Så påverkas portföljen av valutgången

Konsekvenserna på lång sikt går inte att orda om. Att spå den kortsiktiga börseffekten av val­utgången är också knepigt. Det förutsätter att vi känner förväntningar på börsen. Förra gången, 2016, föll börsen initialt med 5 procent på Hillary Clintons oväntade förlust men stängde dagen plus 1 procent. Börsen lutar nog fort­farande mot Trump.

Strax efter att för tredje gången ha nominerat en domare, sjubarnsmamman Amy Coney Barrett, till Högsta domstolen drabbade Donald Trump, född 1946, samman med Joe Biden, vicepresident under Obama född 1942, i en första tv-debatt. Den kom att kännetecknas av etikettsbrott och slag under bältet. Båda försökte få den andre att göra bort sig och lyckades med det. Trump förordar ordning och reda medan Biden vill ha ordning och rättvisa. Det blev inte mycket av det här. Bataljen saknade också humor och sågs som ett lågvattenmärke.

Strax efteråt insjuknade Trump i covid-19, medicinerades kvickt och blev helt friskförklarad efter en vecka. Men beslut hann fattas om att ställa in en andra tv-debatt. Det är till nackdel för Trump som kan underhållning inte minst efter en lång tv-karriär.

Joe Biden är en erfaren demokratisk politiker invald i senaten redan 1972 och i egenskap av vicepresident under Obama också talman i senaten under åtta år. Han kampanjade inför presidentvalet redan 1988 men drog sig tillbaka efter ett klavertramp. I primär­valet 2008 besegrades han av Obama som sedan tog med honom som vicepresidentkandidat.

Sedan 2017 har Biden inte haft politiska uppdrag utan varit privat verksam och tjänat mångmiljondollarbelopp på böcker och föredrag. Hans återkomst ska nog ses som ett schackrande i partiapparaten för att hitta en kandidat som har chans att slå ut den kyssande, slagfärdige Trump.

Biden tillhör etablissemanget i Washington och bor i gamla svenskbygden Delaware. Han räknas som moderat demokrat till höger om vänsterkandidaterna Bernie Sanders och Elizabeth Warren. Han vädjar till alla demokrater men också till oberoende väljare utan partitillhörighet, som är den största gruppen, och till missnöjda republikaner företrädda av utträngde Mitt Romney.

Biden är lite trött och färglös. Att han ändå hamnar högt i opinionen beror på att en stor majoritet av hans breda väljarunderlag motiverar valet med att de röstar emot Trump.

Det som är avgörande för demokraterna denna gång liksom 2016 är att få upp soffliggarna. För det krävs att de är arga och lockas av Bidens återgång till aktiv miljö­politik och skattehöjningar på bolag och välbeställda. I debatten med Trump blickade Biden, länge och i stället för att presentera politik, rakt in i kameran och uppmanade väljarna att rösta nu (poströstning).

Trumps fjäder i hatten i breda väljargrupper i början på 2020 var en rekordlåg arbetslöshet på 3,7 procent och positiva förväntningar som inte bara gav börsrekord utan också hoppfullhet.

Covid-19 förstörde arbetsmarknaden med dryga 20 miljoner förlorade jobb och en topp på arbets­lösheten med 14,7 procent i april. En tillfällig arbetslöshetsersättning på $600 i veckan infördes och sedan dess har arbetslösheten f­allit brant och bör ha halverats till dryga 7 procent i oktober.

I politiken kritiseras Trump för hanteringen av covid-19 och då såväl i termer av antal döda (flest i världen, väl över 200 000 och något fler än i Sverige justerat för folkmängd) som massarbets­lös­heten. Det rimmar illa. Trump skyller på Kina.

Valet handlar ju inte bara om presidentposten utan också om delegater i senaten och representanthuset. I utgångsläget efter 2016 hade republikanerna allt. I mellanvalet 2018 tappades majoriteten i representanthuset och kongressen är därför splittrad.

Frågan nu är om demokraterna också tar senaten. Det skulle bakbinda Trump om han vinner. Med en demokratisk kongress och Biden i Vita Huset kan deras agenda genomföras. Börsen föredrar mindre politik med en splittrad kongress.

Poströster tar tid att räkna och USA:s hantering har brister. Skulle Biden framstå som vinnare redan på valdagen accepterar nog Trump det. Omvänt blir det stökigt, vilket börsen räds. Utfallet drar ut på tiden och avgörandet kan, liksom 2000 när George Bush besegrade Al Gore, komma i Högsta domstolen efter en månad. Såväl Biden som Trump lär lyssna på nytillsatta Amy Coney Barrett. Då brister storglädje ut på börsen igen. Den som lever får se.

Kandidaternas program som tydligt kan påverka börsen:

Joe Biden

Höjer bolagsskatten tillbaka till 28 procent från nuvarande 21 procent vilket skulle innebära en vinstsänkning med
9 procent. Inkomstskatten för hög­inkomsttagare höjs med mer än 400 000 dollar, avdragsmöjligheter som Trump, enligt Biden, utnyttjat ska stängas och arvs- och gåvoskatter höjas.

Här finns också planer på att myndigheter ska ge amerikanska tillverkare företräde i alla upphandlingar och $400 miljarder i offentliga investeringar på ­infrastruktur och hållbara energi­lösningar ska bestå av inhemska produkter och tjänster.

Vinnare: Skanska.

Biden menar att amerikanskt näringsliv är konkurrenskraftigt och att landet ska kvarstå under Världshandelsorganisationens paraply vilket innebär en återgång till Obamatidens politik. Även här annonseras dock en ambition att stärka konkurrenskraften genom en federal satsning, eller subvention, av forskning och innovationer på $300 miljarder. De områden som lyfts fram är elfordon, lättviktiga material, 5G och artificiell intelligens.

Vinnare: Tesla och Powercell.

Biden vill att sjukvårdsförsäkrings­reformen Obamacare återgår till originalet, som var för dyrt enligt Trump, och utvidgar den statliga allmänna sjukförsäkringen till fler låginkomsttagare än de 20 miljoner som får den nu.

Biden är för en återgång till mer internationella samarbeten och avtal som ju Trump har ensidigt lämnat. Parisavtalet, med fokus på minskade växthusgas­utsläpp, ska skrivas på igen. Bränning eller skövlande avverkningar i Amazonas ska stoppas ­genom internationella avtal. Klimat- och miljö­politik, som är viktiga inte minst bland unga väljare, får stor plats i Bidens program. Trumps personalnedskärningar på miljömyndigheten EPA ska vändas. Lagar ska återinföras, uppmjukade regler återställas och nysatsningar göras. Beloppsmässigt handlar det om två tusen miljarder dollar över tio år.

Vinnare: Azelio och Vestas.

Donald Trump

Primärt vill Trump se en återgång till det gynnsamma läget i amerikansk ekonomi innan covid-19 slog till. Tiotalet miljoner jobb ska skapas på lika många månader. Fortsatta stimulanser, inklusive inkomstskattesänkningar, ska åstadkomma det.

Generella, stora infrastruktursatsningar lyfts fram liksom att skyndsamt få till ett landsomfattande 5G-nätverk.

Vinnare: Ericsson och Nokia.

Trump går också vidare med sin protektionistiska politik syftande till fler jobb inom tillverkning, och flaggar för fler handelspolitiska avtal, där tullar slår till, och lägre skatt för bolag med inhemsk tillverkning än för dem som importerar.

Förlorare: Sandvik och SSAB.

Kina som står i säkerhetspolitiskt centrum ska bromsas upp med särskilda handelsregler och skattefördelar för dem som flyttar hem jobb och tillverkning och straff, i form av utestängning från federala upphandlingar, för dem som lagt ut tillverkning till Kina.

Förlorare: Apple och Volvo Cars.

Under pandemin har Trump uppmuntrat läkemedelsbolag såväl när det gäller ­behandlingar som vaccin. Det har bolagen, och aktiemarknaden, uppskattat.

Vinnare: Astra Zeneca, Johnson &
Johnson och Moderna.

Långsiktigt är Trumps ambition att sänka kostnader för receptbelagda läkemedel vilket givetvis skulle sänka bolagens vinster fram­över. Utgångsläget är att läkemedels­priserna i USA är ungefär dubbelt så höga som i omvärlden inklusive Kanada.

Han är inte emot att sänka koldioxidutsläpp men tvivlar på kopplingen till global uppvärmning. Fortsatt avreglering ska gynna energisektorn, vilket främst handlar om smutsig olja, gas och kol, och göra USA helt oberoende.

Vinnare: Exxon och Lundin Energy.

Inom utrikespolitiken upprepar Trump att han vill avsluta pågående, oändliga krig men upprätthålla och stärka egen militär överlägsenhet och förmå allierade att öka sina militärutgifter vilket kommer USA till del i form av ökad export.

Vinnare: Lockheed Martin och SAAB.