Grunderna i aktiekunskap

Repetition är kunskapens moder. Oavsett om du är nybörjare eller proffs är det alltid en god idé att repetera grunderna på aktiemarknaden. Del 1.

Inledning

Att köpa och sälja aktier är en rolig hobby. För många utvecklas intresset till en livsstil.

Kort sagt är aktier en enkel sparform som skapar utomordentliga möjligheter till värdestegring. Tålamod och sunt förnuft räcker långt.

Var någonstans du börjar spelar ingen roll. Huvudsaken är dit du är på väg. Sparresan ser annorlunda ut för alla aktiesparare.

Även med små medel går det att göra ekonomiska underverk. Det är aldrig för sent för att börja månadsspara.

Nu drar vi igång!

Vad är en aktie?

En aktie är en ägarandel i ett aktiebolag. Tänk dig ägandet i hela företaget som en stor tårta. Varje aktie representerar en tårtbit av helheten.

Varje andel ger vanligen rösträtt och en lika rätt till bolagets tillgångar, vinst och utdelning.

En klassisk aktie kallas för stamaktie. Om bolaget har fler så kallade aktieslag kan dynamiken skilja sig åt. A-aktier ger vanligen mer röststyrka än B-aktier.

Preferensaktier är i sin tur en hybrid mellan en stamaktie och en obligation. Där är vanligen utdelningen förutbestämd, medan uppsidan är begränsad.

Vad är ett aktiebolag?

Ett aktiebolag är en juridisk person som kan teckna egna avtal, ha anställda och äga tillgångar samt ha skulder.

Aktiebolagsformen är populär eftersom formen separerar risktagandet mellan person, bolag och ägare.

Entreprenörer har många bra idéer. Det är dock svårt att veta vilka idéer som fungerar ekonomiskt och vilka som inte gör det.

Aktiebolagsformen tillåter entreprenören att testa sin idé utan att riskera hela sin personliga ekonomi.

Krävs mer kapital för att realisera idénkan entreprenören bjuda in externa investerare att vara med på satsningen.

Då sprids risken på fler händer. Ägarnas risk i bolaget är den första insatsen – aktiekapitalet – plus eventuella tillskott som görs efter starten.

Kan jag köpa aktier i alla bolag?

I teorin går det att äga aktier i alla bolag, både i publika börsbolag och i privata onoterade bolag.

I praktiken måste aktierna vara marknadsnoterade för att du ska kunna köpa och sälja aktier enkelt och friktionsfritt. Många ägare av onoterade bolag är inte intresserade av att sälja andelar i sina företag.

Utgångspunkten blir därför bolag som redan handlas på börsen. Här brukar man skilja mellan primär- och sekundärmarknaden. Primärmarknaden är när helt nya aktier säljs till dig som investerare. Bolaget tillförs kapital och du får dina nytryckta aktier i utbyte.

Sekundärmarknaden är i stället när du köper ”begagnade” aktier av någon annan placerare. Bolaget tillförs inga pengar för att du köper 100 Volvo-aktier av någon annan, utan dessa andelar köps- och säljs mellan investerare.

Är inte aktier riskfyllt?

Inget i livet är riskfritt. Särskilt inte aktier. Det finns inga garantier.

Som aktieägare är vi placerade längst bak i ledet om bolaget skulle gå i konkurs.

I praktiken betyder det att staten och långivare har företräde till bolagets tillgångar om allt skulle gå snett. Aktieägaren får det som blir över.

Du kan aldrig förlora mer än vad du har satsat. Däremot finns det ingen gräns för hur mycket andelen kan bli värd om allt går rätt. Uppsidan är närmast obegränsad.

Marknadsekonomin har alltid belönat duktiga risktagare. Om du vågar riskera delar av ditt kapital och sparar smart i aktier, blir du också belönad.

Hur styrs ett aktiebolag?

Ett aktiebolag styrs direkt eller indirekt av sina ägare. I många fall är den största ägaren i bolaget också personen som sköter den dagliga driften, närmare bestämt den verkställande direktören eller den operativa chefen.

I andra fall utser de största ägarna en styrelse som sedan rekryterar en företagsledning. Det högsta beslutande organet i bolaget är bolagsstämman, som ofta hålls på våren.

Som aktieägare har du möjlighet att delta på stämman.

Demokrati råder inte på bolagsstämman. Den som äger mest, bestämmer mest.

Undantag finns i tidigare nämnda röstskillnader med A- och B-aktier, men grundprincipen är att ju större ägarandel, desto mer inflytande, vilket är logiskt.

Vad bestämmer aktiepriset?

Aktiekursen kan svänga mycket från en dag till en annan. Det beror på att ny information ständigt tillkommer, både om bolaget och i ekonomin.

Samtidigt tillkommer nya förhoppningar och spekulationer med jämna mellanrum.

På kort sikt sätts själva aktiepriset av utbud och efterfrågan. Hur många är det som vill köpa aktien? Hur många är det som vill sälja? Om det finns fler köpare än säljare stiger kursen. Om säljarna är i majoritet sjunker – eller rasar – kursen.
Dynamiken är enkel.

På längre sikt styrs aktiepriset av vad bolaget faktiskt presterar.

Förhoppningar i all ära, men försäljnings- och vinstprognoser måste infrias för att aktien ska kunna motivera sin prislapp. Vad som är ett korrekt aktiepris – och hur detta värde räknas fram – är ett ämne som vi kommer återkomma till.