Du är här

2018-03-15

Den underskattade potentialen hos eurozonens banker

wysiwyg_image

Annons innehåll från Fisher investments norden: Även om sentimentet i eurozonen till stor del har kommit över skuldkrisen och folk fått varmare känslor för regionens aktier, antar de flesta att detta gäller med ett viktigt undantag: bankerna. Trots stabilare ekonomi i valutaunionen tror många fortfarande att bankerna har kapitalfattiga, uppblåsta balansräkningar och hotas av risken för att Europeiska centralbanken slutar med sina stimulanspaket. Enligt vår åsikt ger en analys av bankernas balansräkningar och marknadsförhållanden en helt annan bild, en där eurozonens banker är vid bättre vigör än sentimentet antyder. Vi ser en betydande positiv överraskningspotential i sektorn – vilket sannolikt kommer att ge eurozonens bankaktier medvind.

Investerarnas pessimism gentemot bankerna verkar ha sina rötter i det förflutna. Flera år efter det att ekonomin och marknaderna börjat återhämta sig från skuldkrisen tror många fortfarande att bankerna är nedtyngda av osäkra fordringar och inte skulle klara sig utan statligt stöd. Men förutom ett par välkända exempel i Spanien och Italien stämmer detta inte längre. Den samlade primärkapitalrelationen för eurozonens banker ökade från 8 procent under 2007 till 15 procent under tredje kapitalet 2017.[i] De flesta bankerna har arbetat sig igenom gamla osäkra fordringar – särskilt de större bankerna. Även om Spanien och Italien fick ta itu med två bankkollapser förra året så gällde detta mindre banker med allmänt kända unika problem som inte var utmärkande för något av ländernas övergripande banksystem. Båda bankerna köptes av större banker som var mer än kapabla att svälja deras usla balansräkningar.

Ladda ner den kompletta aktiemarknadsutsikten här.

Nu när balansräkningarna är i gott skick har eurozonens banker börjat låna ut mer entusiastiskt, och de verkar vara väl positionerade för att fortsätta med detta. De flesta avkastningskurvorna i eurozonen – som påvisar skillnaden mellan långa och korta räntor – har blivit brantare på sistone. Avkastningskurvan har direkt effekt på bankernas räntemarginaler, då bankerna lånar in pengar till kort ränta – via insättningar från kunder och lån från andra banker – och lånar ut pengar till längre ränta, och de drar därmed nytta av spreaden. Ju brantare kurva, desto lönsammare blir utlåningen. Överlag och i genomsnitt bör detta ge lånetillväxten en skjuts uppåt. Bankerna idkar inte välgörenhet; varje lån som beviljas måste vara värt den potentiella risken. När den potentiella vinsten är pytteliten har bankerna vanligtvis bara incitament att låna ut pengar till de mest kreditvärdiga låntagarna. De flesta företag och hushåll stängs därmed ute. Genom att de potentiella vinsterna får en skjuts i rätt riktning uppmuntrar den bredare spreaden bankerna att låna ut pengar till en större grupp låntagare – de goda vinstmöjligheterna motiverar risken.

Många tror att Europeiska centralbankens minskning av stödköpsprogrammet utgör ett hot mot lånetillväxten genom att mängden av kapital som flödar in till bankerna minskar, men vi tror att det motsatta kommer att hända – vi kommer att få se brantare avkastningskurvor, vilket i slutänden är gynnsamt för lånetillväxten. Större delen av de kontanter som flödade från Europeiska centralbanken till bankerna hamnade på deras balansräkningar som extra reserver snarare än de användes till ny utlåning. Europeiska centralbankens långvariga tillgångsköp har lett till lägre långa räntor, en flackare avkastningskurva och, enligt vår mening, ett minskat incitament till utlåning för bankerna. När ECB för första gången drog ned på takten för sina tillgångsköp under 2017 blev avkastningskurvorna i eurozonen brantare (Figur 1). Vi tror att detta ökade lånetillväxtens hastighet (Figur 2), Vi förväntar oss att något liknande ska hända nu när Europeiska centralbanken återigen trappar ned sina stödköp, trots den allmänna oron för motsatsen.

Figur 1: Eurozonens avkastningskurvor blir allt brantare

 


[i] Källa: Europeiska centralbanken, per 2018-02-15. Primärkapitalrelation, inhemska bankkoncerner och självständiga banker, samtliga institutioner, fjärde kvartalet 2007 och tredje kvartalet 2017.

wysiwyg_image

Källa: Europeiska centralbanken, per 2018-02-16. Eurozonens avkastningskurva, 2016-12-30 och 2018-02-15.

Figur 2: Eurozonens lånetillväxt var högre än lånetillväxten i USA

wysiwyg_image

Källa: Europeiska centralbanken och Federal Reserve Bank of St. Louis, per 2018-02-15. Lån som inrapporterats av monetära finansinstitut, exklusive det europeiska centralbankssystemet i eurozonen, samt lån och leasing i bankkrediter, samtliga affärsbanker, december 2012–december 2017.

Eurozonens bankers högsta lånechefer antyder att deras vilja att ge lån närmar sig rekordnivåer. När bankerna lättar på sina kreditstandarder kommer bankernas utlåning sannolikt att fortsätta växa – vilket är bra för bankernas vinster och understödjer den starkare ekonomiska tillväxten i eurozonen. Då eurozonens banker är ekonomiskt känsliga och har ett betydande inhemskt fokus tror vi att de utgör har goda möjligheter att dra nytta av regionens starkaste ekonomiska tillväxt på många år.

Vi tror att gapet mellan det fortsatt skeptiska sentimentet och den allt mer positiva verkligheten kommer att leda till stora möjligheter. Trots de starkare balansräkningarna, den ökande lönsamheten, den snabbare lånetillväxten och den framväxande inhemska efterfrågan släpar värderingarna av eurozonens bankaktier fortfarande efter genomsnittet för deras globala konkurrenter, och de handlas på nivåer som ligger lägre än de gjorde före krisen – ett tecken på att investerarnas förväntningar fortfarande är alltför låga. Allteftersom sentimentet kommer ikapp med verkligheten tror vi att det borde finnas stort utrymme för investerarna att pressa upp eurozonens bankaktier.

Ladda ner den kompletta aktiemarknadsutsikten här.

Läs mer om Fisher Investments Norden här. 

 

Text: Fisher Investments Norden

Disclaimer: Att investera på aktiemarknaden innebär en risk för förlust och det finns ingen garanti för att hela eller delar av det investerade kapitalet kommer att återbetalas. Tidigare resultat är ingen garanti för framtida resultat. Värdet på din investering och dess avkastning kommer att variera i enlighet med de globala aktiemarknaderna och de internationella valutakurserna.

Detta dokument är Fisher Investments Nordens allmänna åsikter och ska inte betraktas som personliga investeringsråd, skatteråd eller som en framställning av bolagets eller kundernas resultat. Det ges inga garantier för att vi kommer att fortsätta att ha dessa åsikter, och de kan komma att ändras när som helst baserat på ny information, nya analyser eller nya överväganden. Dessutom lämnas inga garantier rörande exaktheten för några av prognoserna i materialet. Alla tidigare prognoser har inte varit, och framtida prognoser kommer heller inte att vara, lika exakta som prognoserna i detta material. Fisher Investments Norden är en handelsbeteckning som används av Fisher Investments Europe Limited i Finland, Norge och Sverige. Fisher Investments Europe Limited är auktoriserat av och står under tillsyn av Storbritanniens finansmyndighet Financial Conduct Authority (FCA-nummer 191609) och registrerat i England (org.nr 3850593). Fisher Investments Europe Limiteds huvudkontor: 2nd Floor, 6-10 Whitfield Street, London, W1T 2RE, Storbritannien. Fisher Investments Europe Limiteds moderbolag, Fisher Asset Management, LLC, som driver verksamhet under namnet Fisher Investments, har sitt säte i USA och regleras av US Securities and Exchange Commission och fungerar som underleverantör i enlighet med ett outsourcingavtal.

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.