Hur marknaden reagerar på geopolitiska risker
Marknaden är väl förtrogen med regionala konflikter. Dessa typer av konflikter är tyvärr ofta förekommande, oavsett om en björn- eller tjurmarknad pågår. Koreakriget på 1950-talet och Kubakrisen år 1962 inträffade under tjurmarknader. Tjurmarknaden på 1990-talet inträffade samtidigt som Kuwaitkriget, inbördeskriget i forna Jugoslavien, inbördeskrigen i Georgien och Afghanistan och den första tjetjenska konflikten pågick. Tjurmarknaden mellan 2003 och 2007 inföll samtidigt som krigen i både Irak och Afghanistan, och konflikten mellan Israel och Hizbollah. Den nuvarande tjurmarknaden har överlevt den arabiska våren, krig i östra Ukraina och kriget mot IS i Syrien och Irak. Andra konflikter, som Falklandskriget, inledningen av kriget i Afghanistan, Iran/Irak-kriget, det andra kriget i Tjetjenien, började eller utvecklades under björnmarknader.
Ökade spänningar skapar volatiletet
Ökade spänningar och regionala konflikter skapar ofta kortsiktig volatilitet på marknaden, men vår analys visar att de historiskt sett aldrig orsakat en björnmarknad. Osäkerhet som föregår regionala konflikter kan, utifrån våra erfarenheter, dämpa aktiemarknaden. Men när en konflikt väl bryter ut förbättras ofta avkastningen. Detta beror inte på att väpnade konflikter är positiva för marknaden. Det handlar snarare om att ovissheten försvinner när konflikten väl bryter ut. Investerare kan då utvärdera situationen på ett rationellt sätt, se hur stor konflikten är ur ett globalt perspektiv och räkna ut hur stor inverkan den kommer att få på företagsvinster. Det här låter kanske kallsinnigt, men det är så marknaden fungerar, och vi anser att man måste acceptera detta faktum för att kunna utvärdera geopolitiska risker på rätt sätt.
Denna tendens är tydlig när vi tittar på Bevis 1, som visar perioden innan Koreakriget bröt ut.
Bevis 1: Spänningarna innan Koreakriget orsakade inte en björnmarknad
Källa: FactSet, per 2019-10-14. Nivåer för kursindexet S&P 500 i USD från 1948-12-31 till 1953-12-31. Valutafluktuationer mellan den amerikanska dollarn och den svenska kronan kan leda till högre eller lägre avkastning.
Aktiemarknaden i USA var också volatil innan Kuwaitkriget bröt ut år 1991. Vid den tidpunkten höll marknaden på att återhämta sig efter den björnmarknad som började 4 januari och fortsatte till 28 september år 1990.[i] (https://old.aktiespararna.se/nyheter/hur-marknaden-reagerar-pa-geopolitiska-risker#_edn1) Björnmarknader avslutats vanligtvis med en kraftig uppgång på marknaden, och i början av återhämtningen såg det ut att bli så. Men i början av december 1990, när det var osäkert huruvida USA skulle ingripa i kriget mellan Irak och Kuwait, avstannade återhämtningen. Så fort USA inledde Operation Ökenstorm upphörde osäkerheten och återhämtningen kunde fortsätta. Inte ens en regional konflikt som involverade världens största ekonomi kunde hindra detta.
Bevis 2: Osäkerhet kring Kuwaitkriget fick inte marknaden att spåra ur
[i] Källa: FactSet, per 2019-10-14. Avkastning enligt prisindexet MSCI World i USD, 1990-04-01 till 1990-09-28. Valutafluktuationer mellan den amerikanska dollarn och den svenska kronan kan leda till högre eller lägre avkastning.
Källa: Nivåer för kursindexet S&P 500 i USD från 1989-12-29 till 1994-12-29. Valutafluktuationer mellan den amerikanska dollarn och den svenska kronan kan leda till högre eller lägre avkastning.
Man skulle kunna tro att Kuwaitkriget och Koreakriget inte störde marknaden eftersom konflikterna inte utspelades i eller i närheten av stora ekonomiska centrum. Men inte heller konflikter som inträffat nära kommersiella centrum har lyckats spåra ur en pågående tjurmarknad. Inbördeskriget i det forna Jugoslavien pågick under flera år mitt i Europa. Kriget orsakade stort lidande och många döda på alla sidor av konflikten. Tidsperioden innan kriget bröt ut hade en dämpande effekt på den europeiska marknaden, men marknaden steg så fort den väpnade konflikten var ett faktum. Uppgången tog slut 1992 på grund av valutakrisen i Europa och den efterföljande lågkonjunkturen. Men dessa ekonomiska problem härstammade från ett misslyckat försök att försvara den europeiska växelkursmekanismen. Aktiemarknaden steg igen i slutet av samma år och fortsatte uppåt trots att de tragiska händelserna i det forna Jugoslavien pågick. Bland annat inträffade massakern i Srebrenica 1995.
Bevis 3: Marknaden steg under inbördeskriget i det forna Jugoslavien
Källa: FactSet, per 2019-10-08. Prisindexet MSCI Europe i lokala valutor från 1990-12-31 till 1995-12-31. Valutafluktuationer mellan lokala valutor och den svenska kronan kan leda till högre eller lägre avkastning.
Den enda händelse som avslutat en tjurmarknad sedan 1925 (första året med tillförlitliga marknadsdata) var inledningen på andra världskriget i Europa.
Bevis 4: Andra världskriget och aktiemarknaden
Källa: FactSet per 2019-10-15. Prisindexet S&P 500 i USD, från 1937-12-31 till 1945-12-31. Valutafluktuationer mellan den amerikanska dollarn och den svenska kronan kan leda till högre eller lägre avkastning.
Vi kan lära av historiken
I början av 1938 var aktiemarknaden på väg uppåt efter en björnmarknad som startade i mars 1937 på grund av penningpolitiska åtgärder. Den amerikanska ekonomin såg ut att gå mot bättre tider efter en lågkonjunktur. Men återhämtningen avtog vid ganska exakt samma tidpunkt som Hitler annekterade Sudetenland i oktober 1938, en händelse som varslade om Hitlers ambitioner i Europa. Vid den tidpunkten brottades marknaden med att en enorm konflikt i Europa blev alltmer sannolik. En konflikt som skulle komma att förgöra miljontals människoliv, egendomar och ekonomisk produktion. Konfliktens storlek blev inte tydlig förrän Frankrikes chockerande nederlag i maj och juni 1940. I takt med att kriget trappades upp på kontinenten och i Storbritannien, Japan, Ryssland och USA gick aktiemarknaden stadig nedåt under flera år. Trots detta tog en ny tjurmarknad vid under 1942, tre år innan krigsslutet 1945.
Niall Ferguson
Även om det saknas tillförlitliga data från tiden kring första världskriget så har historikern Niall Ferguson i sin bok I pengarnas tid argumenterat att första världskriget hade en liknande inverkan på marknaden.[i] (https://old.aktiespararna.se/nyheter/hur-marknaden-reagerar-pa-geopolitiska-risker#_edn1) Uppgifter om aktiemarknaden från den tidsperioden är förvisso tveksamma, men de visar att aktier i järnvägsbolag och andra företag sjönk under kriget.[ii] Vi anser att det krävs ett enormt krig med stora globala aktörer stridande mot varandra för att marknaden ska drabbas av så pass stora förluster att en björnmarknad tar vid.
När en regional konflikt eskalerar bör investerare fundera över huruvida det är sannolikt att konflikten kommer att bli global. Även om en konflikt involverar flera större nationer är det inte sannolikt att den är tillräckligt stor för att dämpa aktiemarknaden under en längre period, förutsatt att den inte sprider sig över stora delar av den globala ekonomin på ett sätt som skapar stora avbrott i handel och produktion.
Fisher Investments Norden är en handelsbeteckning som används i Sverige av Fisher Investments Luxembourg, Sàrl, (”Fisher Investments Norden”). Fisher Investments Luxembourg, Sàrl är ett privat aktiebolag, bildat i Luxemburg (bolagsnummer: B228486), som står under tillsyn av Commission de Surveillance du Secteur Financier (”CSSF”), och har sitt huvudkontor på K2 Building, Forte 1, 2a rue Albert Borschette, Third Floor, L-1246 Luxemburg. Fisher Investments Norden delegerar delar av den dagliga investeringsrådgivningen, portföljförvaltningen och handelsfunktionerna till dess koncernbolag. I synnerhet tas investeringslämplighetsrapporter delvis fram av Fisher Investments Europe Limited, som bedriver verksamhet under namnet Fisher Investments UK (”Fisher Investments UK”), och de löpande portföljstrategibesluten fattas av Fisher Asset Management, LLC, som bedriver verksamhet under namnet Fisher Investments (”Fisher Investments”). Handelsfunktioner kan utföras av Fisher Investments Norden, Fisher Investments UK, eller andra koncernbolag.
Investeringar på finansmarknaderna innebär en risk för förlust, och det finns ingen garanti för att hela eller delar av det investerade kapitalet kommer att återbetalas. Tidigare resultat utgör ingen garanti för eller tillförlitlig indikation på framtida resultat. Investeringarnas värde och genererade inkomster kommer att variera med globala finansmarknader och internationella valutakurser.
[i] Källa: Ferguson, Niall (2008). I pengarnas tid. New York, NY, The Penguin Press.
[ii] Källa: FactSet, per 2019-10-15. Påståendet bygger på Dow Jones Industrial Average i USD mellan 1913 och 1914. Valutafluktuationer mellan den amerikanska dollarn och den svenska kronan kan leda till högre eller lägre avkastning.