Tunga strategerna: Botten är nådd - så bra blir nästa år
Runt 17% har Stockholmsbörsens breda index stigit sedan botten i slutet av september. Och frågan är om det rör som om ett "bear market rally” – en tillfällig kursuppgång mitt i en längre, fallande trend. Eller om vi faktiskt har sett botten.
”Jag tror faktiskt att vi har passerat botten. Jag skulle säga att pessimismen toppade i september”, säger Martin Guri, chefsstrateg på Kepler Cheuvreux,
Han lägger stor vikt vid siffran för den amerikanska inflationstakten i oktober som landade på 7,7%, vilket var lägre än väntat. Och tittar man närmare på hur inflationen är sammansatt blir tolkningen än mer positiv, menar han.
”I Sverige förhandlar man om hyror och höjer dessa en gång om året. Men i USA sker detta löpande och hyreshöjningarna räknas in i inflationssiffran. Räknar man bort boendekomponenten låg inflationssiffran för oktober faktiskt på minus.”
Största räntenedgången sedan 2009
Inflationssiffran fick i sin tur stor påverkan på den amerikanska räntemarknaden – som i sin tur påverkar den svenska och europeiska räntemarknaden.
”Det blev ett så kallat parallellskifte (marknadsräntor för samtliga löptider förändras lika mycket, reds anm). Hela räntekurvan gick ned. Vi såg en nedgång på ungefär 25 räntepunkter i torsdags. Det är den största rörelsen sedan 2009. Det är alltså jättestort”, säger Martin Guri och fortsätter:
”Idag står den amerikanska tioåringen ungefär 30 räntepunkter lägre än vad den gjorde i torsdags. Det betyder dels att de som handlar med obligationer inte tror att inflationen ska bli högre, dels betyder det att diskonteringsräntan sjunker, nuvärdet av företagens kassaflöden går upp och det är positivt för börsen.
”Trenden har vänt”
Esbjörn Lundevall, aktiestrateg på SEB, tror också att botten är passerad.
”Ledande indikatorer har under en tid pekat mot en snabb och signifikant avmattning vad gäller inflationstrycket. Men först förra veckan fick vi en ”hård” siffra på att det faktiskt förhåller sig så. Och vi tror att trenden kan ha vänt.”
Om inflation och stigande räntor har utgjort den största oroshärden, kommer energikrisen på en god andra plats.
”Vi har faktiskt haft en bra utveckling de senaste veckorna med kraftigt fallande naturgas- och elpriser. Och även om vi kommer att få leva med höga energipriser under många år framöver kanske kulmen är passerad. Redan till nästa vinter har man hunnit vidta åtgärder för att spara energi och bygga nytt – som solparker och biogasanläggningar”, säger Esbjörn Lundevall.
Utrymme för viss uppgång
Dock spår SEB inga våldsamma uppgångar framöver mot bakgrund av att börsen redan återhämtat sig en del.
”Om man tittar på OMXS30 – börsens största bolag – toppade P/E-talen på i snitt runt 20. Efter nedgången bottnade det genomsnittliga P/E-talet på 13 och nu är vi uppe runt 14,5 – bara 7% ifrån snittvärderingen de senaste 10 åren.”
Ovanpå det spår SEB en vinsttillväxt för OMXS30-bolagen på 10% för nästa år.
”Vi ser alltså ett utrymme för en viss uppgång”, säger Esbjörn Lundevall.
10% låter förvånansvärt optimistiskt?
”Man läser mycket i tidningarna om hur jättedåligt cykliska konsumentvaror går. Men de krisade under innevarande år och det är inte säkert att jämförelsesiffrorna blir så mycket sämre nästa år. Samtidigt växer bankernas vinster tack vare höga räntor. Och hela energisektorn – som är en viktig kundgrupp för många verkstadsindustribolag – investerar som aldrig förr. Ovanpå det har vi den svaga kronan vilket innebär en gynnsam valutasituation för exportindustrin.”
Lundevall pekar också på att vissa sektorer – som bil- och flygplanstillverkning – trots inflations- och räntekris håller på att återhämta sig från de avgrundsdjupa bottennivåer de hamnade på under pandemin.
Johan Larsson, chefsstrateg på Nordea, låter en smula mer försiktig än kollegorna på Kepler Cheuvreux och SEB. Larssons fokus är samtidigt inte Stockholmsbörsen utan den globala ekonomin.
”Hittills har vinstutvecklingen varit fortsatt god, men under de kommande kvartalen kommer ränteuppgången och inbromsningen att få ett större genomslag på företagens vinster. Marknaden har givetvis prisat in en hel del, men det är möjligt att en större vinstnedgång än väntat kommer som en negativ överraskning och att det finns risk för bakslag.”
Johan Larsson pekar på att vinstestimaten för de amerikanska bolagen och för 2023, skruvats ned med drygt 4 procentenheter under det tredje kvartalet.
Risk för nedreviderade vinstprognoser
”Det är en relativt sett stor justering. Nu tror marknaden på en amerikansk och global vinsttillväxt för nästa år på drygt 4% samtidigt som prognosen för Europa ligger kring drygt 2%”, säger han och menar att det finns risk för ytterligare nedrevideringar.
”Marknaden brukar i början av året spå en global vinsttillväxt på 12 till 13%. Sedan sker en gradvis tillnyktring och när året är slut brukar vinsttillväxten i snitt landa kring 7 till 8%. Så har det sett ut historiskt.”
SEB förväntar sig en vinsttillväxt på 10 procent för Stockholmsbörsens stora bolag. Kan Stockholmsbörsen gå så mycket bättre än resten av Europa och världen?
”Ofta står en handfull bolag för en stor del av vinsttillväxten. Så den brukar inte vara jämnt fördelad. Den som köper Stockholmsbörsen får drygt 40 procents exponering mot konjunkturkänsliga verkstadsbolag, som visserligen gynnas av en svagare krona. Och sedan har vi en stor andel banker. Men utan att ha sett detaljerna, det vill säga vilka bolag som förväntas leverera den tilltänkta vinsttillväxten, så låter runt 10% för nästa år en smula optimistiskt i mina öron.”