Du är här

2018-07-13

Splittrad syn på handelsoron

wysiwyg_image

Denna artikel framgår ur Aktiespararen nummer 6–7 2018.

Den uppskruvade handelsretoriken i världen är en farlig väg att gå. Optimisten och pessimisten diskuterar riskbilden och hur utvecklingen kan påverka börsen.

Få svenskar tänker på världshandeln till vardags. Men faktum är att världshandelns ofattbara framsteg gör sig direkt påminda varje dag. Ananas från Costa Rica, lampor från Kina, drivmedel från Norge eller lammkött från Nya Zeeland.

Listan kan göras lång. Eftersom Sverige har en liten och öppen ekonomi är vår nation helt beroende av det internationella varuflödet.

LÄS ÄVEN: Så kan handelskriget påverka börsen: "Inte tänkt på effekterna"

Industrin behöver kontinuerligt insats­varor medan dagligvaruhandeln behöver pålitliga leveranser, allt för att kunna upprätthålla det effektiva just-in-time-samhället.

Den uppskruvade retoriken kring världshandeln är därför klart oroväckande från svenskt håll. Realisten vänder sig därför till optimisten respektive pessimisten för att höra båda sidorna av argumentationen beträffande ett handelskrig. Vad kan denna utveckling tänkas resultera i?

Och vad betyder det i sin tur för börsen på kort och lång sikt?

SE OCKSÅ: Varningen: "Dags att sälja"

Optimisten

Optimisten är medveten om den senaste tidens utveckling inom världshandeln, men har samtidigt förståelse för att diskussionerna äger rum. Globaliseringen har påverkat USA, där stora delar av den industriella basen flyttats utomlands, främst till Asien och Kina.

Lönenivåerna är en förklarande faktor i sammanhanget. Men rent objektivt har inte konkurrensen skett på lika villkor, exempelvis på miljösidan. Utvecklingen har därför resulterat i ett växande politiskt missnöje i USA, inte minst på landsbygden.

Det är en delförklaring till varför Trump valdes i presidentvalet i november 2016.

Att en politiker uppfyller sina vallöften är förvisso ovanligt, men USA:s president gör det han tror är rättvist för landet, menar optimisten. Siffermässigt går det heller inte att rikta kritik mot USA.

Landet har stora underskott i utrikeshandeln mot Kina och Europa. Därutöver finns även fråge­tecken kring hur amerikanska immateriella rättigheter behandlas i Kina.

Den rådande handelskonflikten är därför en utjämning av obalanser i världshandeln. Risker finns självklart på kort sikt, men utvecklingen är godartad på lite längre sikt argumenterar optimisten. Det ligger i alla parters intresse att värna om en fungerande världshandel.

Sammantaget kommer oron att blåsa över enligt optimisten. Ingen eskalerad konflikt väntas och de globala distributionskedjorna kommer att fungera även framöver, något som ger stöd åt riskviljan på börsen.

Trump är en slipad affärsman som säger en sak, men gör en helt annan. Att ett fullskaligt handelskrig skulle bryta ut är därför mycket osannolikt.

MISSA INTE: Siffran som kan ge fortsatt börsuppgång: "Får hopp"

Pessimisten

Pessimisten hoppas naturligtvis att optimisten får rätt, men befarar att resan kommer bli mer skakig än så.

För även om tullar på exempelvis solpaneler, aluminium eller tvättmaskiner kan tyckas vara banala i den annars så avancerade och dynamiska världsekonomin, är det själva trendriktningen som oroar.

Bollen har de facto satts i rullning och en eskalering går i dags­läget inte att utesluta. Tidigare under året har också USA:s president Donald Trump sagt att handelskrig är ”bra och lätta att vinna”. Vid det här laget har vi lärt oss att Trump säger väldigt mycket, men uttalandet är ändå problematiskt utifrån ett historiskt perspektiv.

Pessimisten drar paralleller till den Stora Depressionen under 1930-talet. En bidragande faktor till varför 30-talskrisen blev så djup, går nämligen att finna i handelshindren som etablerades i USA mellan åren 1930–1934.

Tariffen gick under namnet Smoot-Hawley, ursprungligen från två amerikanska lagstiftare: Reed Smoot och Willis Hawley.

Tariffens initiala syfte var att skydda amerikanska bönder. Men likt en snöboll byggdes förslaget på i kongressen, där varje enskild ledamot ville inkludera något eller några faktorer som skyddade produkter från det egna valdistriktet.

Resultatet blev en mycket omfattande lista av tariffer som berörde de flesta produkter och många människor i dåtidens USA.

Lärdomen är att till synes småskaliga dispyter snabbt och okontrollerat kan eskalera till ett fullskaligt handelskrig enligt pessimisten. Ett handelskrig kan även dra igång en väpnad konflikt med potentiellt förödande konsekvenser.

Som tur är befinner vi oss inte där ännu, men pessimisten vill ändå belysa allvaret i riskbilden.

YTTERLIGARE LÄSNING: Finansmannen: "Största kraschen i vår livstid på väg"

Slutsats

Renodlade handelskrig är destruktiva och hämmar den globala tillväxten, något som ofrånkomligen påverkar bolagens intjäningsförmåga och därmed börskurserna.

Mindre handelsdispyter inträffar dock med jämna mellanrum och behöver inte sluta i börsfall.

wysiwyg_image

Källa: Aktiespararen.

wysiwyg_image

Källa: Aktiespararen.

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.