"Supertorsdagen" kan tillfälligt skaka om marknaden

Att börsen för närvarande är stark är definitivt ingen överdrift. Under flera års tid har aktiemarknaden uppvisat en imponerande förmåga att övervinna alla tänkbara negativa nyheter – oavsett om det har rört sig om geopolitisk utveckling, utfall i politiska val eller andra chocker. Börsen har, efter en viss tid, absorberat dessa händelserna och därefter fortsatt sitt till synes oövervinnerliga segertåg.

I bakgrunden finns naturligtvis en extremt expansiv penningpolitik från världens centralbanker. Den koordinerade stimulansfesten, som fortfarande pågår 9 år efter finanskrisen, har resulterat i en likviditetsvåg som saknar historiskt motstycke.

Stimulanserna var i början riktade mot obligationsmarknaden i syfte att få ned långräntorna och därigenom uppmuntra investeringar, men på senare tid har den schweiziska (SNB) och japanska (BoJ) centralbanken börjat köpa aktier på den öppna marknaden.

Mot bakgrund av dessa monetära stimulanser har en hög riskvilja infunnit sig på de finansiella marknaderna. All eventuell svaghet – en kortsiktig ”dipp” – på aktiemarknaden har tolkats som ett köpläge och detta beteende har kodats in i flertalet algoritmbaserade tradingstrategier och högfrekvenshandlare – som utgör huvuddelen av all handelsvolym på den mest betydelsefulla börsen i världen – New York Stock Exchange (NYSE).

Rationalen bakom ”köp-dippen”-tänket har hela tiden varit att centralbankerna kommer att kliva in vid större börsnedgångar – vilket begränsar den eventuella nedsidan. Mentaliteten återspeglas även i hur skräckindexet VIX noterat nya rekordlåga nivåer under 10-nivån. Tidigare ansågs nivåer kring 15 som låga, men nu är det ”nya normala” sub-10.

En av de mest bisarra marknadsrörelserna i ”köp-dippen”-eran var när Donald Trump kom segrande ur striden i det amerikanska presidentvalet den 8 november i fjol. Mångas ”skräckscenario” blev verklighet när Trump vann valet.

Initialt rasade också Dow Jones Industrial-terminen med omkring 5-6 procent. Men från ”ingenstans” kom sedan en 180-graders vändning och förlusterna förbyttes snabbt mot ett monsterrally som få – om ens någon – förutsåg inför valet. Hoppet om reflation blev sedan bränsle för vidare uppgångar månaderna därefter.

Liknande marknadsrörelser kunde skönjas efter ”Brexit”-kraschen (där argumenterade dock undertecknad för att oron var överdriven) och nedgångarna som följde efter den italienska folkomröstningen i december 2016. Hur negativa nyheter än blir tycks inget bita på den starka uppgångstrenden som vi har upplevt sedan finanskrisen 2008/2009.

Med det sagt, kan vi blicka fram mot dagens agenda med de viktigaste aspekterna inför "supertorsdag" med tal från ECB-chefen Mario Draghi, val i Storbritannien och den f.d FBI-direktören James Comeys vittnesmål i USA.

ECB-mötet med Mario Draghi

• De ekonomiska indikatorerna pekar uppåt i Europa, med bland annat starkare konsumentförtroende och ett förbättrat affärsklimat
• Inflationssiffrorna har emellertid pekat åt fel håll i Eurozonen, med den senaste KPI-mätningen som låg på 1,4 procent, under ECBs mål om 2 procent
• Draghis dilemma blir därför – hur han man kommunicera en starkare ekonomi i Eurozonen, men samtidigt få marknadens aktörer att inte tolka anförandet som att stimulanserna ska trappas ned?
• Mario Draghi har dock ”överraskat” på uppsidan tidigare och med största sannolikhet kan han köpa sig mer tid med hjälp av sitt tal idag

Val i Storbritannien

• Opinionsundersökningarna pekar på en jämn strid mellan konservativa partiets Tories Theresa May och Labours ledare Jeremy Corbyn
• Terrorattackerna ligger nära i minnet och nedskärningarna som ägt rum i polisväsendet kan påverka Theresa May negativt i valet
• Osäkerheten kan tillta rejält vid ett oklart valresultat. Brittiska pundet kan då förlora mer mark och brexit-förfarandet blir mer alltmer osäkert
• Den brittiska ekonomin har tappat momentum på sistone, där tillväxten i bruttonationalprodukten var 0,2 procent under det första kvartalet 2017. Kan den lägre aktivitetsnivån få väljare att bli mer osäkra?
• Valdeltagandet blir en nyckelfråga – lyckas Corbyn mobilisera sina väljare? Mays konservativa väljare tenderar att gå och rösta. Med största sannolikhet skulle därför May gynnas av ett lågt valdeltagande

F.d. FBI-direktören James Comeys vittnesmål

Nyckelfrågor här blir bland annat;

• Kommer Comeys uttalanden påverka allmänhetens perception av Donald Trump?
• Hur ska det juridiska förfarandet fortskrida?
• Kommer något oförutsett att berättas?

Konklusion

Om vi får några ”negativa börschocker” idag så lär dessa bli av en övergående karaktär. Uppgångstrenden är väldefinierad sedan finanskrisen och ”köp-dippen”-investerare kommer med största sannolikhet att ta fasta på ett eventuellt köpläge.

Det går naturligtvis inte att utesluta att Mario Draghi säger något helt oförutsett (som en full nedtrappning av ECBs stora kvantitativa lättnader) men den sannolikheten bedömer vi som försvinnande låg för närvarande.

Relaterat till valet i Storbritannien, så kan ett negativt utfall initialt skaka om marknaden. London är fortfarande den finansiella hubben i Europa och politisk turbulens kan påverka kapitalflöden och olika positioner. Men även om så vore fallet, väntar en sannolik återhämtning relativt snabbt likt ”Brexit”-chocken i fjol.

Å andra sidan är risknivån förhöjd med historiskt höga värderingar, med rekordhög global skuldsättning, betydande geopolitisk oro och svag ekonomisk tillväxt. Med fortsatt extremt expansiv penningpolitik är det emellertid svårt att se hur en större nedgång skulle kunna gestalta sig. Åtminstone i detta läge. Men precis som allt annat i livet, kan denna konklusion förändras.

Christoffer Ahnemark