Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2021-04-09

Vad äkta stimulansåtgärder är – och varför Fisher Investments Norden anser att ekonomin kan återhämta sig utan dem

wysiwyg_image

Ända sedan nedstängningar på grund av covid‑19 utlöste tunga ekonomiska tillbakagångar världen över har statliga utgiftsprogram fått stor uppmärksamhet. Många finanskommentatorer som vi bevakar säger att ekonomin och marknaden behöver fler finanspolitiska stimulansåtgärder för att återhämta sig. Finanspolitiska stimulansåtgärder betyder olika saker för olika personer enligt vår erfarenhet, och Fisher Investments Norden anser att det här är ett bra tillfälle att utforska vilka slags statliga utgifter som är och inte är finanspolitiska stimulansåtgärder – och varför ekonomin och marknaden inte behöver dem för att återhämta sig från nedgångar.

Om du vill läsa mer om hur aktuella förhållanden påverkar aktiemarknaden och dina investeringar, ladda ner Fisher Investments Nordens senaste aktiemarknadsutsikt och få regelbundna uppdateringar.

Rent allmänt är ekonomiska stimulansåtgärder när offentliga medel tillförs till ekonomin för att skapa ny efterfrågan. Bygg- och infrastrukturprojekt är typexempel på detta. När staten budgeterar för att till exempel bygga nya vägar och broar eller uppgradera elnätet skapar det ekonomisk aktivitet. Det kan vara gynnsamt när efterfrågan på varor och tjänster i övrigt är låg och ekonomin backar. Det bidrar till ”multiplikatoreffekten” – alltså att den totala ekonomiska effekten är flera gånger större än den inledande utgiften. Många finanskommentatorer vi bevakar liknar det vid att sätta bollen i rullning.

Ta till exempel ett byggprojekt. Myndigheterna anlitar vanligtvis privata bolag för att göra jobbet, men pengaflödet slutar inte där. Bolagen betalar sina anställda, som spenderar en del av pengarna hos andra verksamheter, som betalar sina anställda, som spenderar en del av de pengarna, och så vidare. Det tar tid – bygglov och planering fixar man inte på en kafferast, och det ursprungliga projektet kan vara mer eller mindre nyttigt för samhället. Men när pengarna väl är i den privata sektorn kommer de, enligt vår mening, till effektiv användning. Även skattesänkningar kan vara stimulansåtgärder. Anställda behåller mer av lönen, och en del av de pengarna tar sig ut i den bredare ekonomin om de spenderas.

Under det senaste året har Fisher Investments Norden stött på en rad finanskommentatorer som, enligt vår mening, felaktigt beskrev pengarna som var till för att lindra covid‑19-effekterna som äkta stimulansåtgärder – och därmed överdrevs förmodligen dess effekt på den ekonomiska tillväxten. En stor del av de här pengarna fungerade som räddningspaket och arbetslöshetsstöd – de ersatte förlorade intäkter medan verksamheter var stängda, och skapade alltså inte ny efterfrågan.

Till exempel är en stor del av EU:s återhämtnings- och resiliensfacilitet på 672,5 miljarder euro inriktad på att stötta upp medlemsländernas finanser via bidrag och lån.[i] Mycket av detta hjälper till att finansiera EU-ländernas egna ekonomiska hjälpprogram. Dessutom kommer faciliteten att betala ut de medlen över en treårsperiod, vilket begränsar effekten på kort sikt. Det går inte att förutspå huruvida det kommer råda brist på efterfrågan i ekonomin 2023 och längre fram. I fjol lade Storbritannien nästan 140 miljarder pund på stöd till arbetare och verksamheter som drabbats av nedstängningarna.[ii] De programmen var livlinor för att hålla människor och företag flytande – oerhört viktigt, enligt vår mening, men de var inte stimulansåtgärder som sparkar igång en återhämtning.

Om du vill läsa mer om hur aktuella förhållanden påverkar aktiemarknaden och dina investeringar, ladda ner Fisher Investments Nordens senaste aktiemarknadsutsikt och få regelbundna uppdateringar.

De goda nyheterna: Trots att marknadskommentatorer och politiker käbblar om detaljerna i utgiftsplanerna anser vi att ekonomin och marknaden inte behöver stimulanser för att återhämta sig. Tänk på skuldkrisen i euroområdet för ett årtionde sedan, då många länder skar ned på utgifterna och höjde skatterna – raka motsatsen till stimulansåtgärder. De statliga utgifterna överlag i euroområdet backade med 0,3 procent under 2012.[iii] Vissa länder skar ned ännu hårdare – Spanien minskade ned på de statliga utgifterna med 4,2 procent 2012 och ytterligare 2,1 procent 2013.[iv] Italiens backade med 1,1 respektive 1,8 procent de åren.[v] Men lågkonjunkturen slutade under andra kvartalet 2013 i det bredare euroområdet.[vi] Italien var även tillbaka på tillväxt då, och Spanien var tillbaka på tillväxt fjärde kvartalet 2013.[vii] Vad gäller marknaderna så vände aktierna i det bredare euroområdet uppåt i juni 2012, och italienska och spanska aktier nådde botten i juli det året (mätt i euro, för att undvika effekterna av valutafluktuationer).[viii]

I dagsläget skulle faktiska stimulansåtgärder kanske vara till nytta, om det kom några, men enligt vår mening är de inte nödvändiga för en återhämtning den här gången heller. Vi anser i stället att en fullständig återhämtning hänger på att ekonomin öppnar upp helt och hållet igen när covid‑19 är under god kontroll. Ponera följande: När många ekonomier lättade på restriktionerna i fjol steg tillväxten. BNP för euroområdet stack iväg med 12,4 procent under tredje kvartalet.[ix] Tillväxten i Storbritannien var ännu högre – 16,0 procent.[x] Men när nya nedstängningar kom mot slutet av 2020 planade tillväxten ut. Euroområdets BNP backade med 0,7 procent under fjärde kvartalet.[xi] I Storbritannien bromsade BNP-tillväxten in till 1,0 procent för fjärde kvartalet.[xii] Men i december – då nedstängningarna lättades upp inför helgerna – ökade BNP med 1,2 procent, jämfört med -2,3 procent för november tack vare stark tillväxt i tjänstesektorn.[xiii] Vi anser att det ger en signal om hur snabbt en potentiell återhämtning kan ske när myndigheterna häver de senaste restriktionerna.

Vad detta innebär för investerare enligt oss är att man inte behöver hänga upp sig på detaljerna i olika länders utgiftsprogram. Återhämtningen lär komma när vaccinationerna tar fart och ekonomierna öppnas upp igen, enligt vår mening. När den dagen kommer kan vissa länders utgiftsinsatser ge skjuts åt återhämtningen, men vi tror inte att de kommer utlösa en återhämtning på egen hand.

Fisher Investments Norden är en handelsbeteckning som används i Sverige av Fisher Investments Luxembourg, Sàrl, (”Fisher Investments Norden”). Fisher Investments Luxembourg, Sàrl är ett privat aktiebolag, bildat i Luxemburg (bolagsnummer: B228486), som står under tillsyn av Commission de Surveillance du Secteur Financier (”CSSF”), och har sitt huvudkontor på K2 Building, Forte 1, 2a rue Albert Borschette, Third Floor, L-1246 Luxemburg.

Detta dokument utgör Fisher Investments Nordens allmänna uppfattningar och ska inte betraktas som personlig investeringsrådgivning, skatterådgivning, eller en återspegling av kundernas resultat. Det finns inga garantier för att Fisher Investments Norden ska fortsätta ha dessa uppfattningar, och de kan komma att ändras när som helst baserat på nya uppgifter, analyser eller överväganden. Ingenting häri är avsett att utgöra en rekommendation eller marknadsprognos. Avsikten är snarare att tydliggöra en poäng. Nuvarande och framtida marknader kan skilja sig avsevärt från de som beskrivs häri. Dessutom ges inga garantier vad gäller tillförlitligheten hos antaganden som görs i materialets illustrationer. Investeringar på finansmarknaderna innebär en risk för förlust, och det finns ingen garanti för att hela eller delar av det investerade kapitalet kommer att återbetalas. Tidigare resultat utgör ingen garanti för eller tillförlitlig indikation på framtida resultat. Investeringarnas värde och genererade inkomster kommer att variera med globala finansmarknader och internationella valutakurser.

 

[i] Källa: Europeiska rådet, per 2021‑02‑11.

[ii] ”Coronavirus: How much will it cost the UK and how will we pay?”, Ben King, BBC News, 2020‑11‑25.

[iii] Källa: FactSet, per 2021‑02‑11. Allmän tillväxt i euroområdets statliga utgifter, 2011–2012.

[iv] Källa: FactSet, per 2021‑02‑11. Allmän tillväxt i Spaniens statliga utgifter, 2011–2012 och 2012–2013.

[v] Källa: FactSet, per 2021‑02‑11. Allmän tillväxt i Italiens statliga utgifter, 2011‑12‑31 till 2013‑12‑31.

[vi] Källa: Centre for Economic Policy Research, per 2021‑02‑11.

[vii] Källa: FactSet, per 2021‑02‑11. Real kvartalstillväxt av Italiens och Spaniens BNP, 2012‑12‑31 till 2013‑12‑31.

[viii] Källa: FactSet, per 2021‑02‑16. Påstående baserat på totalavkastningar från indexen MSCI EMU, FTSE MIB och Spain IBEX 35 med nettoutdelningar i euro, 2011‑12‑31 till 2013‑12‑31. Presenterat i euro för att undvika valutafluktuationseffekter. Fluktuationer mellan euron och kronan kan leda till högre eller lägre avkastning på investeringar.

[ix] Källa: FactSet, per 2021‑02‑11. Real BNP-tillväxt för euroområdet, 2020‑06‑30 till 2020‑09‑30.

[x] Källa: FactSet, per 2021‑02‑11. Real BNP-tillväxt för Storbritannien, 2020‑06‑30 till 2020‑09‑30.

[xi] Källa: FactSet, per 2021‑02‑11. Real BNP-tillväxt för euroområdet, 2020‑09‑30 till 2020‑12‑31.

[xii] Källa: FactSet, per 2021‑02‑11. Real BNP-tillväxt för Storbritannien, 2020‑09‑30 till 2020‑12‑31.

[xiii] Källa: UK Office for National Statistics, per 2021‑02‑16. Månatliga BNP-uppskattningar, november och december 2020.

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.