Riksbanken höjer räntan

Utöver att det globala inflationstrycket är förhöjt till följd av utbudsstörningarna kopplade till kriget i Mellanöstern har energipriserna stigit ytterligare och inflationen i omvärlden har ökat. Den svenska KPIF-inflationen låg på 1,5% i september, i linje med Riksbankens senaste prognos, men Riksbanken pekar i sitt pressmeddelande på att inflationen hålls nere av direkta effekter av tillfälliga finanspolitiska åtgärder och att om dessa exkluderas var KPIF-inflationen 3%.

"Samtidigt pekar indikatorer på att kostnadstrycket fortsatt är över det normala. Enligt preliminär statistik ökade BNP under tredje kvartalet och sysselsättningen steg, båda i linje med prognosen. Stämningsläget hos hushållen sjönk i oktober, men det steg ytterligare hos företagen", skriver de vidare.

Såväl KPIF-inflationen som den mer underliggande inflationen väntas nästa år stiga över 2% med grund i ett starkare konjunkturläge och kostnadsökningar till följd av utbudsstörningarna, samt att kronan har försvagats i år.

Då inflationen väntas stiga framöver på grund av ett starkare konjunkturläge i kombination med kostnadsökningar har direktionen beslutat att höja styrräntan med 0,25 procentenheter till 2%.

"Om inflations- och konjunkturutsikterna står sig är det sannolikt att styrräntan höjs ytterligare det närmaste året, i linje med styrränteprognosen i september", skriver de vidare.

Samtidigt finns det flera risker som kan påverka utsikterna, såsom att ekonomin växer anbbare än väntat eller att orsakerna till utbuds-störningarna kvarstår. Man pekar också på "risker för en svagare efterfrågan kopplade till omvärlden, som geopolitisk osäkerhet, oro kring AI-investeringar, och svaga statsfinanser i vissa länder".