Aktiespararna

Vår marknadssyn just nu

Av Carl-Henrik Söderberg och Christoffer Ahnemark
9 november 20177 min lästid

Rapportsäsongen är i stort sett över och vi väljer att i detta inlägg zooma ut en aning och ta en titt på en del intressanta grafer som bidrar till ”det stora pusslet” och vad vi i slutändan tror om börsen i det kortare perspektivet och hur vi väljer att komponera vår portfölj därefter.

Till att börja med kan vi konstatera att optimismen bland investerare är fortsatt god. Riskaptiten är stor, räntorna håller sig på låga nivåer, konjunkturen är stark samtidigt som vinstutveckling är och väntas förbli hög.

Den sammanflätade globala tillväxten består och reflationstemat har återvänt och ska vi tro tillförlitliga tillväxtindikatorer finns det mer att hämta. ”Mjukdata” som exempelvis inköpschefsindex klamrar sig fast på höga nivåer, vilket är en bra ledande indikator för bolagens vinster, samtidigt som överraskningsindex återigen visar styrka.

Positivt från rapportperioden var att den aggregerade framtidsbilden från våra svenska verkstads-vd:ar alltjämt är optimistisk samtidigt som bolagens orderingångar imponerade. Att analytiker dessutom skruvat upp vinstprognoserna med några procent för flertalet konjunkturkänsliga bolag efter kvartalsrapporterna är en positiv företeelse då trenden de senaste åren snarare har varit att prognoserna fått justeras ned ju längre in på året vi kommit.

Vi dyker ner i en månatlig undersökning genomförd av Bank of America där omkring 200 fondförvaltare världen över får ge sin syn på de finansiella marknaderna just nu, Global Fund Manager Survey. Överlag är förvaltarna väldigt optimistiska och siffror som stack ut var exempelvis att kassaandelen i portföljerna sjönk till 30-månaderslägsta samtidigt som förväntningarna kring bättre tillväxt framöver steg ordentligt.

Även högre vinsttillväxt väntas. Det här leder till att allokeringen mot aktier är på riktigt höga nivåer igen.

Europa är fortfarande hett

Den marknad som är hetast att äga verkar alltjämt vara Europa. Vi ser stora inflöden till Europa där en återfunnen tillväxt och en alltjämt duvaktig centralbank lockar.

Arbetslösheten faller…

När folk har jobb ökar framtidsoptimismen, vilket medför att fler börjar låna lite för att bygga sin framtid… Det här bidrar till stor del till den ökade tillväxten i regionen.

Och vi ser också hur investeringar tagit ordentlig fart i hela euroområdet…

Vinsttrenden är stark globalt

På aggregerad global basis ser vinsttrenden fortsatt stark ut. Vinstrevideringarna fortsätter uppåt i takt med starka makrosiffror och vinsterna väntas nästa år växa med dubbelsiffriga tal…

Om det nu ser så bra ut, varför har vi då en kassaandel på 30 procent i portföljen?

Samtidigt finns argument för att konjunkturuppgången nu kanske börjar mogna. Tecken på det finns exempelvis i just Europa om vi synar den senaste rapportperioden. På aggregerad nivå sjönk försäljningstillväxten jämfört med förra kvartalet och även om bolagens marginaler var upp så är det halva uppgången jämfört med föregående kvartal. Med andra ord, lite momentumtapp trots allt. Frågan är om det blir så mycket bättre än så här? Ska vi tro nyligen släppta Eurozone Economic Climate-barometern från IFO (ledande ekonomisk indikator som släpps kvartalsvis) så börjar förväntningarna på framtida tillväxt nu avta. Inte så konstigt kanske heller givet hur stark tillväxten varit på senaste men dessa ”trötthetstendenser” kan mycket väl smyga sig in på börsen.

Vi är lite oroliga för att marknaden låtit sig vaggas in i en behaglig bekvämlighetskänsla där nuvarande trender extrapoleras och att marknadens framtidsutsikter är för optimistiska. Att vinstprognoserna är för höga. Många aktier har gått fantastiskt starkt på senaste och med dagens höga värderingar finns det litet utrymme för den typen av besvikelser framgent. Och hur många köpare finns det kvar på marknaden egentligen? Tillräckligt för att världens börser (som många är på ATH) ska orka ta sig vidare norrut? Med kassaandelen bland förvaltare på så låga tal samtidigt som allokeringen mot aktier är på historiskt höga nivåer är det en högst relevant fråga.

Om vi lyfter blicken en aning och tittar in i 2018 kan vi också fråga oss vad som händer när fler centralbanker än Fed börjar föra en mer restriktiv penningpolitik? Klarar börsen det? Ett exempel: Den europeiska konjunkturuppgången verkar ha en stark koppling till ökningen av penningmängden (se graf nedan), vilket indikerar att ECB:s kvantitativa lättnader har varit, och fortsätter att vara, tillväxtfrämjande. Så vad händer när likviditetskranarna så småningom ska skruvas åt och penningmängden minskar?

Att volatilitetsindex (Vix) är på rekordnivåer ses av många som positivt och ett tecken på att riskaptiten är god. Å andra sidan går det att argumentera för att sentimentet snarare verkar en aning ansträngt, där bristen på energi på börsen är tydlig i och med den låga ”Vixen”, något som kan förebåda en trendvändning.

Så även om vi i grunden är fortsatt positivt inställda till börsen tycker vi att den sprungit iväg lite väl snabbt på senaste. Uppgången på börsen börjar tappa bredd då det är allt färre bolag som håller börsen uppe och vi räds samtidigt att marknaden är lite väl optimistisk kring framtiden. Vi är därför bekväma med den fortsatt höga kassaandelen i portföljen. Får vi en större rekyl på börsen är vi dock inte främmande för att selektivt använda läget för tilläggsköp till portföljen.

Om den kortsiktiga portföljen

Aktiespararens kortsiktiga portfölj förvaltas av Aktiespararnas två analytiker Carl-Henrik Söderberg och Christoffer Ahnemark.

Syftet med portföljen är att ge inspiration till spännande börsaffärer för våra medlemmar. Placeringshorisonten är vanligen en till sex månader, men horisonten kan variera från fall till fall. Målet med portföljen är främst att generera alpha (riskjusterad överavkastning gentemot jämförelseindex).

Investeringsmandatet är brett i portföljen, vilket innebär att analytikerna får använda sig av en rad finansiella instrument för att öka den potentiella uppsidan eller minimera nedsidan i portföljen. I huvudsak sker dock placeringarna i bolag och andra instrument som har analyserats i tidningen Aktiespararen.

Dela med dig