Aktiespararna

Sparekonomen: Världsekonomin står och väger

Av Redaktionen
13 juni 20237 min lästid
Shoka Åhrman, sparekonom.
Skuldtaket i USA kom åter i fokus under de sista veckorna i maj. Krisen löstes – vilket medförde att marknaden drog en lättnadens suck och amerikanska börsen steg som en reaktion. Medan problemet med höga skulder i USA skjutits på framtiden är skuldnivån hög i många industriländer, i synnerhet efter pandemin.

Förbättrade makrotal

Hushållen och företagen har stått emot de höjda räntorna förhållandevis bra, vilket överraskat marknaden. Även om den penningpolitiska åtstramningen verkar över tid så har vi ännu inte sett att den har lett till någon kollaps för efterfrågan eller ökad arbetslöshet. Det är faktiskt så att arbetslösheten är så pass låg och arbetsmarknaden så stark att hushållen har kunnat hantera delar av ränteuppgången och den minskade köpkraften som den höga inflationen har fört med sig.

Det har varit en tydlig tudelning och prioritering efter pandemin där konsumtionen av varor har fallit medan konsumtionen av tjänster har hållit i sig. Men nu ser det ut som att konsumtionen av varor och barometrar för tillverkningsindustrin också närmar sig en vändpunkt efter en lång period med en negativ trend efter återöppningen efter pandemin. Om detta skulle inträffa kan den ekonomiska cykeln komma att förlängas ytterligare och därmed skjuts tidpunkten för en recession fram ytterligare. De globala tillväxtutsikterna är fortsatt positiva med Kina som drivkraft.

För Europa så har tillväxtutsikterna justerats upp sedan gaspriserna toppade under hösten förra året och lagersituationen började förbättras. Gaspriserna är idag tillbaka till nivåerna under våren 2021 nästan ett år innan invasionen av Ukraina. Om detta fortsätter kommer det att vara positivt framför allt för den tyska industrin och de europeiska hushållen. Inte minst med lägre energikostnader och en gradvis normalisering av inflationen om inte löne- och prisspiralen tar fart igen.

Baseffekterna kommer med andra ord att sänka inflationen i Europa i likhet med vad som hänt i USA. Det innebär dock inte att den europeiska centralbanken ECB är klar med sina räntehöjningar ännu. I dagsläget prisas fortsatt två ytterligare räntehöjningar in innan de eventuellt tar en räntepaus.

Dystra svenska hushåll

Konjunkturinstitutets barometerindikator, som mäter temperaturen i svensk ekonomi, steg till 89,4 i maj från 87,3 i april, vilket var något högre än väntade 85,8. Barometern visar inga större överraskningar. Stämningsläget bland hushållen är fortsatt mycket dystrare än normalt, konstaterar Konjunkturinstitutet. Hushållen uppger i något lägre utsträckning än i april att ekonomin i Sverige försämrats de senaste tolv månaderna.

Trots det ligger nettotalet för frågan nära sin historiska lägstanivå. Förväntningarna på ekonomin i Sverige de kommande tolv månaderna har stärkts och trots att fler tror att ekonomin kommer bli sämre än som tror att den kommer bli bättre, så är hushållen betydligt mindre dystra än vid bottennoteringen i september 2022, enligt Konjunkturinstitutet.

En förklaring kan vara att matpriserna sjunkit två månader i rad, vilket i sin tur huvudsakligen kan förklaras av sjunkande energipriser. Det påverkar priset på produktion, transporter och förpackningar. Att matpriserna inte fortsätter öka är en bra signal för Riksbanken. Dessa står ju för en tredjedel av inflationen.

Företagen ser förhållandevis ljust på framtiden. Positivt är att antalet anställda ökat något. Anställningsplanerna steg marginellt i maj och pekar på fortsatta nyanställningar. Det visar att det företagen är mer positiva än väntat, undantaget detaljhandeln, där det förutspås personalminskningar, enligt Konjunkturbarometern.

De förhållandevis positiva signalerna är i linje med SPPs egenföretagarbarometer från i maj, som ger en förvånansvärt positiv bild över hur egenföretagarna ser på sin ekonomi nu och framöver. Nära nio av tio (88%) tror att de inte kommer ändra på antalet anställda inom företaget det närmaste året.
Närmare en tredjedel (29%) svarar att de inte påverkas av det ekonomiska läget. Bara fyra av tio (38%) känner oro för att deras företag ska få ekonomiska problem under kommande 12 månader. 61 procent av egenföretagarna känner ingen oro för att sitt företag får ekonomiska problem.

Globala aktier var i princip oförändrade under maj och ligger kvar på de högsta nivåerna under de senaste tolv månaderna. Tillväxtmarknaderna tappade dock 1% och utvecklades svagare än industriländerna. Fokus har legat på USA:s skuldtak som dock ser ut höjas igen efter att en överenskommelse nåtts. Svenska aktier tappade 1% i maj med fastighetssektorn i fokus, men hittills i år är uppgången hela 13%. Aktiemarknader på tillväxtmarknader tappade 1 procent i lokal valuta i maj och utvecklades svagare än industriländerna.

De svenska inflationstalen för maj var något svagare än väntat men ligger fortsatt på höga nivåer. Det finns mycket som talar för att inflationen nu är på väg ner men det är fortfarande väldigt osäkert och inflationen har gång på gång överraskat de flesta analytiker. Därför ligger vår bedömning fast – att Riksbanken höjer med 25 punkter på sitt möte i juni.

Förhoppningsvis är det sista höjningen på ett tag. Men att räntan kommer sänkas före årsskiftet är vi skeptiska till. Det är för mycket osäkerhet i ekonomin – och inflationen är fortfarande mycket hög – även om en inflationstopp uppnåtts eller är nära att nås.

En fråga som kommit upp till diskussion är försvagningen av den svenska kronan, som nu närmat sig historiskt låga nivåer. Det gynnar exportindustrin, men är inte långsiktigt hållbart för ekonomin.

Försvagningen av kronan kan potentiellt också öka utsikterna för importerad inflation även i Sverige framöver. Ända sedan 2013 har Riksbankens penningpolitik medvetet lett till en kronförsvagning. Huruvida om den svaga rekordsvaga kronan kommer leda till en omsvängning av penningpolitiken återstår att se. En svag krona är underordnat målet om att återfå en låg och stabil inflation.

Tre take aways:

– Skuldtaket i USA har återigen hamnat i fokus, men till slut kom de amerikanska politikerna i sista minuten överens en kompromiss.
– Den statliga skuldkvoten i många industriländer har ökat kraftigt, särskilt efter pandemin. Det kan bli utmanande för dessa länder att klara sina åtaganden med stigande räntenivåer.
– Hittills har hushållen och företagen hanterat räntehöjningarna väl och makrotalen har varit starkare än förväntat

Författare: Shoka Åhrman

Dela med dig