Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2021-02-11

Ett litet ”i” som kan dölja 10 000 kronor i förmedlingsavgift

wysiwyg_image

Ett litet ”i”, knappt synligt, är den enda ledtråd Avanza erbjuder för att du som fondsparare ska hitta information om hur mycket du betalar för deras förmedlingstjänst.

Den bristande transparensen är en huvudorsak till att Aktiespararnas vd Joacim Olsson tycker Finansinspektionens krav på förbud mot förmedlingsprovisioner måste övervägas.

 – De borde självsanera! Ett första välkommet steg vore att frivilligt göra informationen glasklar: Sätter du in 100 000 kronor i en aktivt förvaltad fond så får du betala Avanza 10 000 under en tioårsperiod. Hur många sparare vet om detta, frågar sig Joacim Olsson.

En häftig debatt har blossat upp på sociala medier kring hur stor provision nätmäklarna tar ut för placeringar i aktiefonder.

I förgrunden denna gång står nätbanker som Avanza och Nordnet som granskats i SVT-inslag.

Finansinspektionen vill införa förbud

Finansinspektionen (FI) vill helt förbjuda provisionerna, så kallade ”kickbacks”.

 Enligt generaldirektör Erik Thedéen är risken med kickbacks att fondförmedlarna i för stor utsträckning driver försäljningen mot det som är gynnsamt för det egna företaget istället för mot det som är bra för kunden.

– Om du har två stycken fonder, en med en väldigt liten kickback och en med en väldigt stor kickback, så är det en enorm risk att bolaget försöker få kunden att välja den dyrare då man helt enkelt tjänar mer pengar”, säger Erik Thedéen till SVT.

År 2018 införde EU-kommissionen ett regelverk som gav de enskilda staterna möjlighet att förbjuda kickbacks. Schweiz, Storbritannien och Nederländerna har därefter genomfört förbud och Norge hårda restriktioner.

Därför bör provisionerna ifrågasättas

Joacim Olsson anser att ett förbud eller ytterligare reglering måste övervägas om förmedlare, nätbanker såväl som storbanker, inte genomför en självsanering och inser att det är transparens som är nyckeln till kundernas förtroende.

Skälen till att ifrågasätta provisionerna är, enligt Olsson flera:

– Idag är två tjänster inbakade i samma pris, mäklarens förmedling av dina pengar till en fond och förvaltningen av dina pengar i fondbolaget. Som sparare vill jag veta vad jag betalar för respektive tjänst för att kunna ta ställning till om dom är prisvärda.

Stora kostnader

Aktiespararna har bett en person med god insyn i branschen räkna på ett konkret exempel:

Om du köper en aktivt förvaltad Sverigefond för 100 000 kronor av en mäklare som tar 50 procent i förmedlingsavgift, ofta kallad kickback eller provision, och fonden ökar med sju procent i snitt årligen under en tioårsperiod så har du betalat 10 500 kronor till den bank eller mäklare som förmedlat fonden. Exemplet baseras på en förvaltningsavgift på 1,2 procent.

– Hur många känner till att det rör sig om så stora summor för en tjänst som främst utgörs av distribution? Det är inte märkligt att branschen gör vad den kan för att dölja detta, säger Olsson.

– Det andra skälet är risken för intressekonflikter. Är det den mest prisvärda fonden som på olika sätt ska få utrymme och exponering, eller är det den som ger högst kickback och som därmed mest bidrar till lönsamhet? Givetvis är det inte alltid denna intressekonflikt faller ut till fördel för spararna, vilket, precis som räkneexemplet visar, kan få stora konsekvenser för sparkapitalet.

En stor del av intjäningen för nätbankerna

Orsaken till att nätmäklarna reagerar så kraftigt nu är att deras trovärdighet och intjäning står på spel. De är inte värst i branschen, men de är inte heller de prispressare de en gång var, säger Olsson.

En stor del av intjäningen för Avanza och Nordnet kommer från den avgift du via fonden betalar för förmedlingen. Grundregeln är att hälften av fondspararens avgift går tillbaka till nätmäklaren.

SVT har räknat fram att enbart Avanza och Nordnet under 2020 tjänade cirka 600 miljoner kronor bara på denna kickback.

Med så stora värden på spel har tonläget blivit högt. Ändå skulle exempelvis Avanza mycket lätt kunna åtgärda ett av kärnproblemen: Den bristande transparensen.

 

wysiwyg_image

Bristen på tydlighet blir uppenbar när man tittar på bilden av en fond till försäljning. Den domineras av fondens utveckling och högst upp till höger finns en stor blå knapp: ”Köp”. Ovanför den står ”total avgift” i mycket liten stil och en i-ikon, nästan omöjlig att urskilja. Det är detta ”i” man måste klicka på för att få veta vad Avanza tar betalt för att förmedla sparpengar till en fondförvaltare. Ingenstans framgår att det är under denna ikon som uppgiften finns att hämta. Och väl där får kunden ändå bara i default-läge information om avgiften under det kommande året.

– Den stora förtjänsten för Avanza ligger ju i att din avgift tickar år efter år och då borde en längre tidshorisont lyftas fram, säger Joacim Olsson.

Olsson menar att Avanza mycket lätt skulle kunna öka transparensen om viljan fanns:

- Hur enkelt vore det inte för Avanza att bara krympa den blå knappen, öka ”i”-knappen och allra helst skriva ut kickbacken som ytterst spararen betalar utan att den ska behöva sökas upp? Då skulle fondspararen kunna jämföra kostnad och värde av Avanzas tjänst med andra ”uppstickare”.

Men kan det inte tyckas orättvist att sätta fingret på just Avanza och Nordnet som mycket riktigt försvarar sig med att ”alla gör så här”?

Joacim Olssons svar:

– De här två nätbankerna har framgångsrikt bidragit till att sätta press på storbankerna och vårdat sina varumärken som ”goda” och mer. Och de är på många sätt bättre. Men att bygga sina varumärken med en så hög svansföring förpliktigar. Jag hoppas att de nu tar till sig av kritiken och fortsätter vidta åtgärder som långsiktigt gynnar spararna.

Författare Redaktionen