Aktieexperten: Så stor är risken för en börskrasch

Det finns nio perioder då Stockholmsbörsen fallit kraftigt. Tre utdragna katastrofer, tre krascher med snabb återhämtning och tre markanta sättningar. Den första mörka perioden är vår egen fastighets- och bankkrasch i början av 90-talet. Börsen toppade i augusti 1989, därefter gick det utför. Egentligen var detta tre krascher som staplades på varandra 1990-1992. Kampen om den svenska kronan var det genomgående problemet, eftersom den utkämpades med hjälp av en hög ränta. Totalt sett blev nedgången 52 procent, men med uppgångar på våren följt av kraftiga höstras 1990, 1991 och 1992.

IT-kraschen värst

Även IT-kraschen var en lång ökenvandring. Toppen nåddes den 6 mars år 2000 och blev totalt sett skrämmande 69 procent fram till hösten 2002. Även här fanns vårvisa uppgångar, följt av ordentliga höstkrascher år 2000, 2001 och 2002. Egentligen är det fel att kalla detta för IT-kraschen. Det var så den började, men katastrofen fullbordades av terrorattackerna den 11 september 2001, liksom av upptrappningen 2002 inför Irakkriget.

Smittan från finanskraschen

Finanskraschen 2007 drabbade oss mer indirekt. De svenska bankerna gick igenom kraschen relativt oskadda. Det var främst bankerna i USA och Storbritannien som stod i fokus. Alla världens börser drogs med ner och kraschen hade två faser. Den första var en allmän nedgång under hösten 2007, följt av en uppgång fram till sommaren 2008. Därefter gick det utför och från september 2008 blev det fritt fall när Lehman Brothers gick i konkurs. Totalt sett försvann 59 procent av Stockholmsbörsens värde.

Tre snabba krascher

De tre snabba krascherna gav nedgångar på 35-40 procent. Den första var den överraskande höstkraschen 1987 (ingen vet fortfarande vad som utlöste den). Därefter kom Asienkrisen hösten 1998 och pandemikraschen våren 2020. De två första landade båda på minus 39 procent och den sistnämnda på 35. Gemensamt för alla var att mindre än ett år senare var hela raset återhämtat.

Och några sättningar

Därutöver har vi haft tre sättningar (inte krascher) på ungefär 25 procent år 1985, 2011 och 2016. De första var en rekyl på en fantastisk uppgång till följd av de svenska devalveringarna 1981 och 1982. År 2011 var det Greklandskrisen, som övergick i en kris för euron och 2016 var det ett ras, som var en reaktion på en mycket kraftig nedgång på de kinesiska börserna under hösten 2015 (de kinesiska börserna fördubblades under våren 2015, varefter de kraschade på hösten).

Orsakerna

Den enda gemensamma faktorn före varje krasch är att börsutvecklingen har varit mycket stark och att värderingarna av börsbolagens vinster är jämförelsevis höga. Inflationen steg också markant inför de tre utdragna faserna 1990, 2000 och 2008, vilket också drog upp räntorna. Krascherna inföll dock när räntorna hade gått upp, inte baserade på spekulation om att så skulle bli fallet. Möjligen spelade dollarn en viss roll 1990, eftersom den föll kraftigt och drog ner exportbolagens vinster.

Svårfångat

De tre snabbkraschernas gemensamma nämnare är stark kursutveckling och stigande värderingar, men 1986 hade inflation och räntor fallit markant, medan det var precis tvärtom 1998. Inför pandemikraschen 2020 var inflationen normal och stabil, medan amerikanska räntor föll markant, samtidigt som eurozonens räntor låg stabilt. Pandemikraschen är den enda som föregåtts av ett kraftigt konjunktur- och vinstfall.

Utlösande faktor

Det som utlöser krascherna varierar. Den svenska bankkraschen föregicks av extrema räntor i syfte att stabilisera kronan. IT-kraschen utlöstes delvis av extrema överbetalningar för så kallade 3G-licenser i telebolagen, samtidigt som ”milleniumbuggen” blev en flopp (datasystemen kollapsade inte), varvid efterfrågan på datakonsulttjänster försvann över en nyårsnatt.

Till det skall alltså läggas terrorattackerna 11 september och Irakkriget 2003. Den internationella finanskraschen startade när kreditfonder i USA och Storbritannien började få finansieringsproblem och avslutades med konkursen i banken Lehman Brothers.

Snabbkrascherna svårfångade

Utlösande faktor i snabbkrascherna är svårare. Orsaken till raset 1986 är fortfarande ett mysterium, annat än att kursutvecklingen varit kraftig. Kraschen 1998 var det IT-tillväxten som drev upp värderingarna, samtidigt som det uppstod en finanskrasch i Asien, vilken bidrog till nedgången. Pandemikraschen är enkel att hitta startpunkten för. Vad gäller sättningarna är Greklands- och eurokrisen 2011 enklast att hitta orsaken till, medan nedgången i spåren av den kinesiska hysterin 2016 är mer avlägsen, men trolig påverkade Kina.

Likheterna tydliga

Så var står vi idag? Likheterna med de utdragna krascherna är tyvärr tydliga. Kursutvecklingen har fram till årsskiftet 2021 varit extremt stark, inflationen stiger kraftigt, liksom räntorna, men denna gång från mycket låga nivåer. Ovanpå detta kommer Ukrainakriget, som ökar energipriserna och spär på inflationen. Därtill är det en mänsklig katastrof, som får oss alla att bli närmast deprimerade och rädda.

Men det kan också stanna här. I en tredjedel av börsfallen landar nedgången kring 25 procent. Om den ryske presidenten snabbt når sitt uppsatta mål, vilket verkar vara att byta regering i Ukraina och därefter börjar ett tillbakadragande, kan den finansiella situationen förändras. Krig är nämligen inte historiskt en förklaringsfaktor vid börsras.

Utdraget en mardröm

Om kriget däremot blir utdraget, med stora förluster och krigsscener som rullar på internet varje minut, då blir det spiken i börskistan. Då blir sanktionerna mot Ryssland betydande och då får vi sannolikt ett ännu värre galopperande olje- och gaspris. En nedgång i rysk ekonomi räcker inte för att knäcka konjunkturen, de är för små, men om Ryssland skall bestraffas hårt går detta även via en strypning av Europas ryska olje- och gasimport. Då finns risk att konjunkturen i Europa får sig en knäck.

Centralbankerna neutraliserade

Det som ytterligare försvårar dagens situation är att i stort sett alla världens centralbanker har tömt ut hela sin vapenarsenal. Även om marknadsaktörerna tvingat upp många obligationsräntor, ligger centralbankerna fortfarande kvar med styrräntor på rekordlåga nivåer och fortsatt manipulation av långräntorna. Det gör den här situationen allvarligare än tidigare. Då fanns alltid centralbankens utsträckta hand. Låt oss därför hoppas på ett snabbt slut på Ukrainakriget.

Inflationsutvecklingen vid börstoppar.

Ränteutvecklingen jämfört med genomsnittet för fyra år, vid börstoppar.