Handelspolitiken kan fälla konjunkturen

BRYSSEL. Iran-avtalet ställer motsättningarna mellan USA och EU på sin spets.
Den ökande osäkerheten kring de grundläggande handelsvillkoren kan drabba svenska miljardaffärer.
– Vi förhandlar inte avtal med en pistol mot huvudet, säger Cecilia Malmström, EU:s handelskommissionär.

EU och USA drar inte jämnt i handelsfrågor. Det handlar inte bara om meningsskiljaktigheter i sak utan om formerna för förhandlingar och karaktären på önskade utfall.

I mars beslutade USA:s president Donald Trump att införa tullar på stål- och aluminium med hänvisning till nationell säkerhet. Udden var riktad mot Kina men även EU och andra länder omfattades. Efter ramaskrin och sakliga invändningar – tullarna håller inte för en rättslig prövning i Världshandelsorganisationen (WTO) som har 163 medlemmar – fick EU ett temporärt undantag till den 1 juni.

I förra veckan kom beslutet att USA lämnar kärnenergiavtalet med Iran och återupptar sanktionerna mot landet. Detta trots uppvaktning i Washington från både Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Frankrikes president Emmanuel Macron. Övriga parter till avtalet – Frankrike, Storbritannien, Tyskland, Ryssland, Kina, EU – avser att upprätthålla det. Men det är komplicerat. Vita Huset har deklarerat att i detta fall ska sekundärsanktioner gälla med innebörd att utländska banker och företag med verksamhet i USA kommer att straffas med avgifter för fortsatta affärer med Iran. Dessa har sex månader på sig att avveckla sina affärsförbindelser med Iran.

"Förhandlar inte avtal med pistol mot huvudet"

EU är mycket tydliga med att de inte accepterar det sätt på vilket den nya amerikanska administrationen hanterar internationella relationer.

”Vi förhandlar inte avtal med en pistol mot huvudet”, sa EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström.

EU, och särskilt Sverige, ser handel som något som i grund och botten är bra. Donald Trump, som i valrörelsen lovade sin väljarbas att se över alla handelsavtal, har en attityd som går ut på att han ska vinna förhandlingar och den andra parten snarare ska förlora än att söka lösningar där båda parter kommer ut som vinnare.

EU har ingen avsikt att vika sig för Trump och stå som uppenbar förlorare.

Betyder mycket för Sverige

Iran är ett viktigt exportland för Sverige och särskilt för Scania som exporterar ungefär 5 000 lastbilar, 5 procent av hela produktionen, på den iranska marknaden. Svensk export till Iran låg på nära 7 miljarder kronor 2011 och föll till 1-2 miljarder kronor under den förra sanktionsrundan för att efter Iranavtalet 2015 raskt stiga igen och 2017 nå drygt 4 miljarder kronor.

EU:s utrikeschef Federica Mogherini, som förhandlade Iranavtalet från EU:s sida och som tillsammans med bland andra Barack Obama hyllades för en storartad diplomatisk prestation, har i veckan och tillsammans med kollegorna från Frankrike, Storbritannien och Tyskland mött Irans utrikesminister i Bryssel.

Sent på tisdag kväll deklarerade Mogherini att man är överens om att göra allt för att upprätthålla avtalet. Hon förklarade vidare att ett projekt satts igång syftande till att säkerställa att de ekonomiska relationerna mellan EU och Iran bevaras och fördjupas, att banktransaktioner fungerar, investeringar fortsätter och att europeiska företag ska kunna göra affärer med Iran utan rättslig osäkerhet. Åtgärderna som möjliggör detta ska presenteras under de närmaste veckorna.

”Handelspolitik har blivit trendigt” säger Cecilia Malmström skämtsamt.

Trender brukar uppskattas på aktiemarknaden eftersom de ger en känsla av förutsägbarhet. ”Låt trenden vara din vän” är ett klassiskt uttryck.

Gynnar ingen

Hittills har USA:s avhopp från Iranavtalet förstärkt en trend: oljeprisets uppgång. I övrigt är det trendlöst och skumpigt.

En sak är säker: Den ökade osäkerheten för de grundläggande förutsättningarna för internationell handel är något som varken gynnar konjunkturen, exportindustrin eller börsen.

Skribent: Dag Rolander – på plats i Bryssel.