Allt du behöver veta kring blankning
Blankning – Att tjäna pengar på nedgång
Blankning är ett flitigt diskuterat samlingsbegrepp. Men vad innebär det att blanka en aktie? Jo, blankning eller att “ligga kort”, kallas det när du säljer ett finansiellt instrument som du från början inte äger – oftast en aktie. Hela syftet med att blanka är att kunna tjäna pengar på aktien även om priset sjunker. Vanligtvis investerar du i en aktie med förhoppningen om att priset ska stiga över tid, men med blankning gäller alltså det motsatta – du tjänar pengar på en nedgång.
I den här guiden går vi igenom hur det går till när man blankar en aktie, samt vilka möjligheter och risker som medföljer.
Hur går det till när man blankar?
För att blanka aktier med förhoppningen om att göra en vinst, behver du låna aktier på marknaden som du inte äger. Detta kallas för att ta upp en blankningsposition. Du säljer sedan dessa aktier och hoppas att du kan köpa tillbaka dem till ett billigare pris i framtiden. Det är dock viktigt att komma ihåg att du som “blankare” har ett krav på dig att i framtiden lämna tillbaka de lånade aktierna. Du har trots allt bara lånat dem.
Om priset du köper tillbaka aktierna för är lägre än priset du först sålde dem för, har du gjort en vinst när du väl lämnar tillbaka de lånade aktierna. Vinsten på en blankning är alltså skillnaden mellan det ursprungliga försäljningspriset och återköpspriset. Var noga med att räkna på eventuella avgifter som kan tillkomma i din beräkning av den slutliga vinsten.
Exempel 1 på blankning
Albin tror att aktiekursen i Volvo B kommer att sjunka. Han vill därför tjäna pengar på nedgången genom att blanka aktien. Albin tar upp en blankningsposition och lånar aktierna som kostar 100 kr styck och han lyckas även sälja aktierna för samma pris på marknaden. Det visar sig sedan att aktierna sjunker i värde och när aktiekursen i Volvo B står på 80 kronor är Albin belåten med vinsten.
Albin måste nu lämna tillbaka samma antal aktier som han lånade från början. När han först sålde de lånade Volvo B-aktierna på marknaden fick han 100 kronor för dem, men när han köpte tillbaka aktierna för att lämna tillbaka dem (till de som äger dem), betalade han bara 80 kronor styck. Mellanskillnaden mellan försäljningspriset och återköpspriset blev Albins vinst. Notera att vi i detta exempel inte har tagit hänsyn till eventuella avgifter.
100 kr (försäljningspriset) - 80 kr (återköpspriset) = 20 kronor vinst.
Går alla aktier att blanka?
Nej, alla aktier går inte att blanka. För att ta reda på vilka aktier som går att blanka kan du gå till Blankningsregistret på Finansinspektionens hemsida. Där publiceras information om korta nettopositioner i bolag som handlas på reglerade marknader och handelsplattformar. På denna sida kan du också se aktuella positioner, samt historiska- och aggregerade positioner. Här kan du också få koll på de senaste regelverken som gäller vid blankning.
Vad kostar det att blanka?
Du betalar vanligt courtage när du blankar. Precis på samma sätt som vid vanlig handel när du köper och säljer. Utöver courtage-avgiften som är standardiserad kan det vara smart att kolla upp de extra avgifter som de olika handelsplattformarna kan ha. Exempelvis kan du behöva betala en administrativ avgift för själva aktielånet, men helt undvika ytterligare avgifter om du blankar en aktie och sedan köper tillbaka dem under samma dag. På samma vis kan så kallad låneränta tillkomma om du behåller din blankning över natten.
Dessa avgifter fastställs av den bank eller mäklare som du handlar dina aktier hos. Var därför noga med att kolla med dessa aktörer vilka avgifter som finns. Värt att nämna i sammanhanget är även att du som blankare belastas med ett så kallat säkerhetskrav. Detta anger hur mycket likvida medel blankaren måste ha tillgång till på kontot för att genomföra transaktionen.
Säkerhetskravet kan till exempel vara 130 % av blankningen. När aktierna säljs så får du in 100 % av blankningen på kontot, minus eventuellt courtage. Det innebär i sådant fall att du som säkerhet mot banken behöver ha minst 30 % till av din blankningsposition i likvida medel.
Hur fungerar blankning i praktiken?
För att kunna blanka aktier behöver du ha ett så kallat blankningsavtal med din mäklare eller bank. Man kan säga att det är ett standardiserat avtal som tydliggör vilka förpliktelser blankaren och utlånaren av aktier har gentemot varandra. Många mäklare och banker kräver också att du skickar in ett kreditavtal för att kunna blanka. Det ses av dessa aktörer som en form av säkerhet, eftersom du som blankare kan bli skyldig mäklaren eller banken pengar om blankningen går åt fel håll och du hamnar i en negativ position.
När du tecknat blankningsavtalet söker du upp den aktie som du vill blanka. Du kan se vilka aktier som går att blanka på Blankningsregistret. Eftersom en blankningsaffär innebär att du (blankaren) lånar aktier från någon annan (utlånaren), för att sedan sälja dem till en utomstående person till marknadspris, uppstår genom blankningen en så kallad kort position i det aktuella värdepappret. Det innebär att du som blankare måste återköpa aktierna (så kallat täckningsköp) motsvarande de aktier du lånat, före lånetidens utgång. Därefter lämnar du tillbaka aktierna till dess ägare. Om återköpspriset är lägre än försäljningspriset när du köper tillbaka aktierna, inklusive kostnader, så har du gjort en vinst. Värt att notera är att du inte kan blanka aktier via ett ISK-konto eller kapitalförsäkring.
Äganderätt för blankning
Vid en utlåning av aktier går äganderätten över till dig (blankaren) för att sedan gå vidare till den som köper aktierna av dig. Det här betyder att den som lånar ut sina aktier (utlånaren) exempelvis tappar sin rösträtt fram till det att aktierna lämnas tillbaka. Däremot har utlånaren en så kallad fordringsrätt på blankaren, som innebär att utlånaren när som helst kan återkalla aktierna från blankaren, som då måste köpa tillbaka dem.
Som blankare bör man även vara medveten om att utifall att bolaget lämnar utdelning under själva blankningstiden, så måste blankaren betala utdelningen till utlånaren av aktierna. Därtill, om bolaget gör en nyemission, måste blankaren leverera teckningsrätter till utlånaren så fort de finns tillgängliga. Sist men inte minst kan aktielånet upphöra att gälla om bolaget skulle bli uppköpt eller gå i konkurs.
Risker med blankning
Om man blankar en aktie som sedan stiger i värde innebär det att man gör en förlust. Det beror på att man lånat aktien och sålt den på marknaden i förhoppning att kunna köpa tillbaka den billigare. Om aktien istället stiger innebär det att man måste köpa tillbaka aktien dyrare när det är dags att lämna tillbaka den. Det finns även en administrativ kostnad förknippad med blankning och en ränta som man betalar för själva lånet, vilket innebär att blankningen blir en förlustaffär även om aktiekursen står stilla. Dessa rörelser är väl värda att vara medveten om eftersom de innebär en risk i sig.
Dessutom, din maximala vinst är 100 % ifall aktien går ned till 0. Din maximala förlust är i teorin däremot helt obegränsad när aktien stiger.
Många professionella blankare brukar resonera som så att en aktie kan gå ned max 100 %, medan den teoretiskt sett kan stiga hur mycket som helst. Givetvis inom rimliga gränser, men faktum kvarstår dock. Det finns en del faktorer du bör ta hänsyn till innan du blankar, som exempelvis förvärv, eventuella uppköp och uppköpsbud, samt andra saker som kan få aktiekursen att stiga kraftigt.
Riskexponering
Fundera kring din riskexponering och om du bör återköpa aktierna vid något förutbestämt värde för att begränsa en eventuell förlust. Att ha en väl utarbetad strategi kan vara smart. Det minskar förstås inte risken, men det ger dig en konkret handlingsplan för hur du ska agera om aktiens värde inte faller ut som du önskat eller tänkt från början.
Som vi även nämnt ovan, under rubriken “Vad kostar det att blanka?”, ställer en blankning vissa krav på blankaren. Till exempel belastas du som blankare med ett ett så kallat säkerhetskrav för att täcka hela lånet. I normalfallet är detta säkerhetskrav ungefär 130 % av värdet på den blankade positionen. När du sedan säljer de lånade aktierna får du in likviden från försäljningen på kontot. Om säkerhetskravet då är 130 % innebär det att du måste ha likvider, eller kreditutrymme, på minst 30 % – utöver den likvid som kommer in för att kunna genomföra ordern. Om du inte har tillräckligt med säkerhet på ditt konto kommer du sannolikt att nekas genomföra transaktionen.
Varför finns säkerhetskravet?
Säkerhetskravet finns till för att skydda alla parter i transaktionen. Alltså både dig som blankare, långivaren av aktierna, samt banken eller mäklaren. Kravet på säkerhet gör att alla parter hinner agera i tid och stänga sina positioner om det till exempel inte längre finns tillräckligt med medel som bär risken, eller de blankningar som är gjorda.