Har börsen vänt?

Maj blev både en hemsk och en glädjande månad på Stockholmsbörsen. Hemsk, eftersom index den 9 maj nådde sitt lägsta värde sedan november 2020, hela 26 procent under nivån från årsskiftet. Glädjande, eftersom index sedan dess stigit 8 procent. Den som är lagd åt studier av kursrörelser börjar därför se ett ljus i tunneln. Ordentliga rekyler kan vara ett tecken på en vändning.

Tidigare rekyl
Det som talar emot att detta var vändningen är att vi redan tidigare i nedgången haft en rekyl på hela 12 procent. Det var i början på mars, men efter det rasade kurserna återigen. Den senaste botten låg dessutom 5 procent under botten från i mars, vilket faktiskt är en varningssignal. Det är inte förrän vi får en vändning på en nivå över den senaste botten (alltså nu den 9 maj) som det går att tala om en vändning. Därför vore det bra om börsen gick ner något igen, men inte mer än 6-7 procent och därefter vände med en ordentlig fart uppåt. Då skulle vi få, vad kursanalytikerna kallar ”stigande bottnar” och det skulle kunna locka fram kapital från tekniskt inriktade placerare.

Värderingen i balans
Granskar vi Stockholmsbörsens värdering har emellertid de senaste två årens ständiga övervärdering försvunnit. Mäter vi börsvärdet i förhållande till vinstprognoserna för de kommande 12 månaderna, är relationen (p/e-talet) nu ungefär 15-16. Enligt min analys av börsens historiska värderingsnivå är det aningen under det p/e-tal på 16-17 som skvallrar om balans i värderingen. Den balansen skall dessutom uppnås när den tioåriga statsobligationen, aktieplacerarnas viktigaste räntejämförelse, ligger kring 1,5-2 procent och där är vi nu.

USA mildare
I USA är kursfallet något mildare, mätt som det breda S&P index. Inklusive erhållna utdelningar blir fallet 18 procent (inklusive utdelningar landar Stockholm på minus 25) samtidigt som den senaste uppgången stannar på 6 procent, vilket dock är klart under rekylen i mars på 10 procent. Det kan samtidigt påpekas att kalkylen för en svensk placerare ser mycket bättre ut, eftersom dollarn stärkts. Då är det värsta fallet från årsskiftet bara 10 procent och nivån idag ligger enbart 5 procent under årsskiftesnivån.

Teknologibolagens betydelse
I USA kretsar mycket kring de stora teknologibolagen, de som ett tag gick under benämningen FAANG. Det står för Facebook, Apple, Amazon, Netflix och Google, men kom även att innefatta en del andra större IT-bolag. Dessa tiotalet hyllade pandemivinnare har nästan helt tappat luften och i år fallit med 30 procent som värst. Enligt mina beräkningar drar dessa bolag ner S&P index med ungefär 5 procentenheter.

Hög värdering
Trots det är värderingen fortsatt något för hög i USA. P/e-talet räknat på 12 månaders prognos ligger på 18, jämfört med den historiska balansnivån kring 16. Balansnivån får jag fram genom att jämföra de historiska värderingarna månad för månad under perioder med likartad räntenivå, vilket i USA innebär en tioårig statsobligationsränta på 2,5-3 procent. Där ligger USA idag. När räntorna låg kring noll var värderingen klart högre, ungefär 22 gånger vinsterna. Det visar räntans betydelse för börsvärderingen.

Räntan nyckeln
Därför är det inte överraskande att räntan är nyckeln till en vändning, vilken i sin tur är beroende av inflationstakten, som i sin tur är beroende av olje- och energipriserna. Här syns dessvärre få ljuspunkter. Visserligen har den amerikanska inflationen backat ett par tiondelar i årstakt men ligger fortfarande på astronomiskt höga 8,3 procent. Nu har britterna, av de stora ekonomierna, tagit över ledartröjan med en inflationsnivå på hemska nio procent. Det är dock inte värst, utan det värsta är att inflationshatande Tyskland kniper en tredjeplats med 7,9 procent. Så sent som i februari var den 5,1 procent. I Tyskland är det inte bara oljan som stiger, utan framför allt gaspriserna. Så länge Rysslands invasion av Ukraina fortgår är det dessvärre svårt att se ett slut på de tyska energiproblemen.

Ränteoptimist?
Därför är det svårt att vara ränteoptimist. Min globala obligationsränta för två år (en bra indikator på placerarnas syn på kommande styrränteförändringar) har sedan årsskiftet gått från noll till 1,2 procent, efter att ha varit negativ sedan pandemistarten våren 2020. Ännu värre är det i Sverige. Där har nivån gått från minus 0,2 procent i början på mars, till som högst 1,4 procent i början på maj, för att idag ha backat något till 1,2 procent. Inget annat industriland uppvisar samma dramatik.

Långa räntan avgör
Trenden är densamma för den viktiga tioårsräntan. Mätt som ett genomsnitt för världens största industriländer ligger den idag på 2,0 procent, efter att vid årsskiftet legat på 0,8 procent och under större delen av pandemin pendlat kring 0,3 procent. Denna utveckling fanns inte i många placerares prognoser, ens så sent som för ett halvår sedan. Sverige är inget undantag. Vi gick från 0,1 procent vid årsskiftet, till som högst 2 procent i början av maj, men har nu dalat tillbaka något till 1,5 procent.

Optimisten och pessimisten
Optimisten tittar på tillbakagången i räntorna mot slutet av maj som en indikation på att den värsta ränteuppgången nu är över. Då är nog det värsta börsfallet också över. Pessimisten, däremot, plockar isär ländernas konsumentprisindex och kan konstatera att det mesta stiger, inte bara bensin, diesel och husuppvärmning. Min favoritindikator är restaurangpriserna, som är en mycket lokalt producerad tjänst i alla länder. I Sverige har restaurangpriserna stigit med 5,7 procent det senaste året. I USA är det drygt 7. Att inflationsuppgången därför bara skulle handla om olja, gas och andra råmaterial är därför en illusion. Pessimisten tro därför inte att räntetoppen är nådd och följaktligen inte heller botten på börsfallet.

Inflation och ränta stiger stabilt