Aktierna att äga när vinsterna faller och räntorna stiger

Oron greppar tag om börsen

Börsen är i skrivande stund ner 3,5 % senaste veckan och sommarens bottennivåer har hälsats på ett antal gånger och håller alltjämt emot. Ett styrketecken i sig men säljtrycket är för tillfället hårt när investerarna vill dra ned på risken i spåren av aggressiva centralbanker.

I nuläget är känslan att börsen inte ska orka stå emot. Men undertecknad har gärna fel.

Ingenstans att gömma sig
När inflationen och räntorna fortsätter upp finns det få ställen att gömma sig på aktiemarknaden för tillfället. Räntekänsliga teknikaktier återigen i botten på den amerikanska börsen senaste veckan.

Riksbanken gjorde det

Idag slog Riksbanken till med en rekordhöjning på en hel procentenhet. Stalltipset låg på 75 punkter, överraskande aggressivt från Ingves och Co med andra ord. Reaktionerna på börsen lät inte vänta på sig. Fastighetsaktier och annat räntekänsligt ner i botten och bankaktier i topp.

Skräpvalutan SEK

Kronan stärktes också initialt efter räntebeskedet, men sen tappade den snabbt igen. Lite oväntat kan tyckas. Förtroendet för svensk ekonomi och kronan är inte högt just nu, minst sagt.

Gissningsvis var det Riksbankens egna inflationsprognos medföljande ökad oro för svensk ekonomi tillsammans med allmän ”risk off” på de finansiella marknaderna som bidrog till den ytterligare kronförsvagningen.

Kursen i EUR/SEK under tisdagen där kronan tillfälligt stärktes (alltså när kursgrafen dippar) för att sedan åter falla tillbaka. Obs, klockslagen i grafen är inte svensk tid.

Rekordnivåer mot både EUR och USD

Nej, kronan har haft det tufft senaste tiden och drar vi ut grafen ett år ser vi hur såväl amerikanska dollar som euron stärkts kraftigt mot den svenska kronan. Den gröna linjen visar i sin tur hur starkt som dollarn gått emot euron.

En tämligen logisk utveckling givet att USA ligger först i räntehöjningscykeln och dollarn dessutom agerar en ”säker hamn” i osäkra tider.

I den övre grafen ser vi kronans utveckling mot både euron och dollarn. En stigande kurs betyder alltså att du betalar mer för de utländska valutorna med dina svenska kronor. Den undre grafen visar på utvecklingen mellan USD/EUR, där alltså dollarn visat sig stark i år.

Hur högt ska räntorna?

Om vi blickar mot USA kan konstateras att obligationer med långa löptider (t.ex. 10 år) hoppade upp som en konsekvens av förra veckans inflationsdata, men inte alls lika mycket som obligationer med kortare löptider, i det här fallet en 2-årig statsobligation, som steg kraftigt.

En centralbanks styrränta och korta statsobligationer är nära sammankopplade och den reaktion vi fick se på 2-åringen bör ses som att marknaden nu tror att amerikanska Fed kommer att höja mer än man vad man tidigare trott.

Marknaden har under en ganska lång period prognosticerat en topp i styrräntan på 4 %, nu ligger den tron snarare kring 4,5 %.

Idag ligger styrräntan på 2,5 %. Det är med andra ord en bra bit kvar i sådana fall tills vi ser en topp.

Vi ser en tydlig korrelation mellan amerikanska korta obligationer med vad Fed gör med penningpolitiken.

Klassisk recessionssignal

Förhoppningarna att lite lägre inflation skulle kunna leda till att vi slipper en fullskalig penningpolitisk åtstramning och recession verkar ha dött ut i och med den senaste inflationssiffran där framförallt kärninflationen (som får anses vara den viktigaste) steg överraskande mycket.

Förväntningarna på många fler räntehöjningar framöver gör att obligationer med korta löptider nu erbjuder en högre ränta än obligationer med längre löptider, vilket är en klassisk recessionssignal.

Historiskt har yieldkurvan varit bra på att förutspå recession. Den tycks få rätt även denna gång. Kursen är relationen mellan långa och korta löptider på amerikanska statsobligationer.

Vinstvarningarna sprider sig fort

Och just på temat recession så lär den stundande rapportperioden kunna skvallra om hur tufft bolagen har det i spåren av den kraftigt försämrade makromiljön. Konsumentbolag har vinstvarnat på bred front men nu också andra bolag i helt andra branscher.

Nu senast exempelvis de globala jättarna ståltillverkaren Nuroc och transport- och logistikbolaget FedEx. Bägge dessa kan ses som reflektioner av den breda ekonomin, som barometrar på hur ekonomin mår.

Stål är en insatsvara i väldigt mycket och FedEx levererar i princip till varje industri som finns. Därför får dessa vinstvarningar ses som extra bekymmersamma och spär den oro som redan föreligger kring den kommande rapportperioden.

Aktierna att äga när vinsterna faller och räntorna stiger

Vad ska man då äga i dessa tider? Det finns många olika investeringsfilosofier där ute men historiskt har det lönat sig att fokusera på bolag som har kunnat påvisa uthålliga vinster historiskt, även i tuffare ekonomiska tider.

Gärna till en låg värdering. Ingen rocket science kanske att sådana typer av aktier står sig bäst när vi idag står inför fallande bolagsvinster på bred front kommande kvartalen och räntor som fortsätter att stiga.

10 sådana typer av bolag på Stockholmsbörsen är:

• Securitas
• Axfood
• AstraZeneca
• Swedish Match (lite sent att köpa nu kanske)
• Elekta
• Telia
• Getinge
• Atlas Copco
• Assa Abloy
• H&M

Allt inte nattsvart

I takt med att aktiekurserna har fallit brant på flera håll så börjar värderingen se låg ut. Att marknaden har "prisat in" sämre siffror är alltid ett motargument till varför en aktie eller börs inte ska gå ned mer. Ibland med rätta. I grafen till höger ser vi värderingen på amerikanska S&P 500 (exklusive större teknikbolag) och vi ser där att värderingen är nere på historiskt låga nivåer.

Risken med extrapolering

Snacka om att vi lämnat några märkliga år börsår bakom oss. Så här i efterhand så var det ju så mycket som rent ut sagt var helt galet. Galet i den mening att det inte fanns någon hejd på riskviljan och hur rädslan att missa potentiell uppgång ledde till ett sällan skådat risktagande. Ex antal hajpade småbolagsaktier kan nämnas, likaså krypto. Men också större bolag.

Alla hemmatrender extrapolerades (alltså tillväxtkurvan drogs ut lite väl långt) och exempelvis vad vi lyssnar på i öronen var något som investerare bettade mycket på. Åtminstone om vi ser till aktiekurserna. Här nedan jämför vi Storytels, Spotifys och Readlys kursgrafer senaste året.

Utvecklingen för Spotify, Storytel och Readly senaste året på börsen.

Innan, under och efter pandemin

På samma tema. Det är rätt intressant att se hur Zoom (videosamtal) rört sig senaste åren. Om vi även adderar ett oljebolag blir det än intressantare, i det här fallet Exxon Mobile. Snacka om att leva i vitt skilda världar.

Orange linje visar kursutvecklingen i Zoom senaste åren, den gråa linjen är oljebolaget Exxon mobile.