Swedbank mitt i penningtvättshärva
Det var i mars 2022 som advokaten tillika delägaren i advokatfirman Walthon förde över 19 miljoner kronor till Swedbank. Transaktionen utgjorde en återbetalning av ett bolån som affärsmannen Mikael Lindkvist (tidigare Fahlander) – omskriven medgrundare till assistansbolaget Humana och fastighetsbolaget Concent – tagit flera år tidigare.
Nu säger Ekobrottsmyndighetens kammaråklagare Louise Helleday att transaktionen ska rubriceras som penningtvätt.
Enligt en stämningsansökan som lämnades in till Örebro tingsrätt förra veckan åtalas Mikael Lindkvist för en rad brott (se faktaruta), däribland grovt penningtvättbrott. I fokus är överföringen av de 19 miljoner kronorna till Swedbank. Lindkvists advokat åtalas samtidigt för näringspenningtvätt, grovt brott. De båda åtalade förnekar brott.
”Han nekar till allt. Det finns förklaringar som han kommer att redogöra för i rätten”, säger Mikael Lindkvists försvarare, advokat Henrik Olsson-Lilja, till Dagens Industri.
Kammaråklagare Louise Helleday hävdar å sin sida att pengarna som användes för att återbetala bolånet i själva verket tillhör Mikael Lindkvists konkursbo, då affärsmannen försattes i konkurs redan 2018.
Enligt stämningsansökan ska Mikael Lindkvist – via bulvaner, transaktioner mellan flera olika bolag och med hjälp av sin advokat – ha återbetalat bolånet med medel som han dolt för konkursförvaltaren.
Åklagaren menar att Investment Weps, som var storägare i listade fastighetsbolaget Nischer, i praktiken fungerade som bulvan för utländska bolaget Matchpoint Entertainment Sàrl och i förlängningen för Mikael Lindkvist. När Weps sålde aktierna i Nischer fördes 22 miljoner kronor över till det nystartade dotterbolaget Namo 12 AB. Därefter sålde Weps dotterbolaget Namo till Matchpoint varefter pengarna i Namo flyttades till advokatbyrån Walthons klientmedelskonto. Lindkvists advokat förde därefter över 19 miljoner kronor till Swedbank.
Pengarna härrör ”från brott eller brottslig verksamhet (brott mot borgenärer)” skriver åklagaren och fortsätter:
”Brottet är att bedöma som grovt eftersom det avsett betydande värden samt eftersom det ingått som ett led i en brottslighet som har utövats systematiskt och i stor omfattning.”
Konkursförvaltaren överklagar
Samtidigt sitter konkursboets förvaltare – advokaten Lennart Olsson – och skriver på en överklagan till hovrätten som ska lämnas in i slutet av denna månad.
Förra året lät han stämma Swedbank i tingsrätten då han, precis som åklagare Louise Helleday, menar att de 19 miljoner kronorna som fördes över till banken i själva verket tillhör konkursboet.
”En person som är försatt i konkurs ska inte kunna – och får inte – betala tillbaka ett bolån. Om det finns pengar tillhör de konkursboet”, säger Lennart Olsson.
Swedbank säger att det gått rätt till
Swedbank hävdar samtidigt allt gått rätt till och försvarar transaktionen med att pengarna inte kom från Mikael Lindkvist utan från någon annan. I tingsrättsdomen nämns en närstående till affärsmannen.
”Den här närstående har saknat inkomst. Enligt Swedbank ska hon ha fått låna 19 miljoner kronor från Matchpoint Entertainment Sàrl. Men Mikael Lindkvist är den faktiska företrädaren för Matchpoint och allt sammantaget talar för att det är han som har betalat”, säger Olsson.
Men trots att tingsrätten skriver att det är mycket som talar för att ”Mikael Lindkvist har vidtagit åtgärder för att undandra egendom från sina borgenärer” samt att han tycks ha varit ”faktisk företrädare för flera av de inblandade bolagen”, anser domstolen att konkursboet – som har bevisbördan – inte lyckats visa att affärsmannen ligger bakom betalningen. Tingsrätten har därför dömt till Swedbanks favör.
"Jag tycker det är en väldigt märklig dom. Enligt tingsrätten är det inte bevisat att det var Mikael Lindkvist som ’dirigerade’ transaktionerna. Trots att domstolen skriver att Lindkvist sannolikt var faktisk företrädare för flera av de inblandade bolagen är bedömning alltså att betalningen gjordes av ’tredje man’”, säger Lennart Olsson och fortsätter:
”Penningtvättsfrågan har faktiskt ingen direkt påverkan på civilmålet. Frågan är alltså bara – ligger Mikael Lindkvist bakom återbetalningen av bolånet eller inte.”
I tingsrätten åberopar Swedbank därför ett mejl från Lindkvists advokat i vilket denne skriver att pengarna ”betalades av annan än Lindkvist”.
”Vem som de facto betalade framgår inte. Och i civilmålet spelar det som sagt ingen roll så länge det inte var Lindkvist”, säger Lennart Olsson.
Nu har advokaten vars mejl Swedbank åberopar i civilmålet alltså åtalats för grovt näringspenningtvättbrott.
”Och det är Swedbanks enda åberopade ’bevis’ för att bolånet återbetalades av tredje man”, säger Olsson.
Besvärande uppgifter
Även om Swedbank vann mot konkursboet i första instans har det under processen i tingsrätten framkommit uppgifter som torde vara besvärande för banken – ur ett penningtvättsperspektiv.
Tingsrätten skriver exempelvis att det framstår ”som tveksamt om flera av de inblandade parterna vid den aktuella betalningen vidtog vederbörliga kontroller och åtgärder för att säkerställa varifrån medlen faktiskt härstammade”.
Och Swedbank hävdar enligt domen att ”pengarna som betalades till Swedbank härrör alltså från Weps. Hur bolaget har byggt upp sin kassa är okänt och irrelevant.”
Att Swedbank medger att man inte vet varifrån pengarna ursprungligen kommer riskerar bli ett problem för banken. Detta med anledning av att penningtvättslagen – Lag (2017:630) – ställer höga krav på att banken ska ha god kunskap om sina kunder och deras bankaffärer.
”Jag menar att enligt lag var Swedbank skyldig att ifrågasätta vem som egentligen kontrollerade de här pengarna då det fanns uppenbara skäl att misstänka att betalningsmedlen var föremål för penningtvätt. Men Swedbank blundade för att man redan försatt sig i en omöjlig situation”, säger Lennart Olsson.
Han pekar på att Swedbank under mer än tre års tid tagit emot räntebetalningar för bolånet samtidigt som Mikael Lindkvist befann sig i konkurs.
”En person försatt i personlig konkurs bör inte kunna – och får inte heller – betala ränta till banken. Jag menar att det är uppenbart – mot bakgrund av alla omständigheter – att det var Mikael Lindkvist som stod för räntebetalningarna, sannolikt genom bolag som han kunde kontrollera.”
Hänvisar till dom i civilmål
Swedbank vill inte svara på frågor. Men i ett mejl till Aktiespararna hänvisar Hannes Mård, pressansvarig på Swedbank, till tingsrättens dom i civilmålet.
”Vi konstaterar att tingsrättens dom 29 december 2023 ogillade konkursförvaltarens talan och delade bankens uppfattning. Swedbanks inställning i saken framgår av vår framställan i domstolen. I övrigt har vi inga ytterligare kommentarer”.
Nu säger åklagare i ett brottmål att de 19 miljoner kronorna som Swedbank tog emot i själva verket var pengar som en person försatt i personlig konkurs gömt undan. Enligt åklagaren är det pengar som därmed härrör från brott. Er dåvarande kund och kundens advokat är åtalade för penningtvättbrott.
”Som sagt så framgår Swedbanks inställning i saken som prövats av vår framställan i domstolen. I övrigt har vi inga ytterligare kommentarer.”
”Även om penningtvättsfrågan inte har en direkt påverkan på civilmålet kommer jag att lämna in stämningsansökan i samband med överklagandet till hovrätten. Åklagaren säger att det är Lindkvist som står bakom betalningen och en åklagare ska ha på fötter innan det väcks åtal. Jag menar också att Swedbanks förklaringar förlorar i trovärdighet mot bakgrund av åtalet och penningtvättsmisstankarna”, säger konkursförvaltaren Lennart Olsson.
Aktiespararna har sökt kammaråklagare Louise Helleday.
Fakta:
2017: Uppdrag Granskning publicerar en granskning av Concent Holding, bolagets grundare Mikael Lindkvist (tidigare Fahlander) samt dennes affärer avseende miljardprojektet Barents Center. Samma år försätts Mikael Lindkvists ägarbolag Avca i konkurs. Avcas konkursförvaltare stämmer så småningom Lindkvist på drygt 3,7 miljoner kronor för olovlig värdeöverföring
2018: Mikael Lindkvist försätts i personlig konkurs. Samma år stämmer Concents nya ägare och styrelse bolagets tidigare vd samt den tidigare styrelsen och kräver skadestånd om cirka 24 miljoner kronor.
2019: Uppdrag Granskning gör en uppföljning på sitt första reportage och hävdar att pengar som Concent betalat för att finansiera byggandet av Barents Center hamnat i bolag som Fahlander kontrollerar. Detta förnekar Mikael Lindkvist.
2023: I februari anhålls Mikael Lindkvist i sin frånvaro. Några dagar senare grips han och häktas. Häktningen hävs inte förrän i november, men bara några dagar senare häktas han igen.
2024: Den 8:e januari skriver Ekobrottsmyndigheten i ett pressmeddelande att det väckts ”åtal kring en webbtjänst där svenska privatpersoner har kunnat beställa hemleverans av oskattade alkoholvaror. Huvudmannen misstänks för omkring 29 miljoner kronor i undandragen skatt samt en rad andra brott. Ytterligare fem personer åtalas för delaktighet i de olika brottsuppläggen.” Huvudmannen, som är Mikael Lindkvist, åtalas för en rad brott. Förutom penningtvätt anklagas han för flera fall av grovt skattebrott, grovt försvårande av konkurs samt grov oredlighet mot borgenärer. Åklagaren yrkar dessutom att tingsrätten meddelar Mikael Lindkvist näringsförbud i tio år.
Signa upp dig på vårt nyhetsbrev för att varje dag få de senaste aktietipsen, affärerna i våra aktieportföljer och nyheterna sammanfattade.