Vem städar upp efter centralbankerna?
ANNONS: Startskottet för ett nytt finansiellt experiment bland centralbankerna världen över drogs igång strax efter att finanskrisen hade nått sin botten. De så kallade QE-programmen som pumpade in likviditet i det finansiella systemet drev tillgångspriserna till nya höjder. Baksidan är att det skapat enormt stora skulder hos centralbankerna.
Nu är det dags för nästa experiment där centralbankerna ska minska på sina skulder. Först ut bland centralbankerna hittar vi FED som minskat skulden från 4500 miljarder USD till 4300 miljarder USD. Trots den till synes obetydliga minskningen har vi ändå noterat rörelser på marknaden till följd av den nämnda skuldminskingen. Rörelsen har inte minst skett i USD mot ett par andra valutor och även de amerikanska räntorna har tagit fart. Oaktat skuldminskningen från FED har den likviditet som centralbankerna bidrar med totalt sett inte avtagit, de bidrar fortfarande med ökad likviditet på marknaden. Bilden nedan återger den förväntade förändringen av centralbankernas balansräkning och som den svarta linjen visar så förväntas dess tillgångsköp på aggregerad basis bli negativ runt årsskiftet 2018/2019. Det är först då vi kommer bevittna det verkliga testet för finansmarknaden. Framförallt när det blir oroligt och den ”normala” likviditeten avtar. Vem ska då stötta marknaden?
Även om centralbankerna byggt upp sina skulder på egen hand är de inte immuna mot kostnaden för skulden d.v.s. räntekostnaden. Som synes i bilden nedan så har räntekostnaden för USA (blå linje) ökad i takt med att man har byggt på skulden vilket i sig är fullt logiskt. Vad som också är logiskt är att räntekostnaden kommer att öka i takt med att räntan går upp. Den röda linjen visar räntan för den amerikanska 10-åringen som får representera en proxy för den ränta FED betalar. Balansräkningen består av en mängd löptider men denna ger en bild av ränteklimatet.
Det finns en viss oro hos marknaden att den amerikanska statsapparaten inte ska kunna betala sina räntekostnader om räntan stiger för mycket. Vi såg en ökad volatilitet på finansmarknaden när 3 % passerades. Nivån i sig var mer av psykologisk karaktär men markerade ett potentiellt trendskifte i räntan. Från att ha fallit sedan 80-talet ser den ut att etablerat en botten och börjat sin resa uppåt. Hur högt den kan stiga innan det blir problem är svårt att säga men att skulderna och räntekostnaderna är på all time high i ett läge där räntan kravlat sig upp från all time low ska tas på allvar.
Vi behöver också titta på skulden som en del av BNP för att se om den potentiellt ökade räntekostnaden kan bli ett problem. Som den blå linjen visar har denna parameter stigit kraftigt sedan finanskrisen och befinner sig på den högsta nivån sedan 60-talet. Att USA ska kunna växa från sin skuld är knappast troligt.
Hur skulden ska hanteras är det många som funderar på. Att genom inflation få bort den känns inte som ett attraktivt alternativ. Att rulla över skulden i obligationer med 100 års löptid likt Argentina känns inte heller optimalt. Visserligen ”vet” man räntekostnaden kommande 100 åren men problemet sparkas bara längre ner för gatan.
Risktext: CFD-kontrakt är komplexa instrument som innebär stor risk för snabba förluster på grund av hävstången. 78% av alla icke-professionella kunder förlorar pengar på CFD-handel hos den här leverantören. Du bör tänka efter om du förstår hur CFD-kontrakt fungerar och om du har råd med den stora risken för att du kommer att förlora dina pengar.