Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2021-03-16

SPAC – en möjlighet med många risker

wysiwyg_image

SPAC – Special Purpose Acquisition Company. För vissa är begreppet välkänt, men vad innebär det egentligen?  Vilken roll spelar det vid börsnoteringar, förvärv och sammanslagningar – kort sagt för dig, den enskilda investeraren? Vilka för- och nackdelar kommer med en investering i en SPAC?

SPAC kan förklaras som ett skalbolag som efter kapitalanskaffning noteras på en börs och därefter köper upp ett onoterat bolag som snabbt blir noterat. Det onoterade bolaget behöver därmed inte gå igenom samma process som andra bolag, vilka listas ”som vanligt” – IPO eller en direktlistning. En klar fördel med förfarandet är att det går mycket fort. Däremot föreligger fler risker än vid en vanlig IPO (Initial Public Offering, ”börsintroduktion”). Dessa återkommer vi till längre fram i texten.

wysiwyg_image

Ett SPAC-bolag bildas alltså och listas därefter på börsen. Nu är målet att inom två år hitta och förvärva ett onoterat bolag. På så sätt transformeras SPAC-bolaget till det numera noterade bolaget. Som investerare köper du i ett tidigt stadium en blankcheck i en SPAC (ett skalbolag) och för detta får du en aktie samt en option. Dessa ger dig sedan tillgång till det ”nynoterade” bolaget, efter att förvärvet genomförts.

Ett exempel: Aktiespararna lanserar sin SPAC ”AS” med syftet att inom två år hitta ett bolag – ”X” – som vårt skalbolag vill förvärva. Du som läsare har möjlighet att investera i vår SPAC, men du vet inte vilket bolag som vi sedan kommer att förvärva. Om det vill sig väl hittar vi ett perfekt bolag och efter att avtal har signerats och pengar bytt ägare slås SPAC:en och bolaget ”X” samman. Då blir bolaget ”X” noterat, eftersom SPAC:en ju redan var det. Relativt ofta ändrar SPAC:en sedan namn till det bolag man har förvärvat. Samma sak gäller för bolagets ticker – den förkortning som används för att identifiera bolag på börsen.

wysiwyg_image

I sällsynta fall händer det att skalbolaget inte hittar ett passande bolag att förvärva. Lyckas man inte med detta är den generella, men inte i alla fall gällande, gången att investerarna får tillbaka sitt kapital efter 24 månader.

Utöver den ovan nämnda tidsaspekten finns fler fördelar. En är att individen får möjlighet att investera i (hittills) onoterade bolag, som ofta är relativt små och snabbväxande. Samtidigt ska man inte glömma att investerarna är fullständigt utlämnade åt teamet på SPAC:en. Är de kompetenta nog att hitta ett bra bolag? Kommer de att förvalta dina investerade pengar på ett aktieägarvänligt sätt? Givetvis ligger det i skalbolagsteamets intresse att göra ett bra jobb, eftersom de vanligtvis får 20 procent av det nynoterade bolaget (dessförinnan erhåller de, oftast, inte någon lön överhuvudtaget). Men detta är inte på något sätt en garanti för att de kommer lyckas hitta just det bolaget.  

En annan risk är att skalbolag ibland har olika villkor. I vissa får alla investerare möjligheten att rösta och därmed påverka vilket bolag som ska förvärvas, men detta är inte en regel som upprätthålls konsekvent. Dessutom kan man så klart aldrig räkna med att nynoteringen blir en succé. Just detta visar data från Renaissance Capital. I en studie mätte de hur många SPAC-IPO:n mellan 2015 och 2020 som blev lyckade. Resultatet visar att av 313 SPAC:s var 93 framgångsrika i att nybilda ett bolag. Av dessa har genomsnittet genererat en negativ avkastning om -9,6 procent på ett kvartals sikt. Om medianen i stället ska beräknas har den varit -29,1 procent. Detta ska ställas mot snittet för traditionsenliga IPO:n, som under samma tid som ovan har ett snitt på +47,1 procent.  

wysiwyg_image

Några kända och lyckade SPAC:s är Virgin Galactic Holdings Inc samt Opendoor Technologies Inc. Ett färskt exempel på en lyckad SPAC är Oaktree Acquisitions förvärv av Hims & Hers Health, som är verksamma inom e-hälsa och medicinteknik. I Sverige har Nasdaq kommunicerat att man har tagit fram specialanpassade regler i syfte att skapa en mall för dessa noteringar. I en intervju med SVD säger Nasdaqs europeiska noteringschef, Adam Kostyál, att allt har varit på plats sedan den 1 februari 2021. Kostyál spår också att fenomenet kommer att fortsätta växa framöver.

Vad är kontentan av denna genomgång? För det första är det viktigt att vara medveten om både riskerna och möjligheterna. En annan viktig lärdom att dra är att en SPAC inte är en garanterad framgång. Du bör alltid läsa på om prospektet innan du investerar – annars finns fara för att du investerar i en SPAC som inte ger dig möjligheten att rösta för det potentiella förvärvet. Aktiespararen ger alltid rådet att sprida investeringarna i 12–15 bolag som täcker flera olika sektorer. På så sätt undviker du att lägga alla ägg i en och samma korg. Vi rekommenderar också starkt att man ska läsa på och vara medveten om vad man äger, samt varför man äger det. Det finns inget viktigare än att man ska kunna verka gott i vardagen och sova gott om natten. Aktieportföljen ska vara en källa till lust och energi, inte stress och oro.

Att investera i en SPAC behöver sammanfattningsvis inte vara dåligt. Viktigt är dock att du, som alltid, är väl införstådd med både förtjänster och risker.

Processen

  1. Ett SPAC-bolag skapas (oftast av kända profiler)
  2.  Kapitalanskaffning genomförs
  3. Bolaget lanseras på börsen
  4. Bolaget köper upp ett onoterat bolag
  5.  Det onoterade bolaget blir därmed snabbt börsnoterat (oftast tas det onoterade bolagets namn samt skapas en passande ticker).
  6. SPAC-bolaget är nu en kommersiell verksamhet

 

Skribent: Christofer Andersson

Författare Redaktionen

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.