Globala jättar återvänder – jagar mindre börsbolag

Vägen tillbaka från bottenåret 2023 har varit trevande. Men nu har det plötsligt blivit trängsel i börsdörren.

Bara förra veckan gjorde fyra bolag börsdebut. Tre av dem – Axvik, Svevik Industri och Dormy – gick till First North, medan elnätsentreprenören Linjemontage tog klivet in på Stockholmsbörsens huvudlista.

Och fler står på tur. Halvledarbolaget NordAmps väntas härnäst göra entré på First North. I oktober följer reseplattformen Avionero på Spotlight och Foremont på NGM SME.

Den plötsliga anstormningen går hand i hand med vad två av Sveriges tyngsta IPO-rådgivare ser ute på marknaden: investerarnas aptit på mindre börsbolag börjar återvända.

”Det som verkligen sticker ut är att de stora internationella institutionerna har börjat återvända även till mindre börsnoteringar och mindre bolag. Svenska institutioner utgör som alltid med bred marginal den största gruppen köpare. Att de globala drakarna återigen letar efter aktier på small cap-listorna är ett tydligt och positivt tecken på att riskaptiten har ökat”, säger Erik Skog, chef för Investment Banking i Sverige på ABG Sundal Collier.

”Vi ser gott intresse bland investerare att titta på nya bolag, inte minst bland de mindre bolagen om man jämför med föregående år”, konstaterar Anna Boqvist, chef för aktiekapitalmarknaden på DNB Carnegie.

Inte tillbaka till 2021

Men enligt de båda IPO-rådgivarna innebär den återvändande aptiten på mindre bolag inte att kraven har sjunkit till nivåerna under pandemiårens noteringsyra.

De beskriver tvärtom en marknad där ribban för vilka bolag som kan ta sig till börsen har höjts.

”Om det saknas en trovärdig väg till lönsamhet, en professionell styrningsmodell eller förutsättningar för rimlig handel i aktien är det mycket svårt att genomföra en framgångsrik notering”, säger Erik Skog, chef för Investment Banking i Sverige på ABG Sundal Collier.

Anna Boqvist, chef för aktiekapitalmarknaden på DNB Carnegie, ser samtidigt flera gemensamma nämnare hos de bolag som tagit sig till börsen de senaste åren.

”Det gemensamma har varit bevisad affärsmodell, solida finanser och starka ledare.”

”Även om investerarintresset har återvänt på bred front är bolagen som kommer till börsen generellt mer mogna med bevisade affärsmodeller. Vissa teman och typer av bolag är också hetare än andra”, säger Erik Skog.

Skillnaden syns också i vilka listor bolagen hamnat på.

Under 2020–2022 dominerade First North stort och stod för omkring 60% av alla noteringar, medan omkring 16% gick till Stockholmsbörsens huvudlista.

Efter 2022 har fördelningen förändrats rejält. Av de 46 bolag som gjort börsdebut sedan 2023 har 17 noterats på huvudlistan – endast två färre än på First North.

Men den senaste tidens noteringsvåg kan vara ett tecken på att pendeln börjar svänga tillbaka. Tre av förra veckans fyra börsdebutanter gick till First North. Och av de tre bolag som står närmast på tur ska samtliga till någon av smålistorna.

Balansgång när priset ska sättas

Under perioden 2020–2022 kunde värderingarna – även på oprövade förhoppningsbolag paketerade som ”tillväxtbolag” – skruvas upp till svindlande nivåer.

Men även om vi sett en explosion av noteringar den senaste veckan – och flera mindre börsdebutanter ligger i pipeline – är värderingsklimatet långt ifrån det vi såg under pandemiåren, enligt de båda IPO-rådgivarna.

”Verkar ett bolag i en mindre attraktiv sektor och dessutom har uppförsbacke givet att de inte bevisat sig i noterad miljö får man normalt acceptera en rabatt mot jämförbara börsbolag för att investerare ska vilja gå in i noteringen. Exakt hur stor rabatten behöver vara är däremot svårt att säga, både för en enskild transaktion och för marknaden som helhet. Det är helt enkelt för många faktorer som spelar in”, säger Erik Skog och fortsätter:

”Maktbalansen har under en längre tid legat till köparnas fördel, och säljarnas förväntningar har nu kommit ned något.”

Men hur bolagen värderas – och hur stor rabatt som krävs för att få en notering i mål – varierar både med marknadsläget och mellan olika sektorer.

”Generellt brukar den publika marknaden vara snabb på att hantera och reflektera ny information, vilket gör att värderingsmultiplarna rör sig snabbare åt båda håll med ekonomin i stort. Det gäller inte minst där vi befunnit oss senaste åren med mer volatilitet. Vi ser även stora skillnader i olika sektorer givet tematiska trender som AI och försvar”, säger Anna Boqvist.

Att hitta ”rätt” pris är samtidigt en balansgång. En försiktig prissättning kan bidra till en bra start för aktien och stärka förtroendet för noteringsmarknaden. Men sticker aktien genom taket direkt efter debuten uppstår den motsatta frågan: sattes priset för lågt?

”En bra inledande kursutveckling, i kombination med en stabil operationell leverans, är otroligt viktig för förtroendet för ett nytt börsbolag och dess ägare. En kontrollerad uppgång är ett sundhetstecken. En extrem kursrusning kan däremot tyda på att för mycket värde lämnades på bordet”, konstaterar Erik Skog.

Hur mycket påverkar kursutvecklingen i de senaste noteringarna aptiten på nästa IPO?

”En del, men främst om den tidigare noteringen gick dåligt snarare än om den gick bra”, säger Skog och fortsätter:

”Investerarna är dock i den absoluta majoriteten av fallen tillräckligt disciplinerade och sofistikerade för att bedöma och prissätta varje tillgång och varje situation utifrån dess egna meriter. De senaste noteringarna påverkar sentimentet, men de avgör inte vad nästa bolag är värt.”

Fler noteringar i pipeline

Frågan är nu om den senaste tidens uppgång i noteringsaktiviteten håller i sig. Både DNB Carnegie och ABG Sundal Collier ser ett ökat intresse för att dra i gång nya processer, men hur snabbt marknaden fortsätter att växla upp hänger i hög grad på omvärldsläget.

”Vi har en kvalitativ pipeline på våra kärnmarknader i Norden. Om omvärldsläget håller sig någorlunda stabilt räknar vi med en mellanhög aktivitetsnivå under resten av året. Förhoppningen är att ett stabilare makroläge ska ge goda förutsättningar för högre aktivitet under 2027 än vad vi sett i år”, säger Erik Skog.

”Skulle säga att intresset för att dra i gång processer ökar i takt med att vi har sett mer aktivitet, så på det hela taget bättre. Med det sagt, är det fortfarande avvaktande givet det allmänna ekonomiska läget med bland annat inflationsoro och geopolitisk oro”, säger Anna Boqvist.