Optimisten v
Börsen är ner 25% sedan årsskiftet och stora delar av de föregående årens fina avkastning är som bortblåst. Ett tufft läge där en rad variabler plötsligt vänts till börsens nackdel.
Sentimentet, alltså humöret hos investerare, har legat kring historiska bottennivåer några månader nu. Alltifrån förvaltarundersökningar till sammansatta index som väger in flertalet indikatorer såsom volatilitet, priset på högriskobligationer och om stora börsindex handlas under eller över vissa nyckelnivåer.
Två sidor av myntet
Att börshumöret är lågt är en perfekt kontraindikator menar vissa, att köpa när andra är rädda är som bekant ett klassiskt råd från Warren Buffett. Andra hävdar bestämt att det snarare bör ses som ett tecken på ytterligare fallhöjd. Och är det ens så pessimistiskt? Känslan är alltjämt att strategin att köpa på dippen fortsätter att dominera på många håll.
I vanlig ordning finns det allt som oftast två sidor av myntet när det kommer till aktiemarknaden, antingen ser vi glaset som halvfullt eller halvtomt. På just det temat, att det finns både optimism och pessimism där ute, har vi försökt summera de variabler som investerare just nu bevakar extra noga och som sannolikt kommer att sätta tonen under överskådlig framtid.
Centralbankernas agerande
Med ihållande hög inflation är det fullt fokus på vad världens centralbanker ska hitta på. Av historien har vi lärt oss att börsen är stället att vara på när likviditetskranarna är öppna, alltså när centralbankerna sänker räntan och obligationer köps. Omvänt gäller när det stramas åt, när räntan höjs och stödköpen avtar. Därför är centralbankernas väg framåt oerhört viktigt för börsens framtida riktning.
Optimistens argument
Centralbankerna, med amerikanska Fed i spetsen, kommer givetvis behöva ta hand om inflationen men är de verkligen vara beredda att sänka ekonomin och börsen fullständigt? Fed kan mycket väl vända tillbaka ganska snart, så fort inflationen visar på en topp, och då kommer den framåtblickande börsen strunta i att det ser dåligt ut just nu.
I stället kommer den glädjas åt mjukare centralbanker och att kraschlandning av ekonomin undviks.
En sak som talar för att Fed kan agera mer duvaktigt tidigare än marknaden tror är att centralbankernas hårda tonläge är en del av ett spel där det handlar om att försöka få ner inflationsförväntningarna. Det är inte heller givet att prishöjningarna får långvarig inverkan genom spridning i form av ökade löner etc. För att inflationstalen ska fortsätta vara höga måste priser på bland annat energi och livsmedel då fortsätta stiga kraftigt från dagens redan höga nivåer.
Pessimistens motargument
Tyvärr känner nog Fed (och sannolikt alla andra centralbanker) att de fortfarande är ”behind the curve”, alltså agerade för sent på den stigande inflationen och nu måste höja räntan aggressivt för att komma i kapp. Fed kommer därför inte vara vår ”kompis” förrän såväl inflationsförväntningar som faktisk inflation faller tillbaka mot målet på 2%.
Dessvärre är fortfarande problemet att det verkar svårt att råda bot på den komponentbrist som stört världsekonomin sedan återöppnandet av ekonomin i spåren av pandemiutbrottet. Risk föreligger därför att det inte riktigt hjälper att centralbankerna kyler ner ekonomin, inflationen kommer oaktat att vara svår att bryta ner tills utbudssidan kommer ikapp. Det verkar dessvärre ta betydligt längre tid än många trott.
Hushållens konsumtion
Huruvida vi ska gå in i djupgående och segdragen recession eller om ekonomin ska lyckas hålla sig uppe någorlunda okej beror mycket på hushållens förmåga att fortsätta konsumera. Konsumtionen står för en stor del av total BNP och är därför på många sätt nyckeln för vart vi tar vägen härifrån.
Faller konsumtionen är det bara en tidsfråga innan bolagens vinster påverkas. Och tillsammans med ihållande inflation och höga räntor är den onda spiralen i gång med varselvåg, stigande arbetslöshet, fallande tillgångspriser och ännu svagare konsumtion.
Optimistens argument
Självklart har kostnaderna stigit på sina håll men hushållen är överlag ganska stöttåliga just nu. Ett par pandemiår av återhållsam konsumtion, tillgångspriser som stigit kraftigt och höga sparkvoter gör att det finns en större buffert att ta av än vad många tror.
Så länge arbetslösheten håller sig på låga nivåer bör konsumtionen hålla sig uppe relativt väl. Senast förra veckan var Finansinspektionen ute och pekade på att de svenska hushållen (som bekant är högt skuldsatta) klarar betydligt högre räntor. Enligt Konjunkturinstitutets senaste prognos kommer arbetslösheten också fortsätta att falla.
Pessimistens motargument
Efter nästan ett decennium med nollräntor har kraftigt ökad skuldsättning och upptrissade tillgångspriser bidragit till en hög grad av räntekänslighet bland såväl företag som konsumenter. Det får vi känna på nu. Bolagen har hittills kunnat parera högre kostnader genom att föra över det till konsumenten, men var går hushållens gräns?
Just nu upplever vi högre priser på de mesta och dessutom stigande bolåneräntor. Konjunkturinstitutets senaste rapport var dessutom skrämmande läsning där hushållens framtidstro fallit kraftigt på kort tid. Det lär sannolikt dra med sig bolagens optimism ned och sedermera översättas i lägre försäljning och vinster.
Bolagens vinster och värdering
Vad ska vi då tro om bolagens möjligheter att fortsätta växa sina vinster? Bolagens förmåga att generera vinster är det som ger bränsle åt börsen på sikt. Värderingen måste givetvis också tas i beaktning. Hur mycket är investerare beredda att betala för framtida vinster i rådande marknadsklimat? Vad är billigt, vad är dyrt?
Optimistens argument
I takt med att börsen har fallit kraftigt har också värderingen kommit ner till mer sunda nivåer bland flertalet bolag. Det skapar en mer attraktiv risk/reward från dagens nivåer. Titta bara på den amerikanska börsen till exempel. Där handlas det breda indexet S&P 500 till p/e 15 på tolv månaders framåtblickande vinster.
Det är en siffra som ligger både under 5- och 10-årsnsittet. Med lägre värderingar sjunker, allt annat lika, risken på börsen. Marknaden har helt enkelt tagit höjd för sämre sifferleverans från bolagen kommande kvartal.
Dessutom har bolag generellt (inte alla) en mer slimmad business än tidigare och är dessutom mer snabbfotade än tidigare, med senaste kriserna i bakhuvudet. Med andra ord kommer bolagsledningar vara mer på alerten att agera på en vikande efterfrågan i marknaden. Därmed bör bolag kunna försvara sina vinster bättre i en ekonomisk nedgång än vid tidigare tillfällen.
Pessimistens motargument
Absolut, dagens värderingar är lägre än för sex månader sedan men det borde oroa investerare vad som ska hända med ”e:et” i p/e-talet framöver. Än så länge har analytikerna varit rätt försiktiga med att dra ner sina prognoser alltför mycket.
Rimligen inväntas siffrorna från andra kvartalet innan analytikerna kommer att ge sig på justeringar vad gäller framtida vinster. Då kanske det helt plötsligt inte ser så billigt ut. P/e 15 kan snabbt bli p/e 20 om vinsterna vänder ned tvärt.
Hittills har en stark efterfrågan kompenserat för prisuppgångar på olika insatsvaror. Om efterfrågan nu börjar mattas av kommer högre kostnader börja pressa lönsamheten. Plötsligt kommer vinstestimaten att pressas ned.
Vad man ska äga?
Här råder det en större enighet att det är i bolag med starka marknadspositioner, pricing power och solida balansräkningar som man främst ska botanisera bland. Det kan exempelvis vara ett Atlas Copco, ett Holmen, ett Skanska eller ett SEB.
Vidare är högutdelare och defensiva aktier något som bör premieras. En direktavkastning på några procent är inte dumt i rådande klimat. Där hittar vi aktier såsom AstraZeneca, Tele2 och Axfood.
Sedan finns det givetvis många möjliga scenarier som kan ändra förutsättningarna inom vissa sektorer bland börsbolagen. Ponera att centralbankernas åtstramning biter snabbt. Då faller räntan faller tillbaka i spåren av lägre inflations- och tillväxtförväntningar, det borde vara ett klimat som kan väcka liv i många hårt nedpressade tillväxtaktier.