Hållbart sparande fullt av fällor
Varför betala mer för något som inte är bättre? Den frågan bör alla som funderar på att göra sitt sparande mer hållbart ställa sig. Sedan EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar trädde i kraft i mars 2021 ska fondbolagen klassificera sina fonder utifrån olika hållbarhetsperspektiv. Syftet med förordningen var att skapa tydlighet för exempelvis småsparare att fatta informerade beslut. Man skulle minska risken för grönmålning på finansmarknaden.
”Sverige har i EU verkat för att underlätta för både institutionella investerare och privatpersoner att identifiera och välja hållbara investeringsalternativ. Sverige har varit positivt till upplysningskrav för att minska grönmålning”, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman.
De mest hållbara fonderna är de som kategoriseras artikel 9-fonder som även kallas mörkgröna fonder. Enligt EU-förordningens definition krävs här en investering i en verksamhet som bidrar till något av FN:s miljömål eller sociala mål och samtidigt inte tillför betydande skada för något av målen. Samtidigt ska alla underliggande investeringar vara hållbara.
Saknas rättsnörre
Ett och ett halvt år efter införandet kritiserade Finansinspektionen svenska förvaltare för att vara otydliga. Flera av dem hade inte tydligt hänvisat till vilket socialt mål eller miljömål som de bidrar till. Dessutom innehöll flera av fonderna investeringar som inte alls kunde räknas som hållbara, konstaterade tillsynsmyndigheten.
Även Cecilia Fryklöf, chef för aktivt ägande på Nordea, ser problem med att det än så länge saknas ett rättesnöre för artikel 9-fonder.
”I dag är det fortfarande svårt då alla förvaltare kan skapa sin egen definition. Men vi kan se att intresset kring hållbarhetsfaktorer i fondförvaltning ökar bland kunderna. Däremot är informationsbehovet stort. Kunderna saknar kunskap men vill ha den”, säger Cecilia Fryklöf.
Fondavgifter
Det behöver inte bli dyrare att ge sin sparportfölj en starkare hållbarhetsprofil. Siffror som Morningstar har tagit fram för Aktiespararen visar att fondavgifterna för de så kallade mörkgröna fonderna, artikel 9, är lägre än snittet för övriga fonder som i någon kategori kallas för hållbara, när man även räknar in passiva indexfonder.
Genomsnittsavgiften för alla fonder är 1,0%. För de 30 svenskregistrerade artikel 9-fonderna är den genomsnittliga avgiften 0,77%, enligt Morningstars siffror. Räknar man in samtliga 177 artikel 9-fonder, inklusive indexfonder som finns till försäljning i Sverige är avgiften 0,87%. ”Man kan konstatera att artikel 9-fonder inte är dyrare, de är billigare än genomsnittet. Både när man ser till fonder tillgängliga i Sverige och fonder som är registrerade i Sverige”, säger Johanna Englundh, redaktör på Morningstar.
När man bara räknar med aktivt förvaltade fonder stiger den genomsnittliga avgiften för svenskregistrerade artikel 9-fonder från 0,77% till 1,10%. Men sparare måste se upp eftersom fondavgifterna kan variera beroende på vilken plattform och mäklarfirma de väljer att göra sina affärer via och om man är kund hos en storbank eller inte. Handelsbankens aktivt förvaltade artikel 9-fonder ligger på 1,5% i avgift och Swedbank Robur på 1,25%.
Är priset motiverat?
Flera av Nordeas hållbara fonder har en avgift på 1,8%, som till exempel Nordea Gender Diversity, som investerar i jämställda bolag där både män och kvinnor sitter i styrelsen. Största innehav är teknikbolagen Apple och Microsoft samt läkemedelsbolaget Eli Lilly, inte helt ovanliga innehav på fondmarknaden.
Så varför tar Nordea 1,8% i avgift för något vanligt förekommande som går att få till en lägre avgift?
”Vi arbetar ständigt med att kunna erbjuda så konkurrenskraftiga priser som möjligt. Det finns ingen skillnad i prissättning mellan artikel 9-fonder och exempelvis andra aktiefonder”, säger Cecilia Fryklöf på Nordea.
Frågan är då om det är motiverat att betala mer för aktivt förvaltade mörkgröna fonder. ”När man tittar i snitt på aktivt förvaltade fonder som grupp så har de svårt att slå indexfonder över en längre period. Det finns vissa som kan gå bra, och vissa kan gå betydligt bättre än index, men som grupp har historien inte visat att de lyckas slå indexfonder”, säger Johanna Englundh på Morningstar.
Det senaste året har det synts en trend där sparare i stället väljer billigare indexfonder.
”Det är positivt att sparare är medvetna om vikten av låga fondavgifter och väljer indexfonder. Om man har en aktivt förvaltad fond, vill man se att den utvecklas bättre än jämförelseindex. Gör den inte det, så är det bara att markera med fötterna och byta”, säger Johanna Englundh.
Ljusgröna fonder
I dag är bara 4% av den svenska fondförmögenheten investerad i fonder som klassats som artikel 9, enligt färska siffror från Fondbolagens förening som samtidigt konstaterar att just den kategorin av sparare har mest tålamod och till och med ökar sina insättningar, trots förra årets börsturbulens.
Den fond som inte har hållbarhet som övergripande mål kan i stället komma att klassas som en artikel 8-fond, eller ljusgröna som de också kallas. Då ska fonden främja miljörelaterade och/eller sociala egenskaper, utifrån praxis för god styrning.
Totalt 90% av den svenska fondförmögenheten är placerad i fonder som klassats som ljusgröna. Men begreppet är otydligt. ”Att en fond har låg hållbarhetsrisk betyder inte att den investerar i gröna bolag”, förklarar Johanna Kull, hållbarhetsansvarig på Avanza Bank. Nordea har en fond med fokus på infrastruktur. Den har 50% exponering mot fossila bränslen och en avgift på nästan 2%. Den klassas som ljusgrön, enligt fondbolagets egen klassificering. Johanna Kull ser överhängande risker för att småsparare inte får tydlig information.
”Begreppet ljusgrön blir missvisande och leder till förvirring, eftersom kriterierna för artikel 8 är grunden i svenska fonder. Investerare kan tro att de investerat i en grön fond, när den i själva verket inte har ett grönt fokus”, säger hon.
Rådet: Gör analysen själva
Vid årsskiftet förtydligades kraven i EU-förordningen, vilket kan komma att göra information och framför allt bedömningar med likvärdiga mellan olika fondbolag, något som Finansinspektionen efterlyste i sin analys av artikel 9-fonder. Trots att den redan används som det, är EU-klassificeringen av fonder inte tänkt att användas som en märkning.
Morningstar gör egna undersökningar av hållbarhet hos fonder och delar in från 0 till 5 jordglober. Snittavgiften för fonder med 5 jordglober är 1,11%.
”På det stora hela tycker jag att det är positivt att det jobbas hårt med att försöka förtydliga och förenkla vad som är en hållbar investering. Men man kan inte jämföra fondernas betyg mellan de olika kategorierna”, förklarar Johanna Englundh, som fortfarande förordar att investerare ska göra analysen själva.
För märkning av fonder finns till exempel den statliga ägda märkningen Svanen, som är den officiella miljömärkningen i Sverige. Och från Svanen hörs kritik på hur artikel 9-fonder förs fram som en hållbarhetsmärkning.
”Det kommer att ta lång tid innan begreppen artikel 8 och artikel 9 landar hos privatpersoner. EU-kommissionen har uttryckligen skrivit att det inte ska fungera som en märkning”, säger Per Sundell, ansvarig för märkningen av finansiella produkter för Svanen.
"Vi kan inte ta på oss att granska tusentals fonder rakt upp och ned"
Det kostar pengar för en fond att bli Svanen-märkt och alla vill inte vara med. Dels på grund av kostnaderna, dels för att fonder inte lever upp till kraven. Så att jämföra en Svanen-märkt fond med en billigare fond som inte är Svanen-märkt är som att jämföra äpplen och päron. Det kan finnas många både gröna och hållbara fonder som aldrig ansökt om att bli Svanenmärkta.
”Staten har gett oss i uppdrag att drifta Svanenmärket på det här sättet. Vi kan inte ta på oss att granska tusentals fonder rakt upp och ned. Precis som på alla andra områden vi finns inom är vi en frivillig märkning där man betalar ansökningsavgift och licens för att vara Svanenmärkt”, säger han.
För att ytterligare komplicera så är inte ens alla Svanen-märkta fonder klassade som mörkgröna, alltså artikel 9, enligt EU-förordningen. En sådan fond är Handelsbanken Småbolag Finland. Den är Svanenmärkt, men enligt Handelsbanken lever fonden ändå inte upp till kraven att vara en artikel 9-fond. Det är olika bedömningskriterier, enligt Per Sundell.
Nya skärpta krav
Nästa år börjar nya, skärpta krav att gälla för de 76 Svanen-märkta nordiska fonderna, varav 30 är svenska. Några fonder kommer då att hoppa av.
”I februari publicerade vi våra nya krav och då har fonden tolv månader på sig att visa att den lever upp till det.”
Har det bidragit till att någon hoppat av?
”Ja, några har gjort det.” Det blir mer transparent när perioden är klar den 31 mars 2023, svarar han och vill inte specificera om det finns några svenska fonder som inte vill fortsätta med sin märkning.
Den nya regeringen vill satsa på kärnkraft, en industri som i dag utesluts av Svanen. Att regeringen ändrar politiken betyder inte per automatik att Svanens kriterier kommer att ändras.
”Svenska politiker kan inte bestämma hur våra krav ser ut. Svanen är en Nordisk Miljömärkning och ett lands svängningar har inte någon påverkan på hur vi värderar hållbarhetsfrågor. Vi ska kunna gå längre än politiken och reglerna”, säger Sundell.
På regeringsnivå pratas det om en utvärdering av den statligt kontrollerade miljömärkningen när kraven på artikel 9-fonder är tillräckligt tydligt definierade. ”Alla fonder med giltig Svanenlicens är klassade som artikel 8 eller 9. I takt med att kraven kopplade till artikel 9 definieras tydligare med tiden kommer även kraven som Svanen har, enligt Miljömärkning Sverige, att utvärderas”, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman.
Ny europeisk märkning
För att ytterligare komplicera för den som vill investera i fonder, så finns det fler sätt att ranka fonder, utöver Svanen, Morningstars glober och artikel 8 och 9. Nordeas fonder inväntar en kommande europeisk märkning.
”Det finns många olika märkningar av fonder och de varierar beroende på marknad. Eftersom Nordea Fonder och förvaltaren Nordea Asset Management har kunder globalt och inte bara i Norden har vi valt att avvakta EU:s kommande Eco-labels”, säger Cecilia Fryklöf på Nordea.