Heta och kalla metaller
Det finns tre fundamentala drivkrafter bakom metall- och mineralpriser på lite sikt. Viktigast är kanske användningsområden, ifall de växer och hur mycket.
Ny teknologi kan dock skapa abrupta kast när det går att ersätta med någonting billigare och bättre alternativ. Koppar framstår här som ett säkert kort. Trots ivriga försök har man inte hittat något alternativ som kommer i närheten av kopparns egenskaper för att leda både värme och elektricitet och samtidigt vara korrosionsbeständig.
Hur mycket ny gruvkapacitet som tillkommer är en annan viktig faktor och där är ledtiderna långa vilket kan skapa långa perioder av underskott på vissa metaller. När det bland annat gäller koppar, silver och jordartsmetaller satsar man stort på ny produktion men experter räknar inte med att man kommer kunna hålla takten med efterfrågeökningen.
För vissa metaller som koppar, silver och de sällsynta jordartsmetallerna som används i magneter pekar trenden tydligt uppåt. För litium och platina, till exempel, är det mer avvaktande medan nickel och zink ser ut att ha en nedförsbacke framför sig.
Guld är ett specialfall då det mest styrs av aptiten på inflationsskydd och ”safe haven” i allmänhet. Prognoser för inflation och geopolitik är riskabla även om läget nu talar för guldet. Guldet har kommit ned från toppnivåerna nyligen men ser ut att hålla sig kvar på höga nivåer under i alla fall 2026.
KOPPARPRISET SPÅS STIGA
Koppar har ett brett användningsområde inom bygg, installationer och inte minst el och elektrifiering. Den har traditionellt varit rätt cykliskt men efterfrågan stiger nu strukturellt, drivet av den gröna omställningen där elektrifiering spelar en viktig roll.
Koppar ligger på rekordnivåer sedan årsskiftet, över 12 000 dollar per ton. Många prognosmakare spår att priset kommer hålla sig mellan 12 000 och 13 000 dollar under 2026. En del produktionsstörningar eldar på priset då utbudet inte riktigt matchar efterfrågan. Kortsiktigt kan priset vara volatilt på grund av utbudsfluktuationer men på längre sikt är utsikterna goda. Prognoserna ligger mellan 13 000 och 15 000 dollar per ton till 2030–2035. UBS spår ett kopparpris på 15 000 dollar per ton redan nästa år.
GEOPOLTIKEN GYNNAR GULD
Guldpriset har kommit ned från toppnivåerna för några månader sedan men väntas ligga högt under 2026. Stigande inflation och geopolitisk oro driver på priset som inte har någon egentlig industriell driver. Nuvarande pris ses nu av många som ett golv framöver och på fem års sikt ligger flera bedömare på 8 000 till 10 000 dollar per uns.
GRÖN TEKNIK DRIVER SILVERPRISET
Elbilar, solpaneler och annan teknik kräver stora mängder silver och utbudet hinner inte med att mätta efterfrågan. Bedömare ser fortsatt stigande silverpriser framöver och många ligger på 80 till 130 dollar per uns till 2030 men spridningen är stor. Högsta prognosen ligger på 200 dollar. Att priset stiger från dagens 68 dollar är dock de flesta överens om.
OSÄKERT KRING PLATINA
Priset har varit extremt volatilt med en topp på nästan 2 900 dollar per uns i januari. Nu har det fallit tillbaka till under 2 000 dollar men trenden pekar uppåt med den mest optimistiska prognosen på 4 800 dollar till 2035. Läget är dock osäkert. Katalysatorer i fossilbilar är en stor konsument av platina men är på väg nedåt. Vätgasteknologi och bränsleceller kräver också platina, men kanske inte kan kompensera bortfallet. På kort sikt håller produktionsstörningar i Sydafrika, som levererar 70% av all platina, priset uppe Zinkpriset ligger klart under toppen från 2022 men omkring 3 100 dollar per ton är en historiskt hög nivå. Zink används främst inom stålindustrin och för batterier. Produktionen har ökat markant och nya gruvor fortsätter att tas i drift vilket leder till ett överskott kommande år. Det pressar priset och de flesta prognosmakare spår att priset når 2 000 till 2 500 dollar fram till 2027.
ÖKAD PRODUKTION AV NICKEL
Nickelpriset är ganska oförändrat de senaste fem åren men undantag för pandemin. Världens överlägset största producent, Indonesien, fortsätter att öka produktionen vilket gör att priset spås falla ned till 15 000 dollar per ton från dagens knappa 18 000 dollar, fram till 2030. Störningar i produktionen kan orsaka volatilitet på kortare sikt. Nickel används främst i rostfritt stål och elbilar.
STIGANDE EFTERFRÅGAN PÅ TENN
Metallen tenn används inom lödning och elektronik och den snabba utbyggnaden av datacenter göder efterfrågan som väntas öka 5% eller mer per år. Solpaneler och elbilar slukar också tenn och där väntas efterfrågan öka 40% till 2030. Priset toppade i början på året men har nu kommit ner till 44 000 dollar per ton. På grund av underskott i utbudet väntas priset ligga kvar på historiskt höga nivåer de närmaste åren.
SÄLLSYNTA JORDARTSMETALLER HETA
Sällsynta jordartsmetaller består av 17 ovanliga tungmetaller som är kritiska för bland annat elbilar, magneter, elektronik, chip, försvarsteknologi och miljöteknologi i allmänhet. Permanenta magneter är det enskilt största området. Det rör sig inte om stora mängder, men de är svåra ett ersätta. Kina dominerar i dag produktionen men i övriga världen pågår intensiva försök att hitta och bryta nya fyndigheter. Efterfrågan väntas stiga med 50 till 60% till 2040 och de flesta bedömare ser stigande priser men det beror på i vilken mån ny kapacitet tillkommer.
VÄND TREND FÖR LITIUM
Efter flera års nedgång har batterimetallen litium vänt uppåt efter neddragningar av produktion i Kina och Australien. Trenden vänder 2026, spår analytiker, och priset stiger från dagens 10 000 till 12 000 dollar per ton för litiumkarbonat av batterikvalitet. Efterfrågan drivs av elbilar som i dag står för 90% av efterfrågan, men energilagring i batteriparker växer snabbast, 30%. Priset väntas först nå 15 000 till 18 000 dollar 2028 och sedan kanske så högt som 30 000 dollar efter 2030.
LÄS MER: Här är råvarorna som påverkas av krigsutfallet
LÄS MER: Råvaror guld värt i portföljen