Aktiespararna

Trappan upp, hissen ned

Av Carl-Henrik Söderberg och Christoffer Ahnemark
15 februari 20186 min lästid

Allmän reflektion

Man brukar säga att börsen tar trappan upp och hissen (eller till och med hisschaktet) ned.

Det som menas med uttrycket är att uppgångstrender tar lång tid att formas, medan nedgångarna kan komma – till synes från ingenstans – och dra ned ledande börsindex i ett helt annat tempo än vad som kunde noteras i uppgångsfasen.

Profetian slog in

Som ni läsare vet, uppdaterar vi Korta Portföljen veckovis (varje torsdag) och ibland hinner mycket att hända mellan uppdateringarna på den globala kapitalmarknaden. I förra veckans uppdatering ”Det värsta är ännu inte över” argumenterade vi till exempel för att den amerikanska börsen sannolikt hade mer svaghet framför sig. Argumentationen byggde på att nedåtrörelsen på allvar skulle tekniskt testa 200 dagars glidande medelvärde (förkortat 200 DMA) innan en vändning var aktuell.

För S&P 500 var den nivån cirka 5 procent lägre än stängningskursen (onsdag den 7 februari) och vi resonerade att det skulle ta ett antal handelsdagar att nå denna nivån 2543 på SPX. Men det gick otroligt fort – redan dagen efter förra veckans uppdatering – under fredagen den 9 februari rasade S&P 500-indexet under nivån kring 2543.

Mycket riktigt kom också en utomordentlig kursvändning på den kritiska nivån och den amerikanska börsen stängde på plussidan efter att ha varit ned kraftigt under handelsdagen.

Därefter har det varit uppgång. Se nedanstående bild.

Grafen visar den dagliga utvecklingen för S&P 500-indexet 1 år tillbaka i tiden. Notera raset ned till 200 DMA och vändningen som vi tidigare hade argumenterat för under föregående vecka. Men att det skulle gå så här fort förutsåg vi inte.

Är det värsta över nu?

Efter vändningen blir frågan självklart: Är det värsta över nu?

Efter mycket övervägande blir svaret: Sannolikt inte.

Den senaste tidens snabba svängningar visar nämligen att börserna fortfarande söker en ny jämviktsnivå och att det är för tidigt att ropa faran över. Särskilt nu när obligationsräntorna fortsätter att stiga kraftigt i USA.

Förändrad psykologi

En hög volatilitet är ett tecken på att psykologin på börsen har svängt om från tidigare optimism till oro och rädsla. Skulle volatiliteten fortsätta vara hög en tid framöver riskerar det att påverka tidigare optimister till att bli mer osäkra och kanske till och med negativa. De placerare som redan innan var negativa hittar nu ännu större anledning att bli än mer osäkra och negativa till börsen framöver. Det här beteendet risker att bli en ond spiral som kommer att påverka utbud-och-efterfråge-ekvationen på aktiemarknaden negativt.

Mentaliteten att köpa på dippen har under många år präglat marknaden. Frågan är nu om en förändrad psykologi i kombination med att räntan (i USA än så länge) har kommit upp på konkurrenskraftiga avkastningsnivåer gentemot aktier kommer förändra det tankesättet hos investerarkollektivet.

Fortsatta ränteuppgångar

Uppgången i den amerikanska 10-årsräntan, som anses vara den främsta drivkraften bakom börsoron, fortsätter sin trend uppåt och är nu farligt nära 3-procentsnivåen, en nivå som många anser skulle kunna förändra börsklimatet ordentligt.

Långräntan i USA har hittills stigit 160 punkter från botten 2016 samtidigt som Fed har höjt den korta räntan med 125 punkter. Under motsvarande tid har S&P 500 stigit drygt 40 procent utan större rekyler vilket till viss del förklarar att börsfallet nu blev så dramatiskt, ner 12 procent inom loppet av bara 10 dagar.

Senast något motsvarande inträffade var under inledningen av 2016 då S&P 500 föll 13 procent under loppet av 13 dagar. Men, då var energisektorn, och därmed investeringstrenden i USA, fallande liksom den 10 åriga räntan.

Nu är läget visserligen det motsatta och risken att den amerikanska börsen ska falla mer än 10-15 procent minskar tack vare den starka globala konjunkturen och starka vinsttrenden som råder.

Ett bestående regimskifte?

Men…

Då 2018 markerar slutet av en lång tids koordinerad penningpolitisk stimulans samtidigt som inflationstrenden är stigande är nyckelfrågan om den senaste korrigeringen är en signal om ett mer bestående regimskifte. I takt med att ekonomier och marknader successivt når en mognadsfas och till slut närmar sig en överhettningsfas så brukar historiskt volatiliteten stiga och därmed riskpremien sjunka.

Det här är högst relevant för strategin och utformningen av en portfölj i dagsläget. Även om den senaste börskorrektion kan se ut som, och kanske kan vara, ett bra köptillfälle för aktier, så bör portföljstrukturen trots allt justeras med hänsyn tagen till en högre antagen volatilitet framöver.

Vi ska givetvis inte negligera den starka vinsttrenden (väntas växa omkring 10 procent i år globalt) men inflationsimpulserna sätter press på långräntan och centralbankerna är på offensiven varvid vi anser riskerna har ökat på börsen på sistone.

Om den kortsiktiga portföljen

Aktiespararens kortsiktiga portfölj förvaltas av Aktiespararnas två analytiker Carl-Henrik Söderberg och Christoffer Ahnemark.

Syftet med portföljen är att ge inspiration till spännande börsaffärer för våra medlemmar. Placeringshorisonten är vanligen en till sex månader, men horisonten kan variera från fall till fall. Målet med portföljen är främst att generera alpha (riskjusterad överavkastning gentemot jämförelseindex).

Investeringsmandatet är brett i portföljen, vilket innebär att analytikerna får använda sig av en rad finansiella instrument för att öka den potentiella uppsidan eller minimera nedsidan i portföljen. I huvudsak sker dock placeringarna i bolag och andra instrument som har analyserats i tidningen Aktiespararen.

Dela med dig