Tänk globalt för att sätta risker i perspektiv, säger Fisher Investments Norden
Enligt vår bedömning är den bästa medicinen för detta att tänka globalt. Om man sätter in landsspecifika risker i ett bredare sammanhang kan det bli lättare för globalt inriktade investerare att få rätt perspektiv på dem, enligt oss.
Några av exemplen ovan var, enligt Fisher Investments Nordens bedömning, negativa för de länderna på riktigt. Grekland hade verkligen skuldproblem – landet fick tre stödpaket från EU, ECB och IMF under perioden 2010–2016. Men ändå ställde Grekland in ränte- och avbetalningarna på statsskulden tre gånger, så investerare som ägde dessa statsobligationer fick ta smällen. Osäkerheten och pressen från detta ledde till att landets BNP sjönk med nästan en fjärdedel från 2009 till bottennoteringen 2016.[i] I mitten av 2010-talet var Italiens banksektor visserligen i dåligt skick, men våra analyser visar att diskussionerna kring detta ofta var överdrivna. Brexit ledde till en del regionala problem, både i Storbritannien och i EU. Många av de analytiker som vi bevakar antog dock att brexit var negativt per definition eftersom det skulle medföra ökade tullar och handelshinder mellan Storbritannien och EU, och det i sin tur skulle leda till protektionistisk handelspolitik. Den aktuella diskussionen om skattehöjningar i USA? Det är få som gillar skattehöjningar, och många av de finansexperter som vi bevakar varnar för att de kommer slå mot marknaderna. (Vi håller inte med.)
Ett verktyg som Fisher Investments Norden använder för att analysera de här problemen är att sätta in dem i ett globalt sammanhang – vi jämför alltså storleken och omfattningen med den globala ekonomin eller de globala kapitalmarknaderna. Ponera följande: Enligt uppgifter från Världsbanken landade global BNP för 2020 på 695,6 biljoner kronor.[ii] Detta är det årliga flödet av ekonomisk aktivitet över hela världen. Det tyder på att det krävs en negativ faktor på flera biljoner kronor för att märkas av globalt. För Fisher Investments Norden var det här mycket nyttigt för att till exempel utvärdera situationen med Grekland. Greklands BNP 2009, innan landet drabbades av en skuldkris, låg på 2,7 biljoner kronor – 0,5 procent av global BNP 2009.[iii] Så trots att Greklands BNP backade rejält var beloppen för små för att sätta några större spår i den globala ekonomiska tillväxten. Skuldkrisen var ett tillfälligt hinder och påverkade investerarnas sentiment då och då under tjurmarknaden 2009–2020 (en tjurmarknad är en lång period med i allmänhet stigande börs). Men den satte inte stopp för tjurmarknaden – det var nedstängningarna under pandemin, som störde ut ekonomisk aktivitet för biljoner världen över, som fick tjurmarknaden på fall.
Vi anser att det är samma visa med brexit. Många analytiker som vi bevakar var riktigt oroliga över hur det skulle bli med den viktiga handeln mellan Storbritannien och EU innan frihandelsavtalet undertecknades i slutet av 2020. Dessutom var det många frågetecken kring detaljer som handeln med Nordirland och brittiska finansbolags tillgång till marknaderna i EU. Vi anser att det spädde på osäkerheten en aning.
De här problemen är visserligen verkliga, men genom att tänka globalt kan man sätta dem i perspektiv. Till att börja med visade våra analyser att de flesta av de här problemen var lokala trassligheter som skulle kunna bromsa eller hindra handeln, men inte få stopp på den. Om Storbritannien hade lämnat EU utan ett frihandelsavtal hade det till exempel införts tullar. Men de skulle ha varit Världshandelsorganisationens standardtullar, som bara är på 1,5 procent i genomsnitt.[iv] De tulltaxorna varierar mellan olika sektorer, men inte ens de högsta, som 10 procent på bilar, är särskilt höga enligt Fisher Investments Nordens bedömning. Vi anser att sådana tullar skulle kunna ha bromsat handeln för vissa varor regionalt. Men vad är oddsen för att det skulle ha sänkt den globala produktionen med biljontals kronor? Inget vi skulle satsa på.
Just nu varnar många finansexperter som vi bevakar i USA för att Demokraterna med president Joe Biden i spetsen kommer höja skatterna, och att det kommer skada marknaderna. Enligt vår mening finns det flera skäl till att inte oroa sig för det. För det första: De där skattehöjningarna kanske inte ens klubbas igenom i kongressen. För det andra: Våra analyser av marknadshistorien visar att skattehöjningar inte automatiskt är dåligt för börsen. Vi anser att det är överraskningar som har störst effekt på börsen, och skattehöjningar är något som hårdbevakas av media. Den här gången är inget undantag, att döma av alla finansnyheter som vi läser. Vi anser att det förtar skattehöjningarnas överraskningseffekt. Men tänk återigen globalt. Visst, USA är en stor ekonomi – 24,7 procent av global BNP 2020.[v] Men det betyder å andra sidan att tre fjärdedelar av den totala ekonomiska tillväxten sker utanför USA. Dessutom påverkar skattehöjningar bara vinsterna marginellt. Enligt Demokraternas nuvarande förslag ska företagsskatten höjas från 21 till 26,5 procent, och inkomst- och reavinstskatterna ska höjas för höginkomsttagare.[vi] Men om företagsskatten höjs till denna nivå skulle den fortfarande ligga under nivån som gällde fram till 2017 – som var 35 procent. De övergripande effekterna av detta ser små ut i våra ögon, för små för att påverka ens USA:s ekonomiska tillväxt märkbart, för att inte tala om den globala tillväxten.
Nästa gång du hör experter beskriva ett lokalt problem som ett hot mot börserna världen över är vårt tips att tänka globalt först. Det kan ge dig viktig kontext för att förstå problemets proportioner, och hur stor risken är att det är tillräckligt stort för att ge den globala ekonomin en kännbar smäll, enligt Fisher Investments Norden.
Följ de senaste marknadsnyheterna och -uppdateringarna från Fisher Investments Norden i Sverige:
Fisher Investments Norden är en handelsbeteckning som används i Sverige av Fisher Investments Luxembourg, Sàrl, (”Fisher Investments Norden”). Fisher Investments Luxembourg, Sàrl är ett privat aktiebolag, bildat i Luxemburg (bolagsnummer: B228486), som står under tillsyn av Commission de Surveillance du Secteur Financier (”CSSF”), och har sitt huvudkontor på K2 Building, Forte 1, 2a rue Albert Borschette, Third Floor, L-1246 Luxemburg.
Detta dokument utgör Fisher Investments Nordens allmänna uppfattningar och ska inte betraktas som personlig investeringsrådgivning, skatterådgivning, eller en återspegling av kundernas resultat. Det finns inga garantier för att Fisher Investments Norden ska fortsätta ha dessa uppfattningar, och de kan komma att ändras när som helst baserat på nya uppgifter, analyser eller överväganden. Ingenting häri är avsett att utgöra en rekommendation eller marknadsprognos. Avsikten är snarare att tydliggöra en poäng. Nuvarande och framtida marknader kan skilja sig avsevärt från de som beskrivs häri. Dessutom ges inga garantier vad gäller tillförlitligheten hos antaganden som görs i materialets illustrationer. Investeringar på finansmarknaderna innebär en risk för förlust, och det finns ingen garanti för att hela eller delar av det investerade kapitalet kommer att återbetalas. Tidigare resultat utgör ingen garanti för eller tillförlitlig indikation på framtida resultat. Investeringarnas värde och genererade inkomster kommer att variera med globala finansmarknader och internationella valutakurser.
[i] Källa: FactSet, per 2021‑09‑14. Real BNP för Grekland, kumulativ procentuell förändring mellan 2009 och 2016.
[ii] Källa: Världsbanken, per 2021‑09‑15. Nominell global BNP, 2020.
[iii] Källa: Världsbanken, per 2021‑09‑15. Nominell grekisk och global BNP, 2009.
[iv] ”No Deal: The WTO Option” Swati Dhingra, UK in a Changing Europe, september 2017.
[v] Källa: Världsbanken, per 2021‑09‑15. Nominell BNP för USA i procent av global BNP, 2020.
[vi] Källa: United States House of Representatives Ways and Means Committee, per 2021‑09‑15.