Rolander: Köp kassakon
Det råder nu brist på stabila högutdelare. Tele2 har fler åtrådda egenskaper som strukturell tillväxt, god lönsamhet, sunda finanser och en delägd godbit som möjliggör fler extrautdelningar. I förening med låg risk är paketet svårslaget.
Fjolåret blev händelserikt. Samgåendet med det Kinnevik-delägda kabel-TV och bredbandsbolaget ComHem gick igenom och Tele2 fokuserades geografiskt, genom flera avyttringar, på den svenska och baltiska marknaden. I den processen uppkom stora jämförelsestörande poster som, netto, lyfte det redovisade resultatet till 7,24 kronor per aktie.
För kvarvarande verksamheter blev resultatet i fjol 4,81 kronor per aktie. Prognosen för 2020 är försiktig och innebär ett smärre vinsttapp på grund av coronapandemin som drabbar småföretagskunder och därmed omsättning och resultat.
Inriktningen nu är att agera som en integrerad och ”smart” operatör med paketerbjudanden. TV-tjänster har också börjat lanseras i Baltikum. Tillväxt ska kombineras med effektivitet och ett ledarskap inom hållbarhet vilket särskilt potentiella företagskunder och kunder i offentlig sektor ger prioritet.
Den fleråriga inbrytningen i Nederländerna gick också hem i början på 2019. Det blev en sammanslagning med Deutsche Telekoms lokala affär. Tele2 belönades med kontanter och en ägarandel på 25 procent i den nya operatören som i fjol hade en omsättning på drygt 20 miljarder kronor. Om ett par år kan andelen säljas eller synliggöras – 10 miljarder kronor eller 15 kronor per aktie – vid en börsintroduktion.
Huvudägaren Kinnevik äger 27 procent i Tele2 vars roll i Stenbecksfären är som en stinn kassako vars vikt är 40 procent i portföljen. Efter det starka fjolåret föreslog styrelsen en ordinarie utdelning på 5,50 kronor, utbetald i två delar, och en extrautdelning på 3,50 kronor. För Kinnevik handlar det om 1,7 miljarder kronor vilket motsvarar det bedömda investeringsbehovet under 2020 i övriga portföljbolag. Kinneviks skuldsättning, före utdelning från Tele2, på 1,5 miljarder kronor motsvarar en belåningsgrad på låga 2,5 procent. Låneutrymme finns alltså men egen kassagenerering är i dessa tider att föredra.
Extrautdelningen på 3,50 kronor eller 2,4 miljarder kronor grundas på försäljningen av Tele2 Kroatien i fjol som nyss betalats. Ändå annonserade styrelsen i april att extrautdelningen ställs in med hänvisning till rådande osäkerhet, men flaggade för att när läget klarnar ska en extra bolagsstämma göra slag i saken. Kinneviks behov av likviditet är spritt över året och en fördröjning är ingen stor sak.
Företag ska vara sunt finansierade. Eget kapital ska inte slösas med. Tele2:s mål är att skuldsättningen ska ligga inom intervallet 2,5 – 3 gånger rörelseresultatet före avskrivningar (ebitda). Vid utgången av 2019 låg den på 2,5 och vid utgången av första kvartalet på 2,3. Den ordinarie utdelningen i maj lyfter skuldsättningen men kommande kassaflöden ger utrymme i fjärde kvartalet för såväl ordinarie utdelning (2,75 kronor) som extrautdelningen (3,50 kronor). Skuldsättningen landar inom intervallet.
Kostnadseffektiviseringarna från i fjol fortsätter med sikte på ytterligare 1 miljard kronor sett över tre år, eller en marginalförbättring på närmare 4 procent.
I redovisningen finns stora avskrivningar vilket gör att kassaflödet till aktieägarna, som löpande kan delas ut, är betydligt högre än vinsten. I nuvarande takt är avskrivningarna 1,2 miljarder kronor högre än investeringarna vilket motiverar att utdelningen för 2020 är 1,75 kronor högre än vinsten per aktie och blir 6,25 kronor. Aktiens framåtblickande direktavkastning är goda 5,3 procent.
Det tydligaste alternativet till Tele2-aktien är givetvis Telia, som strax, från 4 maj, leds av stjärnan Allison Kirkby. Hon var vd för Tele2 fram till 2018 och har nu gjort en tvåårig svängom hos danska TDC. Ordförande är Stenbeckmannen Lars-Johan Jarnheimer. Båda stärker Telias profil och lyfter konkurrenskraften. Men förvärvet av Bonnier Broadcasting, med TV4, är en dålig affär som ytterligare försämrats av coronaviruset. Telekom via kopparledningar krymper vidare vilket höjer kraven på lönsamhet i de delar som direkt konkurrerar med Tele2. Att ha en huvudkonkurrent med kortsiktigt pengabehov är gynnsamt.
För 2019 delar Telia ut 1,80 kronor i två vändor och den andra, 90 öre, kommer i oktober. Det skulle ha blivit 2,45 kronor men styrelsen sänkte förslaget. Nästa år är det rimligt att hoppas på 2 kronor vilket skulle ge aktien (34 kronor) en direktavkastning på höga 6 procent. Men tillväxten sviker och aktiens p/e-tal är 24.
P/e-tal på 24 för 2020 gör att också Tele2-aktien ser dyr ut. Men justerat för den nederländska ägarandelen, årets innestående utdelning och för överavskrivningar landar p/e-talet på smakliga 16 räknat på 2021. Tillväxt i säkra kassaflöden som löpande fyller på ägarnas plånböcker motiverar en premievärdering. Vi räknar in Nederländerna och landar i en riktkurs på 138 kronor. Aktien landar i byrålådan som långsiktigt köpvärd.