Jag fortsätter varna - med en dåres envishet
För att komma undan problemet med engångseffekter i enskilda storbolag justeras populationen för de tre bolag med extrema vinstökningar (Volvo, Nordea, Swedbank), liksom de med störst vinstfall (SSAB, Boliden, Skanska). Då dämpas uppgången till 12%, mot 4% förra kvartalet. Därtill redovisade 57% av bolagen vinstökningar, vilket innebar att mittföretaget i gruppen visade en vinstuppgång (median) på 11%, mot 4 förra kvartalet.
Samtidigt visar vinstutfallet mot prognos samma explosion. Utfallet blev ofattbara plus 17% mot minus 1% förra kvartalet. Justerar vi beräkningen för de tre mest positiva (Volvo, SEB, H&M) och tre mest negativa utfallen (Skanska, Intrum, Telia) krymper procentsatsen till 13%, men det kan jämföras med minus 0,2% förra kvartalet. Bara 33% av bolagen levererade under prognos och medianvärdet blev följaktligen goda 10%. Hur vi än mäter utvecklingen var den extremt stark.
Fortsatt positiv försäljning
Bilden fortsätter att vara positiv också när vi analyserar försäljningen. Uppgången blev 18% i årstakt och det positiva utfallet mot prognos mycket goda 4,8%. Tillväxten var dock svagare än förra kvartalet, medan utfallet mot prognos var klart bättre. Två faktorer fortsätter att förklara den starka utvecklingen – valutaeffekter och inflation. I de mest utlandsberoende fortsätter valutaeffekterna att ligga på väl över 10%, vilket inte är konstigt mot bakgrund av att kvartalsgenomsnittet för dollarn det senaste året stigit med 12% och euron med 8. Detta kvartal gav emellertid euron extra skjuts, medan dollareffekten dämpades. När dessutom den globala inflationen i snitt låg på 8% är det lätt att se samma drivkrafter bakom försäljningsgaloppen, som de senaste fyra kvartalen.
Sektorerna skiljer sig
Bryter vi ner utvecklingen i sektorer syns tydliga skillnader. Granskar vi den totala resultatuppgången under kvartalet var den hela 16,1 miljarder kronor, där verkstadsföretagen stod för 14,0 miljarder, medan bankerna drog ihop 11,3. Även konsumentbolagen bidrog med en tydlig vinstökning på 3,3 miljarder. Bilden blir densamma om vi studerar prognosutfallet, som för samtliga bolag var plus 17,0 miljarder. Där ingår 7,3 miljarder från verkstadsföretagen och 3,8 miljarder från bankerna, medan konsumentföretagen svarade för 3,6 miljarder. Intäktsutvecklingen för dessa tre sektorer var därtill mycket stark, med 31% tillväxt för bankerna, 25% för verkstad och 19 för konsument.
Sämst detta kvartal var basindustri (metaller och skog) som redovisade ett vinstfall på 6,6 miljarder, vilket dock var ett fall från en mycket hög nivå. Utfallet mot prognos blev däremot tydligt positivt. Vinstfall visade också byggsektorn på 3,6 miljarder, men med ett positivt prognosutfall på 0,6 miljarder. Därefter kom IT/tele, också med ett fall på 3,6 miljarder, men med ett negativt prognosutfall på 0,1 miljard. Vad gäller försäljningsutvecklingen var den klart sämre än för övriga för bygg och basindustri, men ändå positiv med 8 respektive 4%, medan IT/tele landade på 11%.
I de två huvudsakliga sektorer som redovisar orderingång, alltså förväntad försäljning det kommande året, redovisade verkstadsföretagens genomgång markanta tillväxttal, medan byggsektorns bolag indikerar en fallande tillväxt. Många företag därutöver pratar om marknadsutvecklingen det kommande året, men få är utpräglat negativa. Mot bakgrund av att bilden var den omvända efter förra kvartalet, alltså många som varnade för en svagare marknad första kvartalet, är jag dock tveksam till de uttalande som görs. Det är uppenbart att den makroekonomiska bilden, med pandemifaktorer i Asien, fluktuerande valutor och kraftiga ränteförändringar, gör prognoser ovanligt osäkra. Det är inte bara analytikerna som går vilse i djungeln av svårtolkade trender.
Väljer att vara fortsatt försiktig
Förra kvartalet var slutsatsen att, även om det går långsamt, så försvagas vinsterna. Och så händer det här – kanonvinster! Med en dåres envishet fortsätter jag ändå att framhålla de kraftigt stigande räntornas negativa effekt på konjunktur och vinster, men att denna effekt tar tid. Nu kan vi emellertid se nedgången i den sektor som är mest ränteberoende, byggsektorn. Likt ett torkande sandslott på stranden påstår jag att övriga delar av ekonomin successivt kommer att drabbas. Fortsatt försiktighet är därför på sin plats.
LÄS MER: Peter Malmqvist: "Jag har aldrig blivit lika överraskad"