Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2019-09-16

Malmqvist om EQT: Risken som drar ned avkastningen

wysiwyg_image

Hur kommer EQT att lyckas på börsen, vilken påverkan får attacken mot oljeanläggningarna i Saudiarabien och vilka risker är störst på aktiemarknaden. Läs ikapp Aktiespararnas medlemschatt med Peter Malmqvist, chef för Analysguiden.

Aktienybörjaren: Hej, vad tror du om Brexit? När händer det och hur kommer världsekonomin att regera?

Peter Malmqvist: Hej Aktienybörjaren
I korthet är min bedömning följande. Det brittiska parlamentet har nu tagit kontrollen över premiärministern. Han började visserligen på knock, med att suspendera parlamentet i fem veckor, men möttes av en förödande moteld och led nederlag i fyra omröstningar i rad. Därför borde Boris Johnsons tid som premiärminister vara över. Därefter utlyses nyval, som blir kaotiskt, med en väldigt annorlunda parlamentarisk situation (jämfört med den harmoni som gällt i detta, i praktiken, tvåpartiland). Det tredje som händer är att britternas utlyser ett nytt EU-val, där de röstar för att vara kvar i EU. Jag bör dock poängtera, att inte ens de mest EU-vänliga brittiska skribenterna i Financial Times tror på detta scenario. De flesta verkar tro att britterna lämnar EU, men med ett modifierat "Theresa May-förslag". Om det blir som jag tror, då är det mycket bra för britterna, Sverige, Europa, världsekonomin och börsen. Även en Theresa May-lösning är bättre än det nuvarande kaoset. Det bromsar utvecklingen i Europa. Ett "no-deal" Brexit tror jag dock få räknar med, efter premiärministerns olika dikeskörningar. 

Thorvald: Viktigaste informationen för att satsa på ett bolag lär vara VD, ägare och styrelseordförande. Hur samlar man enklast på sig information om dessa?

Peter Malmqvist: Hej Torvald
Jag är en väldigt siffermässigt inriktad analytiker. Under mina år har jag gett upp hoppet om att kunna utvärdera VD eller någon i en företagsledning. De är oftast kloka och trevliga när man träffar dem, oavsett sammanhang. Jag har två knep i en utvärdering. Den ena är enkel. Företagsledningar som skapar hög och stabil avkastning på eget kapital, är skickligare än sådana som inte klarar det. Jag försöker då jämföra bolag som är så lika varandra det är möjligt. Det är inte lätt, för alla företagsledningar jag träffat, påstår att just deras företag är unikt och egentligen inte har några direkt konkurrenter. Därför blir det en jämförelse i vid bemärkelse: Banker, verkstadssektorn, detaljhandelsföretag, byggföretag, IT-konsulter, etcetera. Jag värdesätter en hög avkastning på eget kapital, med inte alltför stor skillnad mellan högsta och lägsta värde under en femårsperiod. Mitt andra knep, när jag kommer i kontakt med en företagsledning för första gången, ärr att ta årsredovisningen för tre år sedan (alltså idag 2016), läs vad som står där och granska vart bolaget då ansåg sig vara på väg. Jämför detta med var de är idag. De skall ligga nära den uttalade strategin för att jag skall tycka att ledningen har varit "duktig". Vad jag aldrig gör: Träffar en företagsledning och tror jag kan utvärdera deras skicklighet efter ett samtal med dem.., aldrig...

Vagabond: Vad tror du generellt om de svenska bankerna framöver? Dem anses vara lågt värderade på ett flertal multiplar. Men är det inte befogat när tillväxten är stagnerad?

Peter Malmqvist: Hej Vagabond.

Summa summarum: Banker är stabila, men växer långsamt. Totalavkastningen blir därför sämre än börsen, men stabiliteten och utdelningarna blir högre. Det stora hotet: Att Riksbanken höjer räntan till inflationens nivå. När? Undrar om jag kommer att få uppleva det som analytiker...?

Rebecka från Värmland: Vilka är de största riskerna i världsekonomin just nu?

Peter Malmqvist: Hej Rebecka
Trump, Trump, Trump, Trump och Brexit. Tyvärr, måste jag säga, för det skulle vara skönt att slippa denna extremfokusering på USA:s president. Jag har aldrig varit ens i närheten av att bevittna en enstaka person ha så stor inverkan på börsen (och naturligtvis hela världsekonomin). Det är helt obegripligt att ett politiskt utvecklat land, som USA, har ett system som innebär att en politiskt helt oprövad TV-kändis, kan nå ända upp till presidentposten, liksom att presidenten uppenbarligen kan skaffa sig så mycket makt. Problemen vad gäller handelskriget med Kina är ju ingen nyhet, men vi underskattar ändå effekten. Handelskriget syns tydligt i konjunkturstatistiken, även om många nog hade förväntat sig en ännu starkare effekt fram tills nu. Det gör att vi invaggas i känslan av att det inte är "så farligt i alla fall". Det är fel. Handelskriget är förödande och det värsta är att Donald Trump inte möter något mostånd mot detta på hemmaplan. Det finns nästan inga kritiska politiker eller kritiska tidningsartiklar. Därför tror jag att "kriget" kommer att pågå mycket länge. Båda sidor måste erfara betydande förluster, innan någon av länderna (alltså även Kina) vill komma till en lösning. Min bedömning är att det nu är bottenfruset, trots att Trump twittrar ut andra signaler. Jag tror inte han har kontroll över situationen. Jag tror inte det finns en "Trumpkran" som man kan sätta på eller stänga av, när man vill komma överens med kineserna. Dessutom drabbas USA:s konjunktur värre än den kinesiska. Därtill kommer rimligen USA att sluta upp bakom Saudiarabien, i den uppblossande konflikten med Iran. Det gör att oljepriset riskerar att stiga och med den inflationen. Överhuvudtaget är bojkotten av Iran ett stort orosmoment, inte bara för oljepriset, utan för hela stabiliteten i Mellanöstern. Detta är en lavin, som kan få mycket obehagliga konsekvenser. Mexiko, verkar ju USA ha hittat något vapenstillestånd med, liksom Kanada, men det är bara en tidsfråga innan Donald Trump startar ett krig inom bilindustrin med EU och Storbritannien. Än så länge har bilförsäljningen i USA varit hög, men nu syns svaghetstecken. Då kommer bilindustrin i USA gå ner och då kommer Donald Trumps krav på EU:s bilindustri att öka. Det är mycket illa, för efter olja, är bilar och bildelar världens största handelsvara. Ovanpå detta har vi Brexit, som gått från oroande, till obegriplig, till totalt kaos under tre års tid. Personligen tror jag EU ensidigt förlänger tidsfristen med britterna efter den 31 oktober, varpå britternas parlament röstar för att den förlängningen skall accepteras, varpå vi får ett brittiskt nyval, med ett fullständigt kaos, jämfört med tidigare. EU-valet var en indikation på att det brittiska, i praktiken, tvåpartisystemet är på väg att luckras upp. Efter ett kaotiskt parlamentsval, följer sedan en ny omröstning - för eller emot EU, varvid britterna röstar för att vara kvar. Jag erkänner att man måste vara ganska stor optimist för att tro på detta scenario, för britternas premiärminister är en sällsynt svår motståndare för parlamentet. Han har dock lidit fyra raka nederlag på kort tid, varför hans legitimitet som ledare för Storbritannien blir alltmer ifrågasatt. Och positivt? Tja, att Federal Reserve nog sänker styrräntan ytterligare...       

Margareta: Jag är ny på det här med aktier. Hur många bolag borde jag sprida mina risker i?

Peter Malmqvist: Hej Margareta
Riskutjämning inträffar ganska snabbt, redan vid ungefär fem bolag, förutsatt att det är fem bolag som inte är lika varandra. Du kan satsa i exempelvis ett verkstadsbolag, en bank, ett byggföretag, ett detaljhandelsföretag och ett hälsovårdsföretag, så kommer din portfölj att ha svängningar som är ganska lika de som gäller för hela börsen. Om du däremot satsar i fem banker eller bara fem It-företag, då kommer du inte uppnå någon större spridning. Då kommer denna portfölj att utvecklas ungefär som sektorn. Du kommer visserligen ha spridit dina risker på fem olika företagsledningar, så en viss spridning får du jämfört med att ha köpt bara ett företag, men svängningarna kommer att vara högre än börsen totalt. 

Dupont och Dupont: Vad innebär ECB:s räntesänkning?

Peter Malmqvist: Hej Dupont och Dupont,
Generellt innebär en låg ränta att börsen stimuleras. Det beror dels på att det blir billigare att investera för företagen, dels för att det sänker avkastningen på alternativen till börsplaceringar. Kapitalströmmar då till företagssektorn, vilket gynnar börskurserna. Så var det i alla fall förr och i alla fall i ekonomier, som försöker efterlikna den amerikanska. Där sker en stor del av sparandet i aktier och drömmen för de flesta är att äga sin egen bostad. Länder som liknar USA är naturligtvis Storbritannien, Australien, Kanada, men även Nederländerna och Norden. I Kontinentaleuropa (och Japan, men vi lämnar dem därhän) är det annorlunda. I mycket större utsträckning sker sparandet i räntebärande instrument (bankkonto, obligationer), samtidigt som det i framförallt Tyskland är mycket vanligt att du hyr din bostad. Statistik jag sett indikerar att hälften av tyskarna hyr sin bostad, mot 20 procent i de anglosaxiska länderna (och Norden). Aktiesparandet i Kontinentaleuropa lär ligga kring 10 procent av inkomsttagarna, mot ungefär 40 procent i de länder som försöker efterlikna USA. Effekterna av en räntesänkning i de anglosaxiska länderna och Norden blir därför att de flesta vinner (på lång sikt förlorar även vi dock, eftersom ränteavkastningen är viktigt för vårt pensionssparande). I de Kontinentaleuropeiska ekonomierna är det dock svårare att utse vinnare och förlorare. Det kan iakttas i den massiva kritik som ECB utsätts för i Tyskland. Det pratas i tidningarna om att Draghi "stjäl pengar" från de sparsamma medborgarna (tyskarna) och ger till de slösaktiga (Medelhavsländerna). Reaktionen på den senaste sänkningen är mycket negativ i Tyskland. Den andra aspekten gäller nivån på räntan. Min egen uppfattning är att räntesänkningar stimulerar bara under den period då räntan faller. Efter ungefär ett år har ekonomin nått ett nytt jämviktsläge och då ebbar den positiva effekten ut. Det ser vi tveklöst i Sverige, som lyckats få en bostadskrasch (hösten 2017) parallellt med minusränta i ekonomin. Ytterligare en dimension som jag iakttagit, är att räntesänkningar stimulerar bara så länge sänkningen inte går under noll. Minusränta skapar en ekonomi som alla vet inte är "den rätta", varför vi inte vågar spendera som tidigare. Att ytterligare sänka en minusränta till ännu mer minus, ger ingen stimulans, utan ökar bara förvirringen. Många ser det, helt riktigt, som en effekt av att ekonomin inte är på topp. Då blir man inte så riskbenägen. Dessutom får vi, som nämnts, en allt sämre pension längre fram, för en stor del av pensionssparandet är ränteberoende. Det märker vi inte ännu, men dagens 30 - 35-åringar kommer att behöva spara väsentligt mer till pensionen än sina föräldrar, för att få en bra pension, om dagens lågräntesituation består. Japan har hamnat i detta träsk och försöker lösa det med ännu lägre räntor, vilket är omöjligt. Summa summarum: ECB:s senaste sänkning är verkningslös. Mario Draghi försökte ännu en gång rädda Europa (han gjorde detta under Greklandskrisen), men denna går slår det bakut. Någon hjälp till Europas största ekonomi, Tyskland, är det definitivt inte. Där får han löpa gatlopp, vilket ju knappast lägger en grund för ekonomisk stimulans.       

Vagabond: På vilket sätt kan den senaste attacken mot oljebolag påverka inflationen, kan inflationen gå upp nu när oljepriset stiger?

Peter Malmqvist: Hej Vagabond
Se mitt tidigare svar! Alltså: Högre olja drar upp inflationen, vilket minskar ränteoptimismen, som är sämre för börserna.
 

Frida: Peter, hur kommer det som skedde i Saudiarabien i helgen med attackerna mot oljeanläggningarna att påverka börsen?

Peter Malmqvist: Hej Frida,
Attacken är odelat negativ. Inte bara stryper det uppenbarligen en försvarlig del av oljeproduktionen (Saudiarabien är den största producenten på världsmarknaden), vilket pressar upp priserna. Dessutom skapar det en synnerligen explosiv situation i Mellanöstern, som ju redan tidigare var en krutdurk. Sannolikheten för att USA försöker nå en lösning med Iran blir ju nu obefintlig, eftersom de redan öppet beskyllt Iran för att ligga bakom attacken. Om vi undantar risken för krigsliknande handlingar och bara diskuterar oljepriset, kan jag konstatera att oljan är den viktigaste faktorn för inflationsutvecklingen. När oljan, för nästan två år sedan nådde över 80 USD fatet (Brentoljan) var inflationen på väg upp. Därefter undantog USA:s president åtta av de viktigaste köparna av iransk olja, från den beslutade bojkotten och priset rasade till drygt 50 USD. Då gick den globala (och svenska) inflationen ner markant. Därefter började olja att återhämta sig, men har efter det återigen fallit tillbaka. Min slutsats är att detta är en väsentlig komponent i att den globala (och svenska) inflationen idag är lägre än på flera år. Därför vågar centralbankerna sänka styrräntan (även om de hellre pratar om risken för en lågkonjunktur). Det är oljan som styr de korta svängningarna i inflationen. En tumregel jag har är att den globala inflationen går ner 0,2 - 0,3 procentenheter, om oljepriset går ner 20 - 30 procent, men det är bara en tumregel. Om nu oljepriset skulle studsa upp och bestående ligga klart högre än tidigare, kommer det att dra upp inflationen och därigenom kväva en del av den ränteoptimism som vi såg ECB ge uttryck för i förra veckan. Det är inte bra för börsen.

Jesper: Hej, Peter! Vad är sunt att tänka på inför EQT:s börsnotering? Vilka argument är för och emot att teckna aktien eller köpa den sedan?

Peter Malmqvist: Hej Jesper,
Jag har ingen specifik rekommendation på EQT, utan ser det mer ur ett branschperspektiv. Då har jag två fokusområden. Det ena är defensivt. När storägare börsnoterar framgångsrika verksamheter, är min erfarenhet att toppen är nådd. Den mer spektakulära avkastningen ligger då bakom oss. Det behöver inte innebära att framtiden blir dålig, bara inte så bra som historiken. Ett problem med EQT, som ju är ett så kallat Private Equity-bolag, är att den långsiktiga historiken bara är förbehållet insiders, de som jobbat i firman och de kunder bolaget haft i sina fonder, vilket gör att det är svårt att förstå vad kärnkunnandet ligger i. Är det i att utveckla företag? Eller ligger kärnkunnandet i att köpa dyrt, paketera om och sälja ännu dyrare? I det senare fallet är det nog svårt att bli framgångsrik, eftersom priserna idag på företag är ganska högt uppdrivna. Jag har läst en del analyser kring Private Equity och det tycks som om branschen totalt sett ger bättre avkastning än ett globalt börsindex, men att skillnaden är stor mellan olika förvaltare. På plussidan, sett ur EQT-perspektiv, ligger att stora fonder/förvaltare verkar bli mer lyckosamma än små fonder. Eftersom EQT:s förvaltning är en av de största i Europa, ligger det på plussidan. Däremot är jag personligen inte imponerad av det "hybris" som Private Equityindustrin drabbades av fram till 2008 - 2009, då stora internationella fonder gick in i synnerligen kapitaltörstande och utvecklingsintensiva branscher, med stora svängningar. Uppköpet av bilföretaget Chrysler, som var en av de största affärerna, var deprimerande. Ett annat obegripligt exempel var i Europa att private equity började köpa båtföretag, världens mest riskfyllda bransch. En stor del av båttillverkningen i Europa var PE-ägd och högbelånad när det small 2008. Det blev totalförlust, alltså 100 procents värdefall, i de flesta affärerna. För att Private Equity skall vara intressant, tror jag de måste jobba med utveckling av lågriskföretag, vilket primärt innebär "snabbrörliga" konsumentvaror och tjänster. Det är verksamheter som tål hög skuldsättning (vilket alltid är inblandat vid förvärven), eftersom stabiliteten är hög och investeringsbehovet lågt. En sorgkant i EQT är att bolaget bara kommer att leverera halvårsrapporter. I en så sammansatt verksamhet som EQT:s investeringsverksamhet innebär det att vi som står utanför företaget, alltid kommer ha sämre information än insiders. Risken är därför att vi utanför bara får köpa aktierna efter det att insiders vet hur det går. Den insiderrisken dra ner avkastningen. Jag tycker det är en obegriplig och oförsvarlig informationspolicy, som de lyckligtvis blir ensamma om på börsen.     

Bonnilexi: Har aktier i SHB som legat minus ett bra tag. Utdelningarna kompenserar väl något kanske. Frågan är väl kommer bankaktier att fortsätta nedåt trend flera år till. Sälja av nu eller behålla?

Peter Malmqvist: Hej Bonnilexi,
Banker har haft en ganska svag totalavkastning (kurstillväxt plus utdelning) de senaste tio åren, ungefär hälften av exempelvis verkstadsaktierna. Däremot har de uppvisat en bra stabilitet. Det tror jag fortsätter. Det stora hotet mot banken är en bostadskrasch och även om bostadsmarknaden är skakig, ser jag ingen krasch runt hörnet just nu. Visserligen är Riksbankens utlovade räntehöjning kring årsskiftet ett orosmoment, men inget allvarligt. Den dag vi återigen har en styrränta som är i nivå med inflationen, då är det dags att bli orolig för bostadsmarknaden och, därigenom, för bankerna. 

Författare Redaktionen

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.