Platsar Fingerprint i finrummet?

Detta framgår ur en artikel i Aktiespararen nummer 11 2016.

Är vår älskade aktie föremål för en konspiration bland blankare som vill underlätta för ett fientligt uppköpsbud till vrakpris? Vi måste stoppa detta! Vi har blivit kallade sekt, huliganer och så vidare, men det är nu det är dags för oss att visa vad vi menar med LONG AND STRONG”.

Kommentarer som påminner om detta är spridda på nätforum som behandlar Fingerprint Cards, aktien som just nu ser ut att ha den högsta andelen fans i ägarskaran.

Skeendet är på intet sätt nytt. Värde­papper med ägare vars gemensamma besatthet gränsar till masspsykos har funnits i alla tider. Ofta slutar investerarresorna i dessa aktier i tårar, men i just Fingerprint Cards (https://old.aktiespararna.se/popin/2700) fall (eller ”fingret” som bolaget kallas bland anhängare) har ägarna nått en närmast exempellös avkastning.

Hur går det egentligen till när ett företag får fans? Hur ska man som seriös aktiesparare se på fenomenet?

Redan Ivar Kreuger hade ju nationen i ett stadigt grepp. Reefat-el Sayeds Fermenta gjorde många placerare rika och så småningom fattiga igen.

Under sekelskiftets internetboom hade många företag en hård kärna av investerare som slogs hårt för sina aktier: Framfab, Icon och många andra attraherade stora skaror med placerare som inte bara såg dess aktier som placeringar utan någonting betydligt större och viktigare.

För att det ska fungera krävs till att börja med en affärsidé som gemene man kan uppfatta som lättförståelig. Under internetkonsulternas gyllene era handlade det om ”Den nya ekonomin” som i första hand krävde sajter och system som – menade anhängarna – bara kunde levereras av de unga, obyråkratiska internetkonsulterna.

Under en minnesvärd kapitalmarknadsdag i internetkonsulternas tecken, väste en välkänd amerikansk fondförvaltare ”I’ll bet ya this WM-Data guys don’t have IT-savvy musicians developing the new stuff in their basement” när Framfabs måleriske, unge vd Jonas Birgersson efterträddes av WM-Datas Lars Harrysson i talarstolen.

Den fråga som omedelbart infann sig var naturligtvis på vilket sätt tre heltidsanställda musiker som hade i uppgift att ”skapa nya grejor” kunde motivera börskurser som regelbundet steg motsvarande en skaplig årsavkastning – om dagen. Men några svar gavs aldrig.

Den synbarliga enkelheten i alla argument ”förstår du inte ens varför man behöver musiker anställda i bolaget, har du inte hajat någonting” upplevdes som fullt tillräcklig.

För det andra: att de ledande gestalterna under internetboomen var starka, verbala och på sitt sätt karismatiska personer med distinkta kännetecken (fleecetröja, någon?) bidrog absolut.

I många fall hjälper nya nyckeltal till när de gamla inte fungerar längre. Fingerprint Cards framgångsresa (som onekligen visat sig bygga på en fungerande affärsidé till skillnad mot många andra kompisaktiefall) har kantats av pressmeddelanden utan större substans. I internetkonsulternas fall började till och med analytiker på firmor som dittills betraktats som seriösa att tala om ”förändring av utestående offertstock” som en variabel av betydelse.

Man kan inte heller bortse ifrån aktiemarknadens funktionssätt. Ett bolag som ökar i värde under en längre tid kommer så småningom upp även på de lite större placerarnas radar. Till en början ger sig småbolagsfonderna på företagen och om bolagen då kan leverera någonting som underbygger fortsatt kursuppgång, kan resan fortsätta in i börsens finrum. När börsvärdet är så högt att aktien inkluderas i större index, fortsätter kursuppgången av rent tekniska skäl eftersom fonder som speglar dessa index mer eller mindre ”tvingas” investera.

Så småningom ger uppgången ytterligare uppgång: Ett argument som användes på fullt allvar (av storbanksmäklare till stora svenska aktiefonder) under internetboomen var ”vi har en post Framfab här. Om ni inte har aktien i era portföljer vid årsskiftet, kommer det ju att se generande ut.”

Ännu viktigare för framväxten av fanskaror är förmodligen de stora förändringarna på aktie­marknaden under det senaste decenniet, och då framförallt användningen av internet och sociala medier. Vem som helst med en affärsidé kan, om den bara iakttar placeringsjuridiska regler, nå placerare i alla storleksklasser och precis som vilken berömd bloggare eller youtubare som helst skapa sig anhängare.

Aktiespararen skrev tidigare (i nummer 10/2015) om hur bryggeriet Brewdog lyckats bygga ett väldigt starkt varumärke även på den finansiella sidan genom att anpassa sin kommunikation till de nya mediernas krav: tydligt, kaxigt, lättförståeligt och lagom humoristiskt.

Det är inte sannolikt att klockan vrids tillbaka, oavsett hur det går för de minst välunderbyggda investeringarna. Närmare till hands ligger att även de större bolagen på aktiemarknaden tvingas anpassa sig till de förändrade spelreglerna i sin kommunikation.

Fingerprint Cards rapport för tredje kvartalet skapade ingen större skillnad i marknadens syn på bolaget. Efter en inledande hicka har aktien – trots rekordstort antal blankare – återtagit terräng och handlas på i stort sett samma nivåer som tidigare.

Men alldeles oavsett rapporteringen för det tredje kvartalet är knäckfrågorna flera för Fingerprint Cards, som lyckats med sin första resa från förhoppningsbolag till ett företag som verkligen levererar äkta intäkter.

Kritikerna riktar främst in sig på om bolaget kan hänga med när nästa generations fingeravtrycksläsare gör entré på marknaden.

Här är farhågorna att den tekniken ligger närmare i tid än aktiemarknaden räknat med, och att Fingerprint Cards inte är tillräckligt väl förberedda för att kunna ta del av marknadstillväxten, för att så småningom bli helt förbisprungna.

De positiva bedömarna menar å sin sida att tillämpningarna för Fingerprints teknik bara har börjat att ta marknad, och att framväxande nya områden, inte minst vad gäller uppkopplade ting (”The internet of things”) som bilar, kylskåp, hemlarm med mera räcker mer än väl för att underbygga tillväxtprognoserna under perioden fram till nästa tekniksteg.

Med en ny ledning på plats har Fingerprint Cards därtill oddsen på sin sida vad gäller att undvika fler skandaler kring sin aktiemarknadskommunikation. Det är i allra högsta grad en nödvändighet om bolaget skall vara i finrummet för att stanna.

Hans-Olov Öberg