Centralbanken kan krascha börsfesten
ANALYS. En fortsatt ränteuppgång kan leda till att kapital vänder tillbaka till ränteplaceringar vilket vore illa för S&P 500, skriver Claes Folkmar, chef för Aktiespararnas marknadsbevakning.
Apple slog nyligen ett rekord, bolaget blev det första amerikanska börsbolag som värderades över 1000 miljarder dollar.
Denna händelse sammanfaller nästan i tid med att det mycket viktiga aktieindexet S&P 500 slår ett nytt rekord. S&P 500 har nu haft den längsta uppgången i historien mätt i tid, över 113 månader, utan en större korrigering.
De viktigaste förklaringarna till den utdragna uppgången är centralbankens, Fed, ultralätta penningpolitiken och att aktiemarknaderna var söndertrasade efter finanskrisens härjningar när återhämtningen startade våren 2009.
Bakom kurslyften ligger också flera kraftigt förstärkta trender under de senaste nio åren. En viktig sådan trend är att bolagen rullat ut aktieåterköpsprogram i enorm skala. De amerikanska börsbolagen som kollektiv har varit de största nettoköparna av amerikanska aktier sedan finanskrisen. Eftersom det varit förhållandevis få emissioner på den amerikanska börsen den senaste tiden gör de massiva återköpen att antalet tillgängliga aktier krymper.
Detta i kombination med kraftigt stigande utdelningar sedan 2009 har skapat en mycket gynnsam miljö för efterfrågan på aktier.
Annan intressant trend
Ytterligare en viktig trend är att indexfonderna fått betydligt större makt och inflytande över prissättningen av aktier. Indexfonder tar normalt sett ingen hänsyn till om aktier är billiga eller dyra; de köper kopior av olika index när kapitalflödena strömmar in.
Denna utveckling riskerar att snedvrida både prisbildningen och allokeringen av kapital, vilket är aktiemarknadens centrala funktion i en modern marknadsekonomi. Denna utveckling innebär sannolikt en förhöjd systematisk risk i marknaden.
Indexutvecklingen har också fått en ”smalare” ledarskap under framför allt det senaste året; det är framför allt de mycket högt värderade FAANG (Facebook, Amazon, Apple, Netflix och Google) -bolagen och övriga teknologiaktier som tryckt upp index. Ett krympande ledarskap brukar signalera en kommande svagare utveckling. Flera delsektorer i S&P 500 har utvecklats negativt en längre tid och befinner sig i en ”bearmarket”, dvs sektorindex har fallit med 20 procent.
I det kortare perspektivet har indexutvecklingen fått stöd av en fin och stark vinstutveckling; de amerikanska vinsterna steg med drygt 24 procent i första respektive andra kvartalet i år jämfört med 2017. Det är två av de starkaste kvartalen sedan finanskrisen sett till vinsttillväxt, låt vara att en stor del av vinstlyften bottnar i president Trumps skattelättnader.
Får avgörande roller
Vinstutvecklingen gör det lättare för marknaden att hantera Feds tidigare och kommande åtstramningar. Den amerikanska centralbanken har höjt räntorna vid 7 tillfällen sedan slutet av 2015, och ytterligare höjningar ligger i korten. Även andra viktiga centralbanker har påbörjat en avveckling av sina kvantitativa lättnader, vilket försämrar oddsen för aktiemarknaderna.
Det är sannolikt centralbankerna och räntemarknaden som kommer avgöra om S&P 500 kan fortsätta sin superlånga tillväxtresa eller inte. En viktig signal kom under sommaren när amerikanska 3-month T-bill klättrade upp över 2 procent för första gången sedan 2008. Det är högre än den genomsnittliga direktavkastningen (utdelning i förhållande till börsvärde) för S&P 500.
Detta minskar ”tvånget” för konservativa investerar att slussa kapital till aktiemarknaden för att få en vettig avkastning. En fortsatt ränteuppgång kan leda till att kapital vänder tillbaka till ränteplaceringar vilket vore illa för S&P 500.
Claes Folkmar