Du är här

2018-02-26

Analytikern: ”Köpläge i storbankerna”

wysiwyg_image

Denna analys framgår ur Aktiespararen nummer 1 2018.

De svenska storbankerna har släpat efter det senaste årets börsuppgång. Nu är det köpläge i både SEB och Swedbank.

Svensk universalbank har i flera år varit en mycket lönsam och stabilt växande affär. Tyvärr talar vi inte längre om en succé på börsen. I fjol stod Nordea och SEB stilla medan Handelsbanken och Swedbank föll. Det är tunga pjäser, med börsvärden på drygt 200 miljarder kronor för de lojala svenskarna och dubbelt så mycket för emigranten Nordea, som visat sig svaga på aktiemarknaden.

Det är lite märkligt för med nyckeltal som p/e 12-13 och direktavkastning på 6 procent ser aktierna klart billiga ut. I höstas stod det klart att bolån, en paradprodukt, inte längre skulle växa som tidigare. Det lade sordin på aktierna men å andra sidan var ju ”bolånebubblan” sedan länge diskonterad i aktiekurserna vid jämförelse med andra sektorer.

Ett annat argument mot bankaktier är växande konkurrens från nischbanker och fintech dit helt nya spelare eller pirayor som Amazon, Apple, Facebook och Google kan räknas.

Att sviktande volymer och ökad konkurrens begränsar intäktstillväxten är inte så allvarligt eftersom vinsten räknas efter kostnader. På kostnadsfronten pågår sedan flera år rationaliseringar där kunder migrerar från kontor till nätet och där IT-lösningar ersätter manuellt arbete. Relationen mellan kostnader och intäkter (k/i-talet) har krupit ned från nivån 0,6 till under 0,5 med SEB på 0,45 och Swedbank här bäst i klassen med 0,38.

Swedbanks tillväxt under 2017 blev bättre än den ser ut. Det beror på att 2016 innehöll en reavinst (avyttring av Visa) på över 2 miljarder kronor. Under de första nio månaderna 2017 ökade räntenettot med 8 procent och med en dämpning på upploppet blev det 7 procent tillväxt på helåret.

Merparten, 76 procent, av resultatet kommer från Sverige där marknadsandelarna på privatsidan är 23 procent och på företagslån 17 procent. Baltikum svarar för 21 procent av resultatet medan bidraget från de tre nordiska grannländerna och USA är obetydliga 3 procent. I Estland, där marknadsandelen på privatsidan, såväl in- som utlåning, är ungefär 50 procent och totalt 38 procent, är lönsamheten på topp med en avkastning på eget kapital om 22 procent. Även Lettland och Litauen överträffar med råge koncernmålet som är 15 procent.

Den höga räntabiliteten på eget kapital, cirka 120 kronor per aktie vid årsskiftet, förklarar varför aktien handlas med en rejäl premie, närmare 70 procent, till strax över 200 kronor. Det kan i sin tur förklaras med höga marknadsandelar och att konkurrensen på marknaderna, trots nya nischspelare, inte kan beskrivas som intensiv. Marginalerna är bra liksom kostnadseffektiviteten.

SEB är också stora i Baltikum, med marknadsandelar på 20 procent och högst i Litauen. Men SEB fokuserar på företag vilket ger en intäktsmix där räntenettot bara står för 44 procent av intäkterna och provisioner av olika slag, från privatpersoner och företag, summerar till 38 procent och övriga intäkter, som valutahandel, utgör 18 procent. Givet en allt starkare internationell konjunktur är det en bra profil. Avkastningen på eget kapital, 68 kronor per aktie, är 12 procent och aktien till strax över 100 kronor handlas därmed med en premie på 50 procent.

Resultatet för 2016 blev dåligt på grund av en nedskrivning av goodwill med 5,3 miljarder kronor. Utan det penndraget skulle vinsten per aktie har blivit 7,33 kronor för 2016 och vinsttillväxten 2017 bli 9 procent. Det är bra, och SEB är den bankaktie som gicks bäst i fjol.

Johan Torgeby tillträde som vd i fjol, efter Annika Falkengren som efter 12 år flyttade till Schweiz för att bli delägare i en mindre privatbank, och ett år efter att Birgitte Bonnesen axlat manteln på Swedbank. Båda är färska i vd-rollen men det ska inte vara negativt för aktierna då det i hög grad är omvärlden som styr intjäningen.

Det går alltid att måla upp hotbilder, en husbubbla som spricker eller en ny oväntad finanskris. Men i grunden är SEB som Swedbank obligationsliknande aktier med låg risk. Vinsterna kommer inte att falla och utdelningarna ställs inte in förrän kunder havererar.

Vinster och utdelningar från banker borde därför bedömas relativt och då finns skäl att fråga sig varför aktierna handlas med en rejäl, drygt 20 procent, rabatt mot genomsnittet mätt med p/e-tal och ger dubbelt så hög direktavkastning.

Den mest troliga förklaringen är att utländska kapitalförvaltare, som väljer mellan andra europeiska banker och svenska eller nordiska, och som har bubblor av skilda slag i färskare minne än vi, är för försiktiga. Det ger ett bra köpläge.

Författare Gösta Carlberg

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.