Strategen: Här är vinnarna - och förlorarna - på starkare kronan
Tidig onsdagsmorgon, svensk tid, började Donald Trumps nya 25-procentiga tullar på europeiskt stål och aluminium att gälla. EU svarar med motåtgärder – bland annat med tullar på sprit, båtar och motorcyklar från USA. Samtidigt har Trump dragit tillbaka tidigare aviserade, 50-procentiga tullar, mot Kanada.
Var tullkriget i slutändan landar är fortfarande osäkert. Men ett kan man sannolikt vara säker på, menar Esbjörn Lundevall, aktiestrateg på SEB.
”Att det kommer bli högre tullar än vad det har varit tidigare, det står klart. Sannolikt kommer det också bli tullar på de flesta produkterna som importeras till USA. Resultatet blir högre priser.”
Lundevall tar aluminiumtillverkaren Norsk Hydro som exempel.
”Aluminiumpriserna blir helt enkelt 25 procent högre i USA. Det innebär att allt från bilar till läskburkar blir dyrare. Och när något blir dyrare minskar efterfrågan. Man kanske byter ut vissa aluminiumkomponenter till komponenter i något annat material. Men det är den enda effekten du kommer att få. Jag tror inte Norsk Hydro kommer att bygga nya aluminiumsmältverk i USA på grund av det här.”
Då en generell effekt av tullarna är högre priser och dämpad efterfrågan väntas konjunkturkänsliga bolag bli förlorare på tullarna
”Det är ingen dramatik. Men för konjunkturkänsliga Stockholmsbörsen är det ett minus i kanten. Generellt är det negativt för cykliska sektorer – som industri och skog.
Samtidigt finns det några få vinnare inom basindustrin.
”På Stockholmsbörsen har vi två bolag som sticker ut: SSAB som tillverkar stål, och Billerud som tillverkar papper, i USA. De blir vinnare när importerade alternativ blir dyrare.”
Svag dollar drabbar Stockholmsbörsen
Men det är inte bara Trumps tullar som väntas påverka Stockholmsbörsen i negativ riktning.
Amerikanska presidentens oförutsägbara beteende och ekonomiska och handelspolitiska åtgärder, har skapat oro för ekonomisk instabilitet och potentiell recession i USA.
Dessutom har Trumps "America First"-politik, som syftar till att minska handelsunderskottet genom att försvaga dollarn, bidragit till relativt kraftiga valutarörelser.
Bland annat har kronan under kort tid stärkts rejält – plus runt 12% mot dollarn och närmare 5% mot euron sedan början på februari.
Det innebär, allt annat lika, lägre vinster för Stockholmbörsen som till cirka 40% utgörs av industribolag, och så basindustrin ovanpå det.
”För industribolag och basindustrin – bolag som har relativt sett mycket tillverkning i Sverige och som säljer mycket i dollar och euro – blir det negativt. Det gäller en rad bolag – Boliden, skogsbolagen, industribolag som Volvo, Sandvik, Traton och så Ericsson”, säger Esbjörn Lundvall och fortsätter:
”Det har varit jättestora och väldigt snabba valutarörelser. Vi har inte ens hunnit justera bolagens vinstprognoser för det. Men den svagare dollarn kommer leda till nedjusterade vinstestimat för Stockholmsbörsen.”
Handelsbankens placeringsstrateg Mats Nyman är inne på samma linje.
”Stockholmsbörsen är både konjunkturkänslig och känslig för en starkare krona. Under lång tid har en väldigt stor del av Stockholmsbörsen gynnats av en svag krona och en stark dollar. Nu kommer det gå åt andra hållet”, säger Nyman till Aktiespararna.
Samtidigt saknas inte vinnare – och en hel del finns inom detaljhandeln som gör mycket inköp i dollar och säljer i kronor. Listan kan göras lång och inkluderar Rusta, Clas Ohlson, Revolution Race, New Wave, Axfood och BHG.
”Det finns flera delar i detta. Dels har kronan blivit starkare mot dollarn och euron. Men dollarn har också försvagats mot euron. Så företag som köper varor i dollar i Asien och säljer i euro i Europa gynnas”, säger Esbjörn Lundvall.