Undvik onödig skatt för utländska aktier
Det finns tre olika sparformer att välja mellan för privat aktiesparande; traditionell aktiedepå, Investeringssparkonto (ISK) och kapitalförsäkring (KF).
Den traditionella aktiedepån har vissa generella fördelar jämfört med de två ”nya” sparformerna ISK och KF. Främst handlar det om att förluster är avdragsgilla i inkomstslaget kapital, och kan därmed användas för att kvitta bort vinster.
ISK och KF schablonbeskattas på det ”genomsnittliga” underliggande värdet på kontot. Det betyder att vinst- och förlustbegreppen är ointressanta.
Det drabbas du aldrig av
När det gäller utländsk källskatt så kan du som innehavare av en depå aldrig drabbas av högre kapitalskatt på en utländsk utdelningsinkomst än den svenska kapitalskatten på 30 procent.
Du ansöker själv om avräkning för den utländska källskatten i din inkomstdeklaration det år du redovisar den utländska inkomsten.
Det betyder att du kan ha ”obegränsat” med utländska aktier utan att drabbas av högre skatt på utdelningar än om depån enbart innehåller svenska aktier.
Viktiga skillnader
När det gäller ISK och KF finns det skillnader mellan sparformerna som är viktiga att hålla reda på om du har mycket utländska aktier på kontot, eller planerar att investera utomlands. Skillnaderna bottnar i vem som äger aktierna.
När det gäller kapitalförsäkringar är det försäkringsbolaget som äger aktierna, vilket bland annat gör att innehavaren inte kan rösta för sina aktier på en bolagsstämma. Aktierna på ett ISK-konto ägs av innehavaren, och därmed är det ägaren av kontot som betalar källskatten.
Detta gör också att det finns en begränsningsregel för hur stor del av den utländska källskatten som innehavaren av ett ISK-konto kan få tillbaka, vilket inte gäller KF. Begränsningen är att kontoinnehavaren inte kan få tillbaka mer källskatt än storleken på kontots framräknade schablonintäkt.
Om, exempelvis, ett konto som har ett genomsnittligt värde på 100 000 kronor innehåller en andel på 30 procent i ett finskt bolag som ger en direktavkastning på 5 procentenheter så ser skatteberäkningen ut så här; schablonintäkten är 1 500 kronor (1,5 procent gånger det genomsnittliga underliggande värdet).
Den finska staten tar ut 15 procent i källskatt, eller 225 kronor (30 000 kronor gånger 5 procent ger 1 500 kronor i utdelning) och 1 275 kronor sätts in på kontot. Skatteverket får en kontrolluppgift på den utländska skatten och gör en automatisk omräkning (225/0,15) och får fram en utländsk inkomst på 1 500 kronor. Denna inkomst är lika stor som den beskattningsbara schablonintäkten, och därmed kan ingen vidare automatisk omräkning ske.
Om den utländska inkomsten överstiger schablonintäkten kan avräkningen ”sparas” i 5 år. För att skjuta upp avräkningen måste kontoinnehavaren göra en ansökan hos skatteverket.
Därför äger många både och
Ytterligare ett ”problem” med ISK är att schablonintäkten är avdragsgill mot förluster och ränteutgifter i inkomstslaget kapital. Detta gör att de som har underskott i kapital inte kan få avräkning för utländsk källskatt.
När det gäller KF är det försäkringsbolaget som ansöker om avräkning för den utländska källskatten, vilket betyder att innehavaren normalt sett blir fullt kompenserad för källskatten med viss fördröjning.
Däremot är inte schablonintäkten för en KF avdragsgill i inkomstslaget kapital, detta eftersom det inte är innehavaren som äger aktierna.
Möjligheten att ”slippa” källskatten i en kapitalförsäkring är en, enligt branschföreträdare, viktig förklaring till att många svenskar äger både en KF och en ISK, och att flertalet sparare har huvuddelen av sina utländska aktier i en KF.