Valutans kräftgång krymper pensionen

Den svenska kronan har sett bättre dagar. Jämfört med de flesta andra valutor har den fallit kraftigt i värde. För svenska exportföretag, och deras aktiekurser, kan det vara positivt. För konsumenten betyder det i stället högre pris på till exempel bensin och dyrare utlandssemestrar. För den som bor i Sverige kanske det går att leva med. För den som bor i ett annat land men som får sin inkomst i svensk valuta blir det jobbigare.

Sommaren 2012 kostade en euro 8 kronor och 20 öre. I april 2019 kostar den drygt 10 kronor och 40 öre. Det betyder att pensionärer med svensk pension som bosatt sig i Finland, Frankrike, Spanien eller något annat land i euroområdet fått sänkta pensioner under en längre tid. I reda pengar betyder det att en pension på 20 000 kronor i månaden som för sju år sedan motsvarade 2 440 euro i dag bara ger 1 920 euro, en minskning med 520 euro i månaden, eller drygt 20 procent. En rätt kännbar försämring. Även andra valutor som kan vara intressanta för svenska utlandspensionärer, som dollarn eller thailändska baht, har stigit i värde jämfört med kronan. Det motsatta gäller för den turkiska liran.

När kvällstidningarna skriver om glada pensionärer som lämnat Sverige för solen och för sänkta skatter glöms valutarisken bort. Men den som har hela eller merparten av sin pension från Sverige och som tänker tillbringa sina pensionsår i andra länder bör ha med ­valutarisken i sin kalkyl. Utbetalning av pension sker till svensk kronkurs. Det gäller både den allmänna pensionen och tjänstepensionerna. Just nu finns omkring 140 000 pensionärer som har svensk pension som betalas ut i andra länder. Andra är ­blivande pensionärer som planerar att flytta. För dem gäller det att hitta sätt att parera för valutaförändringarna. Att vara medveten om att pensionen både kan växa och krympa beroende på valutakurser räcker långt. Den som vet att pensionsutbetalningen både kan sjunka och stiga i värde kommer troligen ganska snart att inse att det gäller att ha beredskap både för sämre och bättre tider.

Ett ganska enkelt sätt att klara variationerna är att sätta av en buffert i den lokala valutan redan från början. Att ha merparten av sina besparingar i den valuta som ska betala mat och boendekostnader ger en bra grundtrygghet. Du bygger helt enkelt upp din egen valutareserv. Nagga överskottet i kanten när kronan är lågt värderad och – vilket är svårare – håll igen på pengarna när kronan ger mer tillbaka igen.

Det går också att till viss del att valutasäkra de framtida pensionsutbetalningarna. I både PPM-sparandet och i tjänstepensionernas fondförsäkringar går det att koppla sparandet till euron. I stället för att välja en svensk räntefond kan utlands-
pensionären välja en euroräntefond som en del av sitt sparande. Att välja aktiefonder kopplade till euron har en liknande effekt.

Men som alltid gäller det förstås att se över avgifterna på sparandet. I synnerhet om du ­planerar att bo utomlands i många år.