordförande för Börsrummet på Sveavägen 65, hörde det till att kunna sina finansskandaler där Trustor hade sin givna plats. Brottets snillrika uppfinningsrikedom, att de facto lyckas köpa ett noterat börsbolag, för dess egna kassa, utan att själv inte ha några pengar, har för undertecknad under de senaste tio åren nu i stället blivit något praktiskt att förhålla sig till. Som aktiv fastighetsägare gör man ständigt bolagsförvärv. Då är banken och revisorn noga med att man som köpande part tar hänsyn till de så kallade Trustorreglerna.

Men hur var det nu med värdet på Silvertackan igen? Ett sätt är att resonera såhär:

En vanlig aktieoption brukar lite förenklat delas in i faktiskt värde och tidsvärde. Har du rätt att köpa en aktie på 180 kronor under de kommande sex månaderna, och aktien står i 186 kronor, har du sex kronor i faktiskt värde, och ytterligare några kronor i så kallat tidsvärde.

Trustors silvertacka går att värdera på liknande vis. Faktiskt värde är silverpriset, och tidsvärdet är affektionsvärdet av att äga symbolen för Sveriges största finansskandal. Fördelen med Silvertackan är därtill att tidsvärdet här bör jobba med dig, eftersom affektionsvärdet torde öka med tiden.

Silverpriset då, vårt faktiska värde. Tja, priset på silver var så sent som 2011 uppe och nosade på nästan 50 dollar per troy ounce, att jämföra med dagens pris om cirka 15 dollar.

Givet hur världen trycker pengar, och att silver därtill är att betrakta som guld på steroider, torde utvecklingen vara god på sikt. Silverpriset borde nämligen stiga avsevärt mer i pris vid en finansiell chock, då silver, till skillnad från guld, används inom industrin, och förbrukas så till den grad att det bara tar något halvår innan världens alla silverlager är förbrukade, i händelse av att brytningen av silver, som till 75 procent är en restprodukt vid annanbrytning, skulle upphöra. Guld finns i avsevärda lager globalt.

En annan intressant aspekt är att silverpriset i relation till guld har legat runt en tolfte del av värdet i genomsnitt under människans civilisation. För närvarande är relationen hela 85 gånger till guldets fördel. Silverpriset känns helt enkelt lågt värderat.

Så nej, Trustorgängets silverklenod ska nog inte stå mellan Legoversionerna av Star Wars Dödsstjärnan och Darth Vader på kontoret i alla fall. Priset på silvertackan kan på sikt rent av ha visat sig ha varit ett riktigt guldpris. Den får nog ligga i bankfacket ändå.

Skribent: Gösta Carlberg (fastighetsentreprenör och finansanalytiker).