Holmen förvandlat i det tysta
Under 2022 kunde Holmen dubblera rörelseresultatet till drygt 7,5 miljarder kronor. Nettoomsättningen landade på nära 24 miljarder, vilket är nytt rekord. Högre priser för papper och kartong och en begränsad kostnadsinflation på grund av egen försörjning av ved och energi påverkade resultatet positivt. Det gjorde även finansiella säkringar av energikostnaderna, enligt bolaget. Styrelsen föreslår en ökad utdelning på 8 plus 8 kronor per aktie. Det kan ge huvudägaren Lundbergföretagen hela 884 miljoner kronor i utdelning.
Holmen har en relativt bred portfölj indelad i affärsområdena skog, energi, träråvaror, kartong och papper. Skogsvärderingen uppgår till drygt 52 miljarder kronor, vilket är en långsiktig trygghet för bolaget. Men på kort sikt påverkar inte tillgången skogsaffären, bara balansräkningen.
Under det senaste decenniet har Holmen stöpts om i grunden, även om det inte har märkts så mycket utåt. Bolaget har under ledning av vd:n Henrik Sjölund, i nära samråd med huvudägaren och styrelseordföranden Fredrik Lundberg, gått från ett traditionellt industriföretag med dolda värden i svensk skog till ett modernt skogsföretag med skogsbruk, industriell verksamhet och energiproduktion från de förnyelsebara kraftkällorna vatten och vind. Det har varit en naturlig del av moderniseringen av det anrika Holmen, som grundades 1875.
Henrik Sjölund valdes till vd
Henrik Sjölund utsågs till koncernchef och vd 2014 efter mer än tjugo år på Holmen. Det har, utifrån det viktigaste måttet på en vd:s insats, varit en framgångsrik period. Aktiens totalavkastning är runt 375% mot Stockholmsbörsens dryga 150%.
”Det har hänt ganska mycket under de här nästan tio åren. Bilden av Holmen när jag började som vd var att det var ett tidningsföretag som var integrerat bakåt till delvis skog. Det var inte hela sanningen men det var så många såg på oss. På den tiden hade vi tio pappersmaskiner som gjorde tryckpapper av olika slag, idag har vi fyra. När vi sålde verksamheten i Spanien 2016 kunde vi ta ner flyghöjden och minska vikten av papper för både resultat- och balansräkningen. Det var först då vi kunde börja prata om Holmen som ett annat sorts företag.”
För Henrik Sjölund och de andra i ledningen var det uppenbart att Holmen i grunden var ett företag med skogen i centrum. Alla tillgångar har en koppling till skogen. Allt man gör utgår från den.
"Men det var också uppenbart att skogen var undervärderad. Numera värderar vi tillgången efter vad andra ägare får betalt för skogsmarken. Vi köper gärna mer skog, men bara till ett rimligt pris. Vi får se hur mycket Roger Akelius betalar per hektar framöver. Han har ju hållit uppe priserna på sistone.”
Sjölund säger det med ett leende på läpparna. Det finns ju fler som köper skog i Sverige.
För några år sedan avstod Holmen från att göra ett större skogsförvärv, eftersom bolaget bedömde att tillbakaköp av aktier skapade ett större aktieägarvärde. Det är alltid i fokus för Holmen, menar Henrik Sjölund.
Den bild som ges av Henrik Sjölund är att han är en öppen och nyfiken ledare som matchar styrelseordföranden Fredrik Lundbergs mer lågmälda stil.
”Jag är hyfsat bra på att vara tydlig och förmedla budskap. I det ingår att förenkla så att det är lätt att förstå. Om man har fler än fyra sidor och mer än fyra punkter per sida på en presentation har man inte tänkt klart. Jag tycker att det är viktigt att berätta hur det är. Transparens skapar engagemang.”
Sjölunds bakgrund och fritid
Samtidigt kan han Holmens organisation, värderingar och kultur utan och innan efter att ha varit anställd på bolaget under hela sitt yrkesliv. I år när han fyller 57 år blir det jämnt 30 år.
Henrik Sjölund är uppvuxen i Norrköping, har en civilekonomexamen med inriktning mot internationell ekonomi från Linköpings universitet och började sitt första jobb på Holmen redan under studietiden 1993. Han var länge marknadschef för Holmen Papper innan han utsågs till vd för affärsområdet 2011.
”Jag halkade in i Holmen på ett bananskal. Jag var 27 år, spelade tennis med dåvarande marknadschefen på Holmen Papper och så började jag jobba där. Och på den vägen är det. Jag spelar fortfarande tennis varje lördag hemma i Norrköping. Efter tennisen blir det korvfest med chorizo och mos på Leos korvmoj. Jag älskar korv i alla former.”
Även om Henrik Sjölund har ett vardagsliv också, då han gärna åker skidor med familjen, hustru och fyra barn, åker till återvinningen med onödiga prylar och umgås med vänner och kollegor i Norrköping, går mesta delen av hans tid åt till uppdraget som koncernchef och vd. Han pendlar sedan länge mellan Norrköping och Stockholm, där dörren till hans kontorsrum på huvudkontoret i den palatsliknande byggnaden på Strandvägen 1 ofta står öppen.
En viktig framgångsfaktor för Henrik Sjölund och Holmen är att företaget inte bara klarar av att förändras med sin tid, utan att det också är tidigt ute när omvärlden går igenom stora skiften. Den dramatiska omvälvningen av pappersmarknaden kring millennieskiftet gav Henrik Sjölund en insikt om att Holmen måste vara proaktivt i samband med stora förändringar.
”Jag lärde mig mycket av tiden som marknadschef på Papper. Allt ställdes på sin spets när vi såg vad som hände i USA kring millennieskiftet. Vi förstod snabbt att den digitala utvecklingen skulle betyda stora förändringar för oss, kunderna och samhället. Jag tillhörde dem som tyckte att vi hade bråttom att stänga ner pappersmaskiner, men det visade sig vara helt rätt.”
Vad gjorde digitaliseringen?
Digitaliseringen gjorde att information, kommunikation och kunskap hamnade online i stället för i tidningar, magasin och reklamblad. Det förändrade pappersmarknaden i grunden.
”Vi var lite före digitaliseringsvågen på grund av tur och skicklighet. Man får inte ligga efter i utvecklingen, det är då det blir jobbigt. Vi stängde ner och sålde i tid. Det innebär inte att faran är över i dag, tvärtom, men vi har ställt om produktmixen. I dag gör vi pappersprodukter som är mer nischade och det är fantastiskt att 2022 gick så grymt bra.”
I en tid när det är brist på råvaror och kraven på mer förädlade produkter ökar i världen är det en fördel att Holmen har kontroll över hela kedjan. Det mesta produceras i Sverige medan de flesta av produkterna säljs utanför landets gränser.
Henrik Sjölund uppdrag är att se till helheten, med det är ju i detaljerna som den verkliga förändringen sker.
”Trävaror och kartong har utvecklats positivt under de senaste åren. Det är kul att se att vårt arbete ger resultat. På trävarusidan kommer vi nog att få se ännu mer förädling framöver och när det gäller kartong har vi fokus på vissa nischer. Vår premiumkartong får man betala ganska mycket för, men den är bäst och leder till nya innovationer. Den används till exempel till komplexa förpackningar med en twist för lyxprodukter som parfym och mobiler. När man öppnar en Ipadförpackning vill man höra det speciella svoschljudet. Då använder man vår kartong.”
I Holmens klimatomställning har det varit naturligt att ha skogen i fokus, fortsätta med vattenkraften och satsa på nyetablering av vindkraft.
”I dag brukar vi säga att vi odlar hus. Vi vill få människor att förstå att vi odlar träd med 80 till 100 års perspektiv. Någonstans i framtiden ska vi skörda träd för att bygga så många hus och hem av trä som möjligt. Det är också ett sätt att få politiker att förstå vad vi håller på med. Inte minst inom EU”, säger han.
Holmens fokus på att ”odla hus” rimmar väl med klimatomställningen i Sverige som nu drivs på av delar av näringslivet. För Henrik Sjölund är det här en personlig fråga. Han menar att Holmen kan bidra till klimatomställningen och samtidigt tjäna pengar. Cirkeln sluts när byggherrar börjar producera fler flerfamiljshus, och till och med höghus, helt i trä.
”Då blir det dubbelnytta. Dels stannar koldioxidspåren i träkonstruktionen och dels ersätter trä stål och betong. När vi lade om strategin var det uppenbart för oss att det är här den stora förändringen kommer att ske. När alla produkter får bära sina egna klimatkostnader öppnar det för mer trä. Bygga, kyla och värma står för mer än en tredjedel av jordens fossila utsläpp av koldioxid. Det gör att vi måste klara av byggnationen av bostäder på något sätt.”
Trä är ett bra alternativ, klimatmässigt. Samtidigt är tillgången på råvaran för liten i ett internationellt perspektiv. Holmen kan inte öka utbudet i någon större omfattning.
Motstånd från lokala samhällen
En annan utmaning, som innebär en politisk risk för investerare, är regelverket och tillståndsgivningen som är tidsödande och ofta bjuder på motstånd från lokalsamhället. Det gäller särskilt vindoch vattenkraft, men även skogsbruket, som får återkommande kritik. Bland annat i dokumentärfilmen Om skogen av Peter Magnusson. Frågan engagerar Henrik Sjölund.
”För det första måste man få klart för sig att skogsindustrin har förändrats i grunden. Holmen skördade tidigare på 50 hektar åt gången, i dag skördar vi områden som är mindre än 5 hektar. Vi planterar 2 000 träd per hektar men skördar bara 700 i framtiden. Vi gallrar under tiden för att de bästa träden ska kunna växa till sig och vi tar hand om hela trädet.”
Han är samtidigt medveten om att skogsbruk ger en viss påverkan på lokalsamhället. Det är därför det finns informationsplikt och lagar och regler kring utvinning av tillgångar i naturliga miljöer.
”Vi har dessutom gjort stora insatser för att stärka den biologiska mångfalden på 7000 olika platser i vår skog. Det är definitivt möjligt att kombinera skogsbruk med bevarande av den biologiska mångfalden. Vi har uppnått mycket på 50 år och skogsbruket har förbättrats rejält sedan 1970-talet. Den stående volymen av ved i skogen har fördubblats. Vi har förbättrat vårt biodiversity index till en nivå som bara Sverige och Finland når upp till i världen. Det förvånar mig att skogsbruket fortfarande skapar så starka målkonflikter i samhället. Vi måste kunna höja blicken och se vilken klimatnytta produkterna som kommer från skogen gör.”
Henrik Sjölund har ett nära samarbete med Anders Jernhall, vice vd och ekonomi- och finanschef. De är ungefär i samma ålder och har båda varit länge på Holmen. Internt kallas de Holmens Filip & Fredrik efter underhållningsduon Filip Hammar och Fredrik Wikingsson. Inte för att Henrik och Anders gör stand-upcomedy på bolagets interna webcasts för hela organisationen som följer på kvartalsrapporterna, utan för att det märks att de har en öppen dialog och sporrar varandra.
Ledarduons sätt att fatta snabba beslut lyfte resultatet under 2022.
”Vi lyckades bra med finansiella säkerheter eftersom vi läste elmarknaden rätt. Vi har alltid sett vattenkraften som en hedge till vår industri, men det hände något för två år sedan som förändrade läget. Priserna i norra och södra Sverige gled isär. Det innebar att vi inte hade någon hedge längre. Då agerade vi blixtsnabbt. Det började med att Anders och jag pratade om problemet. Sedan tog vi fram ett förslag på lösning och diskuterade dessa med berörda affärsområden. Sedan körde vi. I efterhand visade det sig vara helt rätt.”